Multimediaredaktör

Intervjuer Publicerad

"En redaktör har nytta av all slags information och erfarenheter och kan i viss mån utforma arbetet utifrån sitt eget intresse. Man kan aldrig ha för mycket allmänbildning i det här arbetet. Man kan bli redaktör via många olika utbildningar, så det är inte alls nödvändigt att studera journalistik."

Monimediatoimittaja Jenny Jokinen
  • Jenny Jokinen
  • Multimediaredaktör för Satakunnan Kansa Länsi-Suomi.
  • Utexaminerad som kandidat i samhällsvetenskaper från Tammerfors universitet och utexamineras i vår som magister i samhällsvetenskaper med journalistik som huvudämne.
  • Fem års arbetserfarenhet inom branschen.

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag är redaktör för en landskapstidning och skriver nyheter, personartiklar, kolumner och många andra artiklar. Största delen av min tid arbetar jag med landskapstidningen, men då och då gör jag också avstickare till stadstidningen Porilaine som utkommer en gång i veckan.

Ibland arbetar jag också som webbredaktör. Då omfattar min arbetsbeskrivning bland annat att sköta administrationen av direktsändningar för våra tidningar, att testa rubrikalternativ och att korrekturläsa artiklar. Som webbredaktör gör jag också korta nyheter om till exempel trafikolyckor, eldsvådor och avvikande trafikarrangemang.

Hur har du hamnat i det yrke du valt?

Under skoltiden var jag intresserad av många olika saker. När jag började fundera på vad jag skulle studera efter gymnasiet kom jag gång på gång till en återvändsgränd. Även om jag var intresserad av flera olika områden upplevde jag till exempel inte att yrket som läkare, sjukskötare, lärare, psykolog, biolog eller jurist var lämpligt för mig.

Under gymnasiets sista år insåg jag att det är till fördel för journalistiken att vara lite intresserad av allt. Jag tänkte att branschen kunde passa mig i övrigt, eftersom jag i flera år hade skrivit blogg, fotograferat, varit vid en tidning på prao och älskat att läsa och berätta historier i nästan hela mitt liv. Jag var också intresserad av samhällsfrågor och händelser i världen. I sista stund insåg jag att jag kunde söka till journalistikstudier. Efter det övervägde jag inget annat.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.

Arbetsdagen på redaktionen inleds alltid med ett gemensamt morgonmöte. På nyhetsskiftet består min arbetsdag av att förbereda och göra intervjuer, samla in bakgrundsinformation och skriva själva artiklarna. Trots namnet skriver man i nyhetsskiftet också annat än nyheter, såsom kolumner och personartiklar.

Som webbredaktör är arbetsuppgifterna olika. Då består dagarna av att reagera på olika händelser. Jag ringer till exempel räddningsverket och följer med e-posten och plockar ut sådant som är värt att ha i nyheterna. Dessutom ser jag till att det regelbundet publiceras nya artiklar att läsa på webbplatsen och att där finns de viktigaste nationella och utländska nyheterna. Under webbredaktörsturerna utförs många slags små arbetsuppgifter, så det är viktigt att prioritera. Nyhetssituationer sköts alltid först och övriga uppgifter sköts i prioritetsordning enligt den tid som står till förfogande.

Mina arbetsveckor varierar mycket, eftersom jag arbetar med ett nollavtal och vikarierar olika personer. Under veckan skriver jag vanligtvis 2–6 artiklar som varierar i omfattning. Man kan skriva fem korta vanliga nyhetsartiklar per dag, medan det kan ta två veckor att färdigställa en nyhet som fyller ett uppslag i en tryckt tidning.

Hurdan är din arbetsmiljö eller vilka är dina arbetstider?

Jag arbetar huvudsakligen vid redaktionen i Björneborg. Man får också arbeta på distans om arbetsuppgifterna tillåter det. Mina arbetsskift som webbredaktör är antingen kl. 7–15 eller 14.30–22.30. Under nyhetsskiften arbetar man i regel kl. 9–17, men arbetstiden kan ändras något enligt de intervjuades tidtabeller. Dessutom har vi ett mellanskift där arbetstiden i regel är kl. 12–20. En mellanskiftsarbetare gör i praktiken ofta det som andra inte kan göra under sin arbetstid, såsom att gå till ett evenemang som ordnas på kvällstid för att göra en artikel.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket?

Som redaktör måste man kunna anpassa sig till föränderliga situationer. Arbetet innehåller strikta tidtabeller och brådska, så man måste vara stresstålig. Det viktigaste är dock förmågan att inspireras samt möta och lyssna på olika människor. Goda modersmålskunskaper och kännedom om rättstavningsregler är till nytta, men man kan också lära sig de här färdigheterna helt och hållet senare.

Vad är det bästa med ditt yrke? 

Det bästa med mitt arbete är absolut att möta människor. Jag njuter också av att mitt arbete är mångsidigt. En dag intervjuar jag människor klädda i fina kläder på en riksomfattande gala, en annan följer jag skogsarbetares arbetsdag mitt ute i skogen och en tredje dag sitter jag på redaktionen och försöker komma på idéer och skriver vid datorn.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande? 

Det mest utmanande för mig är att stå ut med stressen. Även om ämnet är intressant kan man ofta inte fördjupa sig så mycket som man skulle vilja. Man måste kunna skriva även när man så att säga inte har flow. Artiklarna ska planeras så att de är begripliga för olika läsare, vilket kan kräva att saker förenklas och bakgrundsfakta skapas.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli redaktör?

En redaktör har nytta av all slags information och erfarenheter och kan i viss mån utforma arbetet utifrån sitt eget intresse. Man kan aldrig ha för mycket allmänbildning i det här arbetet. Man kan bli redaktör via många olika utbildningar, så det är inte alls nödvändigt att studera journalistik.

En redaktör är bland de första som får bekanta sig med bland annat nya kaféer, restauranger, utställningar och offentliga byggnader. Dessutom kan man i arbetet få tillträde till platser som vanligtvis är stängda för allmänheten. Om du dessutom är intresserad av mer vardagliga händelser tror jag att du skulle trivas i branschen.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Även om utbudet av olika innehåll numera är stort, tror jag att traditionella medier behövs även i fortsättningen. Redaktörer ger bakgrund till olika fenomen, skiljer rykten från fakta och samlar händelser i omvärlden och samhället till kompakta och lättförståeliga helheter även i framtiden.

Dela artikeln