Sök modigt jobb

Numera är det vanligt att söka arbete på webbplatser som listar lediga arbetsplatser. Företag och organisationer berättar ofta om sina lediga arbetsplatser också på sina egna webbplatser och kanaler i sociala medier.

När du hittar ett intressant jobb, sök det. Även om du inte får ett jobb får du viktig erfarenhet av att skriva en arbetsansökan eller delta i en arbetsintervju.

Alla jobb är dock inte lediganslagna. Du kan kontakta en arbetsgivare som intresserar dig direkt och lämna in en öppen arbetsansökan.

På Jobbmarknaden hittar du tips om hur du skriver en arbetsansökan och förbereder dig inför en arbetsintervju. Du har väl redan tittat på lediga jobb på Jobbmarknaden eller gjort en jobbsökningsprofil?

En bra attityd och nätverk kan vara viktigare än erfarenhet

Om du ännu inte har arbetserfarenhet, framhäv din attityd och entusiasm. Många arbetsgivare vill hitta en person som lämpar sig för arbetsgemenskapen och som är redo att lära sig nytt, så lång arbetserfarenhet är inte alltid det viktigaste urvalskriteriet. Din arbetsgivare är i allmänhet beredd att introducera dig i arbetsuppgifterna och kan eventuellt erbjuda även mer omfattande utbildning.

Även nätverken är viktiga i arbetslivet. Av dina bekanta eller din närmaste krets kan du fråga eller få höra om intressanta lediga arbetsplatser. Många utökar sina nätverk vid sidan av studierna, i anställningsförhållanden, frivilligarbete och hobbyer. Du kan också utöka dina nätverk i olika sociala medier. 

Var aktiv under anställningen

Ta också kortvariga anställningsförhållanden, såsom sommarjobb eller vikariat, på allvar. När du utför ditt arbete väl stannar du kvar i din chefs minne och du få jobb även i fortsättningen.

Arbetsgivaren ser i din meritförteckning om du har arbetat på samma arbetsplats till exempel flera somrar i rad. Det brukar betyda att du har blivit omtyckt och gjort ett bra jobb. Å andra sidan är det bra att komma ihåg att arbetsgivaren också kan uppskatta mångsidig erfarenhet av olika arbetsplatser.   

Med hjälp av följande tips kommer arbetsgivaren säkrare ihåg dig under ditt anställningsförhållande.

• Stöd dina arbetskamrater i arbetet – det kan också hjälpa att lyssna.
• Lär dig nya saker och var inte rädd för förändring.
• Om du upptäcker missförhållanden kan du berätta om dem för en arbetskamrat eller chef.
• Koncentrera dig på lösningarna.
• Öva på att ge och ta emot både bra och konstruktiv respons.

Under 30-åringar får hjälp av Ungdomsgarantin och Navigatorn

Om du är under 30 år kan du få hjälp med att inleda din karriär av Ungdomsgarantin och Navigatorn.

Syftet med ungdomsgarantin är att främja ungas placering i utbildning och på arbetsmarknaden, förhindra långvarig arbetslöshet och förebygga utslagning.

Navigatorn ger dig hjälp och stöd i frågor som gäller studier, sysselsättning, boende och välbefinnande. Det finns cirka 70 Navigatorer över hela Finland, och vi bedriver verksamhet i alla landskap.

Bäst kan du bekanta dig med Navigatorn på plats under Navigatorns öppettider eller vid en på förhand överenskommen tidpunkt. Mer information finns på Navigatorns webbplats. Dessutom finns många Navigatorer på Facebook och Instagram, en del också på till exempel YouTube, Snapchat och Discord.

Vid Navigatorerna arbetar bland annat karriärvägledare och servicerådgivare samt yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Vilka tjänster som Navigatorn erbjuder och vilka yrkesverksamma som arbetar där varierar mellan olika orter. I Navigatorn lyssnar man på dig och du erbjuds stöd för att hitta en lämplig lösning.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Vi har samlat tips på den här sidan med hjälp av vilka du förbättrar dina chanser att bli sysselsatt. Vi berättar t.ex. på vilket sätt du gör upp dina jobbsökardokument och hur det lönar sig att förbereda sig inför en jobbsökarintervju.

Du kan automatisera din jobbsökning på Jobbmarknaden genom att skapa en jobbsökarprofil. I jobbsökarprofilen kan du presentera dig själv, berätta om din kompetens och göra upp en lista över din utbildning och arbetserfarenhet. Utgående från det som du fyllt i, får du förslag på jobb som är lämpliga för dig och arbetsgivare som är intresserade av ditt kunnande kan kontakta dig.

Innan du skickar iväg din arbetsansökan

Det finns flera olika skeden i jobbsökningen och det lönar sig att börja med att skaffa information. När du har hittat en intressant arbetsplats ska du försöka få en så bra uppfattning som möjligt om hurdan arbetsgivaren är och vad som ingår i det lediga jobbet. När du på förhand har skaffat information är det lättare för dig att söka jobbet.

Jobbsökningsdokument

Även om det kan kännas gammalmodigt att utarbeta traditionella jobbsökningsdokument, krävs fortfarande en jobbansökan och CV i nästan varje jobbsökningsprocess. En bra kombination är i allmänhet en enkelsidig ansökan och en högst två sidor lång meritförteckning.

Det kan vara utmanande att utforma den egna kompetensen på ett heltäckande men intressant sätt. Med hjälp av följande anvisningar kan du skapa en bra ansökan och ett intressant CV.

Arbetsintervju

Tänk inte på arbetsintervjun som ett ensidigt förhör, utan som en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För arbetsgivaren är en intervju ett sätt att testa den arbetssökandes lämplighet för det lediganslagna arbetet och arbetsgemenskapen. Även den sökande bekantar sig med arbetsgivaren samt funderar på sin lämplighet för arbetet och sitt intresse för att bli en del av organisationen. Kom ihåg detta när du går på arbetsintervju.

När du utmanar intervjuaren och ställer frågor om arbetsgivaren och arbetsuppgiften skapar du ett motiverat intryck av dig själv och uttrycker ett genuint intresse för arbetet. Samtidigt får du information om huruvida platsen i fråga passar just dig.

Härnäst berättar vi om tips på hur du kan lyckas med en arbetsintervju.

Annat om jobbsökningsprocessen

Kom ihåg att alla frågor som arbetsgivaren ställer inte behöver besvaras. Det är också bra att vara medveten om att arbetsgivaren utöver arbetsintervjun kan utreda din lämplighet för uppgiften genom personbedömningar och lämplighetstest.

Ett fungerande anställningsförhållande baserar sig på ett omsorgsfullt uppgjort arbetsavtal. Arbetsavtalet kan vara skriftligt eller muntligt, men i allmänhet lönar det sig att ingå ett skriftligt arbetsavtal så att anställningsvillkoren lätt kan ses över. I arbetsavtalet avtalas om både arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter, så för att undvika missförstånd lönar det sig att göra upp arbetsavtalet omsorgsfullt. 

Du kan fritt avtala med din arbetsgivare om arbetsuppgifter, arbetstid, lön samt andra förmåner och villkor så länge de är lagenliga. I arbetslagstiftningen finns till exempel ramvillkor för arbetstid, arbetsmängd och lön. Anställningsvillkoren påverkas också av det allmänt bindande kollektivavtalet, om det finns ett sådant i din bransch. Med hjälp av lagstiftningen och kollektivavtalen strävar man efter att sörja för dina rättigheter som arbetstagare.  

Arbetsavtalet ingås antingen tills vidare eller för viss tid. I ett arbetsavtal för viss tid kommer ni på förhand överens om när anställningsförhållandet upphör. Det måste alltid finnas en giltig orsak till visstidsanställningen. På Arbetarskyddets webbplats kan du läsa om när det är motiverat att ingå ett anställningsförhållande för viss tid. 

Om du vill säkerställa att ditt anställningsförhållande är lagenligt och att dina rättigheter uppfylls lönar det sig att läsa mer om ämnet.  

Särdrag i anställningsförhållandet för en person under 18 år  

Om du är en ung arbetstagare, be att arbetsavtalet ingås skriftligt. Se till att din lön betalas korrekt och att du kan hålla dina semesterdagar.  

Om du har fyllt 15 år får du ingå, säga upp och häva ett arbetsavtal själv. Om du är under 15 år ska din vårdnadshavare godkänna ditt anställningsförhållande. 

Enligt lagen får en ung person inte utföra arbete som kan vara för tungt eller störa skolgången. Vissa arbeten och uppgifter är begränsade eller helt förbjudna för unga arbetstagare. Det lönar sig att bekanta sig med anställningsförhållandets specialbestämmelser så att du känner till dina rättigheter och skyldigheter. 

Om du är osäker på dina rättigheter, bekanta dig med Arbetarskyddsförvaltningens sidor Ung arbetstagare. Även Navigatorn ger dig stöd och svar på frågor i anslutning till arbete. 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Som arbetstagare har du rätt till bland annat

• lön enligt kollektivavtalet och andra minimivillkor (t.ex. semester, lön för sjuktid, familjeledigheter och villkor för uppsägning),
• lag- och avtalsenlig arbetstid,
• facklig organisering,
• en hälsosam och trygg arbetsmiljö,
• företagshälsovård och arbetarskydd,
• skriftligt arbetsavtal och
• likabehandling på arbetsplatsen.

Som arbetstagare har du också skyldigheter. Du måste till exempel

• utföra ditt arbete omsorgsfullt,
• följa överenskomna arbetstider,
• följa de bestämmelser som din arbetsgivare ger dig i anslutning till utförandet av arbetet (arbetsledningsrätt) och
• beakta arbetsgivarens intresse (lojalitetsskyldighet) även på din fritid.

Du får inte heller förorsaka din arbetsgivare skada. Prata till exempel inte om affärs- och yrkeshemligheter utanför arbetet.

Integritetsskydd

Arbetsgivaren får endast hantera sådana personuppgifter som är nödvändiga med tanke på anställningsförhållandet, dvs. de ska hänföra sig till skötseln av dina eller arbetsgivarens rättigheter eller skyldigheter.

Arbetsgivaren får i första hand samla in dina personuppgifter endast av dig. Arbetstagarens samtycke till insamlande av uppgifter behövs dock inte i situationer där myndighet måste lämna ut uppgifter till arbetsgivaren för att utföra en lagstadgad uppgift eller uppgifter som arbetsgivaren skaffar med stöd av lagen för kredit- eller straffregister för att utreda arbetstagarens tillförlitlighet.

Arbetsgivaren får inte förvara föråldrade, felaktiga eller onödiga uppgifter om sina arbetstagare.

Strejkrätt

I Finlands grundlag tryggas den fackliga föreningsfriheten och strejkrätten ingår som en väsentlig del i den. Dessutom ingår strejkrätten i de grundläggande rättigheter för arbetstagare som fastställts av Internationella arbetsorganisationen ILO. Facket ansvarar alltid för strejkbeslutet, inte en enskild medlem. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna erbjuder mer information om strejker.

Försummelse av skyldigheter

Om du försummar dina arbetsuppgifter eller andra skyldigheter som hör till dig, kan din arbetsgivare ge dig en anmärkning eller varning.

Om du har fått en varning, har du möjlighet att korrigera ditt tillvägagångssätt. Om du upplever att varningen du fått är obefogad, ska du lämna in ett skriftligt bemötande till arbetsgivaren där din avvikande åsikt med motiveringar framgår.

Upprepade försummelser och varningar till följd av dem, kan leda till att ditt anställningsförhållande upphör. Om försummelsen är så betydande att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter anställningsförhållandet, kan anställningsförhållandet avslutas redan efter en enda försummelse.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Arbetsmarknadsstöd för personer under 18 år

Läroplikten gäller tills du fyller 18 år.

Du kan få arbetsmarknadsstöd om du är 17 år och redan har en yrkesexamen. Du kan inte få grunddagpenning eftersom arbete som du utfört innan du fyllde 18 år inte räknas in i arbetsvillkoret.

Om du är 17 år och du har avlagt gymnasiets lärokurs, kan du få arbetsmarknadsstöd endast om du deltar i sysselsättningsfrämjande service.

Du kan också få arbetsmarknadsstöd om du har varit tvungen att avbryta fullgörandet av läroplikten till exempel på grund av en långvarig sjukdom.

Personer under 25 år är skyldiga att söka till utbildning   

Är du yngre än 25 år och saknar utbildning efter grundskolan eller gymnasiet? För att få utkomstskydd för arbetslösa måste du på våren ansöka om studieplats vid minst två utbildningar som leder till examen som ger yrkesfärdigheter och som inleds följande höst och där du uppfyller förutsättningarna för antagning som studerande.

• Utbildningen behöver inte ingå i den gemensamma ansökan efter grundskolan. Du kan också söka till ett universitet eller en yrkeshögskola.   
• Om du endast har gått grundskolan kan du också söka studieplatser i gymnasier avsedda för unga, där undervisningen omfattar minst 150 studiepoäng.
• Om du är abiturient på våren måste du under samma vår söka till utbildning som börjar på hösten och ger yrkesfärdigheter. Du måste också söka till en utbildning om du tänker fullgöra värnplikt eller civiltjänst genast efter gymnasiet.
• Om du kallas till inträdesprov ska du delta i inträdesprovet och i andra tillfällen som ingår i ansökningsförfarandet för utbildningen.   
• Om du får en studieplats ska du ta emot den och inleda studierna.   

Om till exempel ditt hälsotillstånd eller dina språkkunskaper hindrar dig från att söka till utbildningen ska du diskutera saken med en expert vid arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket. Ni kan också komma överens om hur ansökningsskyldigheten kan uppfyllas på något annat sätt.

Förutsättningar för att få utkomstskydd för arbetslösa  

Om du fortfarande är arbetslös arbetssökande vid höstterminens början, dvs. 1.9, frågar en sakkunnig vid arbetskraftsservicen dig vilka utbildningar du sökt till.

Du förlorar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa från början av höstterminen, dvs. från och med 1.9 tills vidare, om 

• du utan giltig orsak har låtit bli att söka till minst två utbildningar, 
• du gör att du inte blir antagen till utbildningen eller 
• du utan giltig orsak vägrar att delta i utbildningen eller låter bli att påbörja den.

Om du avbryter studierna utan godtagbar orsak förlorar du rätten till utkomstskydd för arbetslösa från och med den dag då studierna avbryts.    

För att få utkomstskydd för arbetslösa krävs inte att du söker till utbildning som inleds på våren. Om du ändå söker till utbildningen på hösten och får en studieplats, men utan giltig orsak låter bli att inleda utbildningen på våren, förlorar du rätten till utkomstskydd för arbetslösa tills vidare.   

Din rätt till utkomstskydd för arbetslösa återställs när något av följande villkor uppfylls.

• Du har avlagt en yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.
• Du har i minst 21 kalenderveckor haft ett arbete som uppfyller arbetsvillkoret, dvs. du har arbetat minst 18 h/vecka, deltagit i sysselsättningsfrämjande tjänster, studerat på heltid eller varit sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete.   
• Du fyller 25 år.

FPA kan fastställa en väntetid för ditt arbetsmarknadsstöd. Då får du inte arbetsmarknadsstöd innan väntetiden löpt ut. Väntetidens längd är högst 21 veckor. Väntetiden avgörs av FPA.

Sysselsättningsfrämjande tjänster 

Om du inte kan få utkomstskydd för arbetslösa för att du inte deltar i någon utbildning eller har avbrutit dina studier, kan du ändå få utkomstskydd för den tid som du deltar i sysselsättningsfrämjande service. 

Sysselsättningsfrämjande service till exempel rehabiliterande arbetsverksamhet, jobbsökarträning, karriärträning, arbetsprövning och arbetskraftsutbildning.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Du har möjlighet att skaffa dig kunskaper och utveckla din yrkeskunnighet i många olika slags läroanstalter. Nuförtiden finns det flera olika sätt att studera. Du kan studera som närvarande eller på distans, delta i flerformsstudier, eller avlägga din examen helt självständigt. Beroende på din livssituation kan du studera på heltid, vid sidan om arbetet eller som arbetslös.

Om du är integrerad, sjukledig, pensionerad eller på föräldraledighet, kan din livssituation påverka dina möjligheter att studera, men det är trots allt möjligt att studera någonting i alla situationer.

Reflektera över följande frågor om du planerar att studera.

• Hurudana kunskaper och talanger vill du lära dig? Var är det möjligt?
• I hur lång tid är du beredd att studera?
• Vad krävs det för att få en studieplats?
• Hur kommer du att finansiera dina studier och din inkomst under studierna?
• Vilken slags färdigheter erbjuder studierna dig? Krävs det vidareutbildning efter din examen för att du ska nå ditt mål?

På nättjänsten studieinfo.fi hittar du information om examen, yrken och studier vid olika läroanstalter. Utöver att du kan bekanta dig med utbildningsalternativen kan du här söka dig till utbildning.

Utbildningsgaranti som en del av ungdomsgarantin

Utbildningsgarantin som ingår i ungdomsgarantin tryggar en utbildningsplats åt alla som gått ut grundskolan. Utbildningen kan ha följande former:

• utbildning vid ett gymnasium eller yrkeshögskola,
• lärlingsutbildning,
• workshop eller rehabilitering eller
• utbildning som arrangeras på annat sätt.

Samtidigt förnyas studenturvalet till yrkeshögskoleutbildningen Under den gemensamma ansökans andra ansökningstid ges företräde åt de unga som inte har någon examen eller annan utbildningsplats efter grundskolan.  Detta säkrar att de som ansöker om sin första utbildningsplats får utbildning.

Kompletterande ansökan

Om du blev utan studieplats i den egentliga ansökan kan du utnyttja den kompletterande ansökan. Du kan även söka dig till yrkesinriktad utbildning via den kontinuerliga ansökan.

Studier som blivit på hälft

Om dina studier blivit på hälft kan du vanligtvis fortsätta där du tidigare blivit i dina studier. Om din studierätt inte längre är i kraft måste du dock ansöka om studieplats på nytt. Då du fått studierätt är det möjligt att inkludera dina tidigare prestationer i din examen. Be din läroanstalt om information om hurudana möjligheter du har att slutföra dina studier.

Studier vid sidan om arbete

Om du är i arbetslivet kan du avlägga flerformsstudier eller så kan du be din arbetsgivare om möjlighet till studieledighet.

Flerformsstudier är planerade så att du kan studera vid sidan om arbetet, och därför innehåller de mindre närundervisning och studierna är koncentrerade till kvällstid och veckoslut. Flerformsstudier kombinerar olika studieformer, och kan således innehålla till exempel virtuella studier, studiegruppsverksamhet och självständiga studier.

Praxis för studieledighet varierar från arbetsplats till arbetsplats, och därför lönar det sig att diskutera om studieledighet med din arbetsgivare.

Då du studerar erbjuder FPA:s studiestöd, avlönat arbete och arbetsutbildningsstöd samt arbetslöshetsersättning olika alternativ för inkomst. Övriga möjligheter är till exempel lärlingsavtal och olika stipendium.

Utöver lön kan du bara få en förmån i taget. Lägg märke till att din lön påverkar stödets belopp. För studiestöd gäller inkomstgränser, för vuxenutbildning gäller gränser för sidoinkomst och arbetslöshetsunderstöd avtalas enligt din löneinkomst. Alterneringsersättning påverkas även av andra inkomster som du får på din fritid.

Du måste anmäla dig som arbetssökande för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. Som arbetssökande måste du anmäla alla dina studier till arbetskraftsmyndigheten, där de utreder om de eventuellt påverkar din rätt till arbetslöshetsersättning. Lägg märke till att om du minskar på dina arbetstimmar eller säger upp dig från ditt arbete på grund av studier förlorar du samtidigt din rätt till arbetslöshetsersättning.

Finansiering av studier i olika situationer

Att studera som arbetslös

Som arbetslös kan du finansiera dina studier antingen med arbetslöshetsersättning eller FPA:s studiestöd om studierna vara i minst två månader. Studier hindrar inte din rätt till arbetslöshetsersättning om du kommit överens om dina studier tillsammans med sakkunniga vid arbetskraftsservicen. Arbetskraftsutbildningen är gratis och du har även rättighet till ersättning för kostnader under utbildningen.

Studier vid sidan om heltidsarbete

Om du arbetar på heltid kan du finansiera dina studier med lön eller studiestöd. Utöver din lön kan du samtidigt endast få ett stöd i taget. Lägg märke till att din lön påverkar stödets belopp. För studier som varar i över två månader kan du få studiestöd.

Studier vid sidan om deltidsarbete

Vid sidan om deltidsarbete kan du finansiera dina studier med löneinkomst eller arbetslöshetsförmån som anpassas till din löneinkomst. För studier som varar över två månader kan du även få studiestöd eller vuxenutbildningsstöd.

Studier under permittering

Om du permitteras är dina möjligheter till finansiering av studier de samma som om du skulle vara arbetslös. Du ska anmäla dig som arbetssökande och meddela din sakkunniga vid arbetskraftsservicen om dina studier.

Studier som företagare

Som företagare på heltid kan du finansiera dina studier med inkomster från din företagsverksamhet och om dina studier varar i över två månader kan du få studiestöd. Som företagare på deltid har du samma alternativ att finansiera dina studier som om du var arbetslös.

Mer information

Olika stödformer

Studiestöd

Meningen med studiestödet är att trygga din inkomst under studierna. Villkoren för att studiestödet ska beviljas varierar mellan olika högskolestudier och andra stadiets studier.

Vuxenutbildningsstöd

Vuxenutbildningsstödet har slopat. Riksdagen har godkänt regeringens proposition om upphävandet av lagen om vuxenutbildningsförmåner. Det betyder att utbetalningarna av vuxenutbildningsstöd upphör. Det är möjligt att få vuxenutbildningsstöd fram till slutet av år 2025, om studierna och stödperioden började senast den 31.7.2024.

Om du har sammanlagt minst åtta års arbetserfarenhet från vilken bransch som helst och ett nuvarande arbetsförhållande som varat i minst två år kan vuxenutbildningsstödet som beviljas av Sysselsättningsfonden vara en lösning som tryggar din inkomst under studietiden. 

Under stödperioden måste du vara på studieledighet eller någon annan form av oavlönad ledighet. Om du vill arbeta under dina studier eller om du har andra inkomster kan du få jämkat vuxenutbildningsstöd.

Även som företagare har du möjlighet till vuxenutbildningsstöd.

Utkomststöd

Som studerande kan du vara berättigad till utkomststöd till exempel om ditt studiestöd avbrutits eller avslutats. Du kan även vara berättigad till utkomststöd under sommaren om det inte då är möjligt att studera och du inte fått en arbetsplats. Lägg märke till att din livssituation och förmögenhet påverkar dina möjligheter till utkomststöd. Utkomststödet är det sista alternativet som stödform.

Studiestöd och utkomstskydd för arbetslösa 

Som heltidsstuderande får du din primära utkomst av studiestödet. FPA ansvarar för studiestödet. Du kan inte få studiestöd och utkomstskydd för arbetslösa samtidigt.

Studier med utkomstskydd för arbetslösa

Om du är arbetslös och vill inleda studier lönar det sig att bekanta sig med arbetskraftsutbildningar, möjligheten till kortvariga eller deltidsstudier samt frivilliga studier med arbetslöshetsförmån (inte för personer under 25 år). När du studerar på dessa sätt kan det vara möjligt för dig att få utkomstskydd för arbetslösa under studietiden.

Heltidsstudier  

Som heltidsstuderande har du i allmänhet inte rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Detta gäller även tiderna då det är lov från studierna.    

Heltidsstudier är studier för vilka målet är att avlägga

• yrkeshögskoleexamen,
• högre yrkeshögskoleexamen,  
• lägre eller högre högskoleexamen på universitet eller 
• gymnasiestudier vars omfattning enligt lärokursen är minst 150 studiepoäng, dvs. i praktiken gymnasiestudier riktade till unga samt gymnasiestudier som ordnas vid internat.

Heltidsstudier är studier enligt lagen om yrkesutbildning som syftar till att avlägga

• yrkesinriktad grundexamen eller examensdel,
• förberedande utbildning för yrkesutbildning eller  
• förberedande utbildning för arbete och ett självständigt liv.  

Även andra studier är heltidsstudier när

• studiernas omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng, tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad eller
• studiernas omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar, om detta inte har definierats som studiepoäng, studieveckor eller kompetenspoäng.

Arbetskraftsmyndigheten utreder om dina studier är heltids- eller deltidsstudier.

Avslutande av studier  

Dina studier betraktas som heltidsstudier tills du visar att studierna har avslutats. Om du avlägger hela lärokursen för den grundläggande utbildningen eller gymnasiet betraktas du alltid som heltidsstuderande fram till terminens slut.  

Vid behov kan du visa att dina studier har avslutats till exempel med  

• examensbetyg,
• skiljebetyg eller
• en utredning som visar att en utbildning som förbereder för ett yrkesprov har avslutats.  

Dina studier betraktas också som avslutade om de har varit avbrutna i minst ett år. Att studierna är avbrutna innebär att du inte har avlagt studieprestationer, deltagit i undervisningen eller under handledning förberett till exempel ditt slutarbete.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

EURES-nätverket hjälper till att söka jobb utomlands  

Det europeiska arbetsförmedlingsnätverket EURES (European Employment Service) stöder den fria rörligheten mellan sina medlemsländer. EURES omfattar förutom EU-länderna även Norge, Liechtenstein och Schweiz.   

På grund av den fria rörligheten har alla medborgare i området rätt att arbeta i en annan medlemsstat. Som finsk medborgare har du samma rättigheter och skyldigheter att arbeta i EU- och EES-länder och i Schweiz som ländernas egna medborgare. Arbetstagaren ska registrera sin vistelse i det nya landet, men ett separat uppehållstillstånd behövs inte.  

Bekanta dig med webbtjänsten EURES om du vill arbeta i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz och söker information om landets lediga jobb, utbildning och arbetsmarknader.  

EURES-rådgivaren ger dig handledning i internationell jobbsökning och hjälper att utarbeta en CV och en landsspecifik ansökan. Dessutom får du stöd av EURES-nätverkets medlems- och partnerorganisationer under hela jobbsökningsprocessen. Tjänsten är kostnadsfri.  

Jobbsökningsresa till ett EU- eller EES-land eller Schweiz  

Som arbetslös arbetssökande kan du under tre månader söka jobb i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz utan att förlora rätten till det arbetslöshetsskydd som betalas i Finland. Under jobbsökningsresan har du möjlighet att få inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning. Under resan kan du alltså inte få arbetsmarknadsstöd.  

För att du ska få utkomstskydd för arbetslösa utomlands måste du ha varit arbetslös i minst fyra veckor före resan. Arbetskraftsmyndigheten kan enligt prövning förkorta denna period av särskilda skäl, till exempel om du redan har kommit överens om en arbetsintervju eller om din make eller maka har fått en arbetsplats i destinationslandet. Som arbetslöshetstid kan också räknas den tid du har deltagit i sysselsättningsfrämjande service.  

Meddela resdagen till arbetskraftsmyndigheterna i din region i god tid före avresan. Arbetskraftsmyndigheten underrättar utbetalaren av utkomstskyddet för arbetslösa att du reser till ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz för att söka jobb.  

Beställ i god tid före avresan från FPA eller din arbetslöshetskassa U2-blanketten som du för till destinationslandets arbetskraftsmyndighet. FPA eller arbetslöshetskassan avgör om villkoren för att överföra arbetslöshetsdagpenning enligt deras behörighet är uppfyllda.  

Anmäl dig som arbetssökande hos den lokala arbetskraftsbyrån i destinationslandet inom sju dagar. Då får du dagpenning också för restiden. Om du anmäler dig senare får du pengar först från och med anmälningsdagen. På Europeiska kommissionens webbplats kan du söka arbetskraftsmyndigheten för ditt kommande jobbsökningsland.  

Medan du söker jobb ska du iaktta de skyldigheter och tillsynsförfaranden som arbetskraftsmyndigheterna i destinationslandet tillämpar.  

Arbetslöshetsdagpenningen betalas av FPA eller arbetslöshetskassan. Under jobbsökningsresan kan du ansöka om arbetslöshetsdagpenning på vanligt sätt på nätet eller så kan du posta din anmälan om arbetslöshetstid till betalaren.  

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande efter resan   

När du återvänder till Finland ska du omedelbart anmäla dig till arbetskraftsmyndigheten i din region. Ditt utkomstskydd för arbetslösa kan ändras om du inte återvänder till Finland och inte anmäler dig senast den dag som nämns i U2-blanketten. Då får du inte arbetslöshetsdagpenning förrän du har arbetat eller genomgått utbildning i Finland i fyra veckor. Du kan ha rätt till arbetsmarknadsstöd.  

Du får närmare anvisningar av arbetskraftsmyndigheten, FPA eller arbetslöshetskassan.   

Om du inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz ska du kontakta arbetskraftsmyndigheten och den som betalar ut utkomstskyddet för arbetslösa.  

Du får mer information av EURES-rådgivaren i din region. 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Studier utomlands

Du kan studera utomlands i olika livsskeden. Dina studier kan pågå från några veckor till några år.

Om du studerar i Finland kan du ansöka om att åka som utbyteselev utomlands. Under utbytet kan du avlägga en del av studierna för en finländsk examen. Din läroanstalt ger dig mer information om utbytesstudier.

Du kan även avlägga en hel examen utomlands. Då kan studierna vara i flera år, beroende på studiernas omfattning.

Praktik utomlands

Du kan utföra till dina studier tillhörande praktik utomlands. Det är primärt möjligt för studerande och nyutexaminerade. Praktik stöder

• din yrkesmässiga utveckling,
• dina språkfärdigheter samt
• din och din arbetsgivares internationalisering.

Om du studerar vid en yrkesmässig högskola kan du ansöka om arbetspraktikplats utomlands via din egen läroanstalt.

Om du är högskolestuderande kan du hitta arbetspraktikplatser till exempel via

• dina egna kontakter vid din högskola,
• via undervisningsstyrelsen (EDUFI-praktik),
• en internationell studentorganisation eller
• så kan du självständigt ta kontakt direkt med arbetsgivare utomlands.

Kontrollera med din egen högskola om du kan ansöka om praktikstöd. Du kan få Erasmus+ -stöd då du utför din praktik i ett EU-land, Island, Norge, Liechtenstein, Makedonien eller Turkiet. Du kan ansöka om praktikplats till exempel via EURES-portalen.

Om du är arbetslös nyutexaminerad och ung kan du ansöka om

• arbetsplatspraktik utomlands via olika program och projekt eller
• arbetslivsträning utomlands.

Om du är mellan 18 och 35 år och nyutexaminerad från en yrkeshögskola på andra stadiet kan du ansöka utomlands till praktik med Erasmus+ -stöd via Allianssis ungdomsutbytesprogram Ready for Life.

Om du studerar vid en högskola och det högst gått ett år sedan du tog din examen kan du ansöka om EDUFI-praktikplatser via Utbildningsstyrelsen. EDUFI-praktik stöder dina studier och ökar dina yrkeskunskaper. Utbildningsstyrelsen beviljar dig även en stödpeng för din praktik.

Mer information om olika möjligheter att internationalisera sig får du på Utbildningsstyrelsens Maailmalle.net -tjänst samt rådgivningstjänsten.

Frivilligarbete utomlands

Om du tar ett sabbatsår kan volontärarbete vara ett lämpligt alternativ för dig. Vanligtvis orsakar volontärarbete kostnader av något slag som du måste stå för själv. Europeiskt volontärarbete erbjuder en möjlighet även till långvarigt EU-subventionerat volontärarbete för europeiska unga som är mellan 17 och 30 år.

Internationella läger är ett utmärkt sätt att bekanta sig med kulturen i ett annat land. Samtidigt utför du volontärarbete i en mångkulturell grupp av människor till allmän nytta för det lokala samhället.

Lägren varar vanligtvis i 2–3 veckor. De arrangeras på olika håll i världen och vanligtvis om sommaren. Deltagarna är vanligtvis mellan 18 och 30 år men det finns ingen övre åldersgräns. Du får ingen lön för ditt arbete utan mat och boende som ersättning i stället. Du kan söka dig till arbetsläger till exempel via frivilligorganisationen Kansainvälinen Vapaaehtoistyö rf. (en finländsk organisation för internationellt frivilligarbete).

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

I arbetslivet får ingen diskrimineras. Finlands jämställdhetslag förbjuder diskriminering bland annat på grund av kön och könsuttryck samt föräldraskap och familjeansvar. Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. 

Jämställdhet i arbetslivet ska främjas i synnerhet i fråga om lön, arbetsförhållanden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Din arbetsgivare ska bemöta alla på ett jämställt sätt vid rekrytering, introduktion, fördelning av arbetsuppgifter, befordran och uppsägningar. 

Det kan förekomma mycket olika typer av diskriminering på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om ojämn fördelning av arbetsuppgifter, sexuella trakasserier eller orättvis lön. Det kan förekomma diskriminering redan före den egentliga anställningen, ifall arbetsgivaren uppställer oväsentliga eller osakliga urvalskriterier på arbetstagaren som ska rekryteras eller nämner sådana i platsannonsen. Diskriminering vid anställning kan komma på fråga då t.ex. arbetsgivaren anställer en mindre meriterad kandidat utgående från dennes kön, framom en mer meriterad kandidat.

Anmälan om och förebyggande av diskriminering

Om det förekommer diskriminering på din arbetsplats, berätta om det för din arbetsgivare. Du kan diskutera ämnet med din chef till exempel vid bilaterala utvecklingssamtal. Om du misstänker att du har upplevt diskriminering, men du inte är säker på det, eller din arbetsgivare inte ingriper i den observerade diskrimineringen, finns det flera aktörer som du kan kontakta. Till exempel kan du få råd om din situation av jämställdhetsombudsmannen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden eller regionförvaltningsverkets arbetarskyddsmyndigheter. 

Kom ihåg att om det finns minst 30 anställda på din arbetsplats ska det finnas en jämställdhetsplan för den. När planen utarbetas ska de företrädare som personalen utsett höras. Jämställdhetsplanen ska behandla bland annat rekrytering, lön, prestationsbedömning, påverkningsmöjligheter och arbetshälsa. Enbart en plan räcker inte, utan de saker som presenteras i jämställdhetsplanen ska omsättas i praktiken. Som arbetstagare har du rätt att bekanta dig med jämställdhetsplanen.