Din nuvarande eller framtida arbetstagare kan behöva stöd för sin arbetsförmåga för att kunna utföra sitt arbete. På Jobbmarknaden hittar du information och tjänster, som hjälper till att både förebygga problem relaterade till arbetsförmågan samt hitta lösningar när din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga redan har börjat försvåra arbetet.
Behöver du en ny arbetstagare till din personal? När du söker på en specialist som är lämplig för en ledig tjänst kan du använda dina egna nätverk, olika jobbsökningswebbplatser, sociala medier eller en offentlig arbetskraftstjänst.
När du söker en ny arbetstagare bör du först gå igenom dina egna, dina bekantas och dina arbetstagares nätverk. Du kan enkelt hitta rätt person på detta sätt. Den nödvändiga kunskapen finns dock inte alltid i nätverken, så du bör tillkännage den lediga tjänsten offentligt.
Numera finns det många olika arbetssöknings- och platsannonswebbplatser på nätet som gör att du enkelt kan hitta nya arbetstagare. Informera också om den lediga tjänsten på din egen webbplats. Har du redan skickat in din platsannons till Jobbmarknad?
Som arbetsgivare bör du också utnyttja de möjligheter som sociala medier erbjuder. Till exempel LinkedIn har ett brett spektrum av experter inom olika områden som söker nya jobb. Dessutom kan Facebook och Instagram användas för att hitta lämpliga experter. Betald marknadsföring ger mer synlighet åt dina platsannonser på sociala medier. Jobbannonser publiceras fortfarande i tidningar.
Bekanta dig även med den lokala arbetskraftsmyndighetens sysselsättningstjänster.
Om du vill rekrytera en ung arbetstagare eller en talang från utlandet, se vårt relaterade innehåll.
Sysselsättningssubventionerna som beviljas av AN-byrån och kommunförsöket, dvs. lönesubvention, sysselsättningsstöd avseende personer som fyltt 55 år och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, baseras på både arbetssökandens och arbetsgivares behov. En arbetssökande behöver hjälp med att sysselsättas, och som arbetsgivare behöver du hitta en kompetent person för uppgiften. En ny lämplig arbetstagare kan hittas hos en arbetssökande vars sökning efter arbete stöds. En partiellt arbetsför person, en som har varit arbetslös länge eller en ung person kan också ha användbar kompetens och rätt attityd till arbete och att lära sig nya saker. Det lönar sig att ta reda på om din kommun erbjuder sysselsättningspremier.
Du kan också känna nån som du skulle vilja anställa men som inte har krävda kunskaper.Du kan utbilda kunniga arbetstagare i din organisation genom till exempel läroavtal, RekryteringsUtbildning, arbetsmarknadsutbildning eller lönesubvention. I vissa situationer kan du testa en persons lämplighet för arbete med hjälp av en arbetsprövning.
Som arbetsgivare har du många lagstadgade skyldigheter gentemot både dina arbetstagare och myndigheterna.
Lönebetalning är inte den enda skyldigheten som gäller dig som arbetsgivare. Du ska också erbjuda företagshälsovård, sörja för arbetarskyddet, försäkra dina arbetstagare och utarbeta en jämställdhetsplan. Observera arbetsmiljön, arbetsutrymmena och arbetssätten för att arbetet ska vara så säkert som möjligt. Kom ihåg att också sköta anmälningar om löner och andra anmälningar till olika myndigheter. Om din bransch har ett gällande kollektivavtal ska arbetsvillkoren överensstämma med det.
Lagen om företagshälsovård förpliktar dig som arbetsgivare att ordna företagshälsovård för din personal när det finns minst en arbetstagare. Företagshälsovården tillhör alla dina arbetstagare oberoende av deras arbetstid eller anställningsförhållandenas varaktighet. Målet med företagshälsovården är att främja arbetstagarnas hälsa och trygga arbetsförhållanden, stödja arbetsförmågan under hela karriären samt förebygga sjukdomar och olycksfall i arbetet.
Målet med arbetarskyddet är att skapa en trygg, hälsosam och produktiv arbetsplats. Som arbetsgivare är du skyldig att göra upp ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Dessutom ansvarar du för att bedöma och minska eventuella faror och fel.
En försäkring ger dig skydd i händelse av att din arbetstagare skadas i ett olycksfall i arbetet eller på en arbetsresa eller insjuknar i en yrkessjukdom. Du kan teckna en försäkring hos det skadeförsäkringsbolag som du önskar. Olika försäkringsbolag har olika praxis, så försäkringens exakta pris varierar. Om du vill kan du konkurrensutsätta försäkringen.
Obligatoriska försäkringar för arbetstagare är arbetspensionsförsäkring, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringspremie. Om du vill kan du också teckna frivilliga försäkringar.
Dina arbetstagare kan behöva stöd för att kunna utföra sitt arbete. Vissa åtgärder hjälper dig att förebygga eventuella problem med arbetsförmågan hos dina arbetstagare. Du som arbetsgivare är också skyldig att vidta de föreskrivna åtgärderna.
Du kan förebygga problem med arbetstagarens arbetsförmåga när du kommer överens om tillvägagångssätt för att stödja arbetsförmågan, följer upp sjukfrånvaron, samarbetar med företagshälsovården och diskuterar frågor som gäller arbetsförmågan.
Företagshälsovården samarbetar med din organisation för att upprätthålla dina arbetstagares hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av deras karriär. Stödet för arbetsförmågan grundar sig på den praxis som man kommit överens om i arbetsgemenskapen. De verksamhetssätt som ledningen, personalförvaltningen och arbetstagarna samt företagshälsovården har kommit överens om antecknas i modellen för stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.
Om du märker att din arbetstagares arbetsförmåga har blivit nedsatt eller att sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) överskrids är det ditt ansvar att lyfta fram ärendet och diskutera det med arbetstagaren.
Som arbetsgivare är du skyldig att för varje arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande ordna åtminstone förebyggande företagshälsovård. Du kan skaffa dessa tjänster antingen från en offentlig eller privat tjänsteproducent. Det rekommenderas att du skaffar företagshälsovård också när du är företagare, även om det inte är obligatoriskt.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskussionen om situationen under förhandlingar med företagshälsovården.
På sidan Ändringsåtgärder som stöder arbetsförmågan hittar du olika lösningar på en situation där din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga redan har börjat störa arbetet.
Varje arbetstagare ansvarar för arbetsgemenskapens välmående. En arbetsför och motiverad personal hjälper till att uppnå målen.
Mår din arbetsgemenskap bra? Organisationens värderingar och verksamhetsmiljö samt ledning påverkar arbetsgemenskapens och enskilda arbetstagares välmående.
Som arbetsgivare ansvarar du för arbetssäkerheten. För välmående på arbetsplatsen bör du förutse eventuella problem, ställa upp tydliga mål och skapa förtroende. Säkerställ också att ledningen fungerar och att du behandlar arbetstagarna jämlikt. När du leder rättvist, öppet och uppmuntrande förbättrar du välmående i er arbetsgemenskap och arbetstagarna kan lyckas bättre i sitt arbete.
Vad du kan göra som arbetsgivare?
Du kan kontakta arbetarskyddsförvaltningen för råd och vägledning inom hälsa, säkerhet och anställningsvillkor på arbetsplatsen. Dessutom måste du rapportera till arbetarskyddet om vissa farliga arbeten, beprövade arbetssjukdomar och allvarliga olyckor på jobbet.
Övergång från arbetslivet till familjeledighet och tillbaka — guiden om familjeledigheter för arbetsgivare innehåller information som gör det möjligt för dig som arbetsgivare att effektivisera förening av arbete och familjeliv i din arbetsgemenskap och förbättra välbefinnandet på jobbet.
Guiden tar upp viktiga frågor om familjeledigheter vars lagstiftning förnyades den 1 augusti 2022. Guiden berättar vad du bör tänka på innan, under och efter en arbetstagares familjeledighet.
Som arbetsgivare är du skyldig att se till att dina arbetstagares arbetsförmåga upprätthålls och söka lösningar på eventuella problem med arbetsförmågan.
Du har tillgång till olika åtgärder som eventuellt hjälper dig att hitta lösningar när din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga har börjat störa arbetet.
Om en sjukdom eller en funktionsnedsättning hos en ny eller nuvarande arbetstagare hindrar hen från att utföra arbetet kan ni göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet som anpassar arbetstagarens arbetsbeskrivning så att den bättre motsvarar och stöder hens kompetens och arbetsförmåga.
Kom överens med dina arbetstagare om nödvändiga ändringar och anpassningar i arbetsuppgifterna. Gör också upp ett skriftligt avtal om dem. Kom dessutom överens om när situationen ska bedömas på nytt tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården.
När du kommer överens med arbetstagaren om arbetstidsarrangemangen får arbetstagaren flexibilitet i sitt dagliga arbete.
Ni kan till exempel komma överens om flexibel arbetstid, vilket innebär att arbetstagarna inom vissa gränser kan bestämma när arbetet börjar och slutar. Arrangemanget måste följa arbetstidslagen och kollektivavtalet i er bransch.
Dina arbetstagare kan också arbeta deltid. Möjliga alternativ är bland annat deltidsarbete enligt prövning, partiell ålderspension, delinvalidpension och partiell vårdledighet som hör till familjeledigheterna.
Deltidsarbete (erto.fi, på finska)
Distansarbete är arbete som din arbetstagare utför antingen hemma eller på en annan överenskommen plats utanför den egentliga arbetsplatsen. Distansarbetet kan vara antingen på heltid eller deltid så att arbetstagaren till exempel arbetar på distans en del av veckan och en del på arbetsplatsen. Din arbetstagare kan också utföra distansarbete en gång under en tid som avtalats separat.
När arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna anpassas till arbetstagarens arbetsförmåga kan det hända att hen orkar arbeta bättre i olika livssituationer.
Du kan omorganisera dina arbetstagares uppgifter inom arbetsplatsen eller anpassa deras arbetstider och arbetsformer. Ni kan göra antingen tidsbundna eller permanenta ändringar i arbetsfördelningen. Det lönar sig att diskutera förändringarna tillsammans med hela arbetsgemenskapen.
Partiell arbetsförmåga i arbetsgemenskapen (ttk.fi)
Arbetsrotation innebär att din arbetstagare för en viss tid övergår till andra funktioner eller enheter på arbetsplatsen, varefter hen återgår till sitt tidigare arbete. Målet med arbetsrotationen kan till exempel vara att öka arbetstagarens arbetshälsa eller motivation.
Du kan använda Ratko-metoden för att utforma och organisera arbetet. Med hjälp av den kan ni omorganisera uppgifterna i er arbetsgemenskap. Ni bryter ner arbetsuppgifterna för alla inblandade. Ni skapar en helt ny uppgiftshelhet för de uppgifter som inte omfattas av kärnkompetensen hos dina arbetstagare och som de är vana att utföra vid sidan av sin kärnuppgift. Ni kan utforma denna nya arbetsuppgift så att den till exempel motsvarar arbetsförmågan hos en partiellt arbetsför arbetstagare.
Du kan använda Ratko-metoden för både nya och nuvarande arbetstagare. Vid behov får du hjälp med att genomföra metoden via Ratko-experttjänsten eller utbildningen i användningen av Ratko-metoden.
En tillgänglig arbetsmiljö är lämplig, jämlik och lättåtkomlig för alla dina arbetstagare.
Om en arbetstagare har nedsatt funktionsförmåga på grund av en skada eller sjukdom kan hen till exempel få stöd av hjälpmedel. Ibruktagandet av hjälpmedel är en individuell del av rehabiliterings- eller vårdprocessen. Din arbetstagare får de vanligaste hjälpmedlen som stöder rörligheten samt dagliga funktioner och sinnesfunktioner från primärvården. I anordnandet av hjälpmedel deltar dock flera olika aktörer, som var och en ansvarar för sitt eget delområde.
Om en arbetstagare på grund av en skada eller sjukdom inte klarar av vissa uppgifter kan hen behöva personlig assistans. En person har rätt att få personlig assistans om förutsättningarna för att få service enligt lagen om funktionshinderservice uppfylls. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna assistansen.
Om din arbetstagare, på grund av en hörsel-, syn- eller talskada behöver tolkning, bor i Finland och har tillgång till någon kommunikationsmetod, kan hen använda FPA:s tolkningstjänst för personer med funktionsnedsättning.
Som arbetsgivare måste du utveckla arbetsförhållandena och verksamhetssätten för att främja likabehandling. Om du regelbundet har minst 30 anställda ska du ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Du ska diskutera de främjande åtgärderna och deras effekt tillsammans med personalen eller deras representanter.
Om en ny eller nuvarande arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftstjänsterna.
Även om anpassningar av arbetet eller andra förebyggande åtgärder har vidtagits för att upprätthålla arbetsförmågan, kan arbetstagarens arbetsförmåga trots detta bli nedsatt under anställningsförhållandet. Det finns olika metoder och hjälp att fås för sådana situationer.
Du kan hänvisa arbetstagaren till en bedömning av arbetsförmågan om det uppstår svårigheter med att klara av arbetet som ni inte kan korrigera med egna metoder på arbetsplatsen. Vid bedömningen av arbetsförmågan bedöms arbetstagarens förmåga att klara av de nuvarande uppgifterna, utvecklingen av funktions- och arbetsförmågan samt möjligheterna att fungera i arbetslivet. Läkaren inom den egna företagshälsovården är ofta den bästa experten på bedömning av arbetsförmågan, eftersom hen har information om förhållandena på arbetsplatsen.
Om en ny eller nuvarande arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftstjänsterna.
Rehabilitering kan vara till hjälp för din arbetstagare när en skada eller sjukdom försvårar hens arbete eller förmåga att klara sig i olika livssituationer.
En arbetstagare som du sysselsätter med lönesubvention kan övergå till en annan arbetsgivare till exempel i en situation där en annan arbetsgivare har möjlighet att erbjuda arbetsuppgifter som bättre lämpar sig för din arbetstagares arbetsförmåga. Förflyttningen kan göras antingen för viss tid eller för resten av hela lönesubventionsperioden.
Förflyttning av en arbetstagare som sysselsatts med lönesubvention till en annan arbetsgivare
Om du är en stor arbetsgivare, fastställs din avgiftsklass för arbetspensionsavgiften (ArPL) genom att din risk för arbetsoförmåga jämförs med den genomsnittliga risken. I beräkningen jämförs beloppet av tidigare beviljade invalidpensioner med ArPL-beloppet i genomsnitt.
En kund vid arbetskraftsservicen som är partiellt arbetsför och som ska sysselsättas i din tjänst, ska då anställningsförhållandet inleds be arbetsrkaftsmyndigheten om ett intyg över att personen i fråga har införts i kundregistret som en partiellt arbetsför arbetssökande. Därefter ska personen själv lämna in intyget till dig. Du som är arbetsgivare ska förvara intyget.
Om en partiellt arbetsför person blir arbetsoförmögen under de fem första åren av arbetet, ska du lämna in det intyg över partiell arbetsförmåga som du fått av arbetstagaren till ditt arbetspensionsförsäkringsbolag, varvid arbetstagarens invalidpension inte påverkar din avgiftsklass för arbetspensionen.
Då en arbetstagare begär ett intyg över partiell arbetsförmåga i samband med att anställningen inleds och lämnar in det till dig, kan du undvika de konsekvenser som en eventuell invalidpension skulle orsaka för din arbetspensionsavgift. Detta kan för sin del uppmuntra till att anställa en partiellt arbetsför arbetstagare.
Information om förebyggande av problem med arbetsförmågan finns på sidan Förutseende stöd för arbetsförmågan. På sidan finns information om modellen för stöd för arbetsförmågan, sjukfrånvaron, företagshälsovård samt om tidiga stödsamtal och förhandlingar med företagshälsovården.