Din nuvarande eller framtida arbetstagare kan behöva stöd för sin arbetsförmåga för att kunna utföra sitt arbete. På Jobbmarknaden hittar du information och tjänster, som hjälper till att både förebygga problem relaterade till arbetsförmågan samt hitta lösningar när din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga redan har börjat försvåra arbetet.
Behöver du en ny arbetstagare till din personal? När du söker på en specialist som är lämplig för en ledig tjänst kan du använda dina egna nätverk, olika jobbsökningswebbplatser, sociala medier eller en offentlig arbetskraftstjänst.
När du söker en ny arbetstagare bör du först gå igenom dina egna, dina bekantas och dina arbetstagares nätverk. Du kan enkelt hitta rätt person på detta sätt. Den nödvändiga kunskapen finns dock inte alltid i nätverken, så du bör tillkännage den lediga tjänsten offentligt.
Numera finns det många olika arbetssöknings- och platsannonswebbplatser på nätet som gör att du enkelt kan hitta nya arbetstagare. Informera också om den lediga tjänsten på din egen webbplats. Har du redan skickat in din platsannons till Jobbmarknad?
Som arbetsgivare bör du också utnyttja de möjligheter som sociala medier erbjuder. Till exempel LinkedIn har ett brett spektrum av experter inom olika områden som söker nya jobb. Dessutom kan Facebook och Instagram användas för att hitta lämpliga experter. Betald marknadsföring ger mer synlighet åt dina platsannonser på sociala medier. Jobbannonser publiceras fortfarande i tidningar.
Rekryteringsevenemang är ett bra sätt att hitta arbetstagare snabbt, enkelt och effektivt. När du vill anordna ett rekryteringsevenemang kan du använda AN-byråns eller dess samarbetspartners lokaler. Du får också kostnadsfri experthjälp med att planera evenemanget. Kontakta arbets- och näringsbyrån och kom överens om att ordna ett evenemang.
Om en arbetstagare trots försök inte hittas kan du ansöka om stöd från AN-byrån eller den kommunala arbetsförmedlingen.
Om du vill rekrytera en ung arbetstagare eller en talang från utlandet, se vårt relaterade innehåll.
Sysselsättningssubventionerna som beviljas av AN-byrån och kommunförsöket, dvs. lönesubvention, sysselsättningsstöd avseende personer som fyltt 55 år och stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, baseras på både arbetssökandens och arbetsgivares behov. En arbetssökande behöver hjälp med att sysselsättas, och som arbetsgivare behöver du hitta en kompetent person för uppgiften. En ny lämplig arbetstagare kan hittas hos en arbetssökande vars sökning efter arbete stöds. En partiellt arbetsför person, en som har varit arbetslös länge eller en ung person kan också ha användbar kompetens och rätt attityd till arbete och att lära sig nya saker. Det lönar sig att ta reda på om din kommun erbjuder sysselsättningspremier.
Du kan också känna nån som du skulle vilja anställa men som inte har krävda kunskaper.Du kan utbilda kunniga arbetstagare i din organisation genom till exempel läroavtal, RekryteringsUtbildning, arbetsmarknadsutbildning eller lönesubvention. I vissa situationer kan du testa en persons lämplighet för arbete med hjälp av en arbetsprövning.
Samordnaren för arbetsförmåga har som uppgift att skapa rutiner och en verksamhetsmodell för att främja partiellt arbetsföra arbetssökandes och arbetstagares situation. Samordnaren samarbetar med arbetsgivare och andra regionala nätverk på ett målinriktat och utvecklingsinriktat sätt.
Samordnaren för arbetsförmåga hjälper dig att hitta lösningar på din organisations arbetskraftsbrist och erbjuder som ett alternativ att anställa partiellt arbetsföra arbetssökande. Samordnaren hjälper dig att förstå möjligheterna i att anställa partiellt arbetsföra arbetssökande och vilka uppgifter som är lämpliga för dem.
Samordnaren för arbetsförmåga hjälper dig också att hitta de rätta lösningarna för arbetsförmågan hos din redan befintliga partiellt arbetsföra personal.
Samordnaren för arbetsförmåga informerar dessutom arbetsgivarna om olika stödtjänster i samband med anställning av partiellt arbetsföra personer.
Som arbetsgivare har du många lagstadgade skyldigheter gentemot både dina arbetstagare och myndigheterna.
Lönebetalning är inte den enda skyldigheten som gäller dig som arbetsgivare. Du ska också erbjuda företagshälsovård, sörja för arbetarskyddet, försäkra dina arbetstagare och utarbeta en jämställdhetsplan. Observera arbetsmiljön, arbetsutrymmena och arbetssätten för att arbetet ska vara så säkert som möjligt. Kom ihåg att också sköta anmälningar om löner och andra anmälningar till olika myndigheter. Om din bransch har ett gällande kollektivavtal ska arbetsvillkoren överensstämma med det.
Lagen om företagshälsovård förpliktar dig som arbetsgivare att ordna företagshälsovård för din personal när det finns minst en arbetstagare. Företagshälsovården tillhör alla dina arbetstagare oberoende av deras arbetstid eller anställningsförhållandenas varaktighet. Målet med företagshälsovården är att främja arbetstagarnas hälsa och trygga arbetsförhållanden, stödja arbetsförmågan under hela karriären samt förebygga sjukdomar och olycksfall i arbetet.
Målet med arbetarskyddet är att skapa en trygg, hälsosam och produktiv arbetsplats. Som arbetsgivare är du skyldig att göra upp ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Dessutom ansvarar du för att bedöma och minska eventuella faror och fel.
En försäkring ger dig skydd i händelse av att din arbetstagare skadas i ett olycksfall i arbetet eller på en arbetsresa eller insjuknar i en yrkessjukdom. Du kan teckna en försäkring hos det skadeförsäkringsbolag som du önskar. Olika försäkringsbolag har olika praxis, så försäkringens exakta pris varierar. Om du vill kan du konkurrensutsätta försäkringen.
Obligatoriska försäkringar för arbetstagare är arbetspensionsförsäkring, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringspremie. Om du vill kan du också teckna frivilliga försäkringar.
Om du är en stor arbetsgivare, fastställs din avgiftsklass för arbetspensionsavgiften (ArPL) genom att din risk för arbetsoförmåga jämförs med den genomsnittliga risken. I beräkningen jämförs beloppet av tidigare beviljade invalidpensioner med ArPL-beloppet i genomsnitt.
En kund vid AN-byrån eller inom kommunförsöket som är partiellt arbetsför och som ska sysselsättas i din tjänst, ska då anställningsförhållandet inleds be AN-byrån eller kommunförsöket om ett intyg över att personen i fråga har införts i AN-tjänsternas kundregister som en partiellt arbetsför arbetssökande. Därefter ska personen själv lämna in intyget till dig. Du som är arbetsgivare ska förvara intyget.
Om en partiellt arbetsför person blir arbetsoförmögen under de fem första åren av arbetet, ska du lämna in det intyg över partiell arbetsförmåga som du fått av arbetstagaren till ditt arbetspensionsförsäkringsbolag, varvid arbetstagarens invalidpension inte påverkar din avgiftsklass för arbetspensionen.
Då en arbetstagare begär ett intyg över partiell arbetsförmåga i samband med att anställningen inleds och lämnar in det till dig, kan du undvika de konsekvenser som en eventuell invalidpension skulle orsaka för din arbetspensionsavgift. Detta kan för sin del uppmuntra till att anställa en partiellt arbetsför arbetstagare.
Varje arbetstagare ansvarar för arbetsgemenskapens välmående. En arbetsför och motiverad personal hjälper till att uppnå målen.
Mår din arbetsgemenskap bra? Organisationens värderingar och verksamhetsmiljö samt ledning påverkar arbetsgemenskapens och enskilda arbetstagares välmående.
Som arbetsgivare ansvarar du för arbetssäkerheten. För välmående på arbetsplatsen bör du förutse eventuella problem, ställa upp tydliga mål och skapa förtroende. Säkerställ också att ledningen fungerar och att du behandlar arbetstagarna jämlikt. När du leder rättvist, öppet och uppmuntrande förbättrar du välmående i er arbetsgemenskap och arbetstagarna kan lyckas bättre i sitt arbete.
Vad du kan göra som arbetsgivare?
Du kan kontakta arbetarskyddsförvaltningen för råd och vägledning inom hälsa, säkerhet och anställningsvillkor på arbetsplatsen. Dessutom måste du rapportera till arbetarskyddet om vissa farliga arbeten, beprövade arbetssjukdomar och allvarliga olyckor på jobbet.
En förutsättning för att ni ska må bra i er arbetsgemenskap, är att du tar hand om dina arbetstagares arbetsförmåga. Det finns olika sätt och praxis för upprätthållandet av arbetsförmågan. Som arbetsgivare är du också skyldig att sköta vissa åtgärder.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskussionen om situationen under förhandlingar med företagshälsovården. Om det uppstår svårigheter i arbetsprestationen som du inte kan korrigera med arbetsplatsens egna metoder, kan du hänvisa arbetstagaren förutom till en förhandling med arbetshälsovården även till bedömning av arbetsförmågan.
Företagshälsovården samarbetar med din organisation för att främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av deras karriär. Stödet för arbetsförmågan grundar sig på den praxis som man kommit överens om i arbetsgemenskapen. De verksamhetssätt som ledningen, personalförvaltningen och arbetstagarna samt företagshälsovården har kommit överens om antecknas i modellen för stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.
Om en sjukdom eller en funktionsvariation hos din arbetstagare hindrar hen från att utföra arbetet kan du göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet där arbetsbeskrivningen anpassas så att den bättre motsvarar och stöder arbetstagarens kompetens och arbetsförmåga.
Om en arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbets- och näringsbyrån eller ett kommunförsök.
Som arbetsgivare är du skyldig att för varje arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande ordna åtminstone förebyggande företagshälsovård. Du kan skaffa dessa tjänster antingen från en offentlig eller privat serviceproducent eller ordna dem själv. Det rekommenderas att du skaffar företagshälsovård också när du är företagare, även om det inte är obligatoriskt.
Rehabilitering kan vara till hjälp för en arbetstagare när en skada eller sjukdom försvårar hens arbete eller förmåga att klara sig i olika skeden av livet.
Om du märker att en arbetstagares arbetsförmåga har försämrats eller att sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) överskrids är det ditt ansvar att lyfta fram ärendet och diskutera det med arbetstagaren.
Övergång från arbetslivet till familjeledighet och tillbaka — guiden om familjeledigheter för arbetsgivare innehåller information som gör det möjligt för dig som arbetsgivare att effektivisera förening av arbete och familjeliv i din arbetsgemenskap och förbättra välbefinnandet på jobbet.
Guiden tar upp viktiga frågor om familjeledigheter vars lagstiftning förnyades den 1 augusti 2022. Guiden berättar vad du bör tänka på innan, under och efter en arbetstagares familjeledighet.
Om en sjukdom eller en funktionsvariation hos din arbetstagare hindrar från att utföra arbetet kan du göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet som anpassar den anställdas arbetsbeskrivning så att den bättre motsvarar och stöder hans eller hennes kompetens och arbetsförmåga.
Om du märker att en arbetstagares arbetsförmåga har försämrats eller att hans eller hennes sjukfrånvaro överskrider sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) är det ditt ansvar att ta upp ärendet med din arbetstagare. Även den anställda kan föra saken på tal om han eller hon inte klarar av sina nuvarande arbetsuppgifter på samma sätt som tidigare.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskutera situationen under företagshälsovårdsförhandlingar tillsammans med företagshälsovården.
I Arbetshälsoinstitutets inlärningsprogram Företagshälsoförhandling – lösningar för arbete finns avsnitt som riktar sig till arbetstagaren, chefen och företagshälsovården och där ni får stöd för att föra företagshälsovårdsförhandlingar. Bekanta dig också med avsnittet för chefer i Arbetshälsoinstitutets handbok om företagshälsoförhandlingar, där det finns anvisningar för bland annat förberedelser inför företagshälsovårdsförhandlingen, information om utkomst och exempel på hur arbetet kan anpassas.
Utöver företagshälsovårdsförhandlingarna kan du hänvisa arbetstagaren till en bedömning av arbetsförmågan om det uppstår svårigheter med att klara av arbetet som du inte kan korrigera med egna metoder på arbetsplatsen. Där bedöms hans eller hennes förmåga att klara av sina nuvarande uppgifter, utvecklingen av funktions- och arbetsförmågan samt hans eller hennes möjligheter att fungera i arbetslivet. Läkaren inom den egna företagshälsovården är ofta den bästa experten på bedömning av arbetsförmågan, eftersom hen har information om förhållandena på arbetsplatsen.
Kom överens med dina anställda om nödvändiga ändringar och anpassningar i arbetsuppgifterna. Gör också upp ett skriftligt avtal om dem. Kom dessutom överens om när situationen ska bedömas på nytt tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården.
När du kommer överens med arbetstagaren om arbetstidsarrangemangen får arbetstagaren flexibilitet i sitt dagliga arbete.
Du kan komma överens med dina arbetstagare om flexibel arbetstid, förutsatt att arrangemanget följer arbetstidslagen och kollektivavtalet inom branschen. Dina anställda kan alltså inom vissa gränser bestämma när arbetet ska börja och sluta.
Dina anställda kan också arbeta deltid. Möjliga alternativ är bland annat deltidspension, delinvalidpension, prövningsbaserat deltidsarbete samt partiell vårdledighet som hör till familjeledigheterna.
Distansarbete är arbete som din arbetstagare utför antingen hemma eller på en annan överenskommen plats utanför den egentliga arbetsplatsen. Distansarbetet kan vara antingen på heltid eller deltid så att arbetstagaren till exempel arbetar på distans en del av veckan och en del normalt på arbetsplatsen. Din arbetstagare kan också utföra distansarbete en gång under en tid som avtalats separat.
När arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna anpassas till arbetstagarens arbetsförmåga orkar han eller hon arbeta bättre i olika livsskeden.
Du kan omorganisera dina anställdas uppgifter inom arbetsplatsen eller anpassa deras arbetstider och arbetsformer. Ni kan göra antingen tidsbundna eller permanenta ändringar i arbetsfördelningen. Kom överens om ändringarna tillsammans med hela arbetsgemenskapen.
För att skräddarsy arbetsuppgifterna kan ni ta hjälp av till exempel en arbetsanalys.
Arbetsrotation innebär att din arbetstagare för en viss tid övergår till andra funktioner eller enheter på arbetsplatsen, varefter han eller hon återgår till sitt tidigare arbete. Målet med arbetsrotationen kan till exempel vara att öka arbetstagarens arbetshälsa eller motivation.
Du kan använda Ratko-metoden för att utforma och organisera arbetet. Med hjälp av den kan ni omorganisera uppgifterna i er arbetsgemenskap. Ni bryter ner arbetsuppgifterna för alla inblandade. Ni skapar en helt ny uppgiftshelhet för de uppgifter som inte omfattas av kärnkompetensen hos dina anställda och som de är vana att utföra vid sidan av sin kärnuppgift. Ni kan utforma denna nya arbetsuppgift så att den till exempel motsvarar arbetsförmågan hos en partiellt arbetsför arbetstagare.
Du kan använda Ratko-metoden för både nya och nuvarande anställda. Du kan också få experthjälp för att genomföra metoden.
En tillgänglig arbetsmiljö är lämplig, jämlik och lättåtkomlig för alla dina anställda.
Om en anställd har nedsatt funktionsförmåga på grund av en skada eller sjukdom kan han eller hon till exempel få stöd med hjälpmedel. Ibruktagandet av hjälpmedel är en individuell del av rehabiliterings- eller vårdprocessen. Din arbetstagare får de vanligaste hjälpmedlen som stöder rörligheten samt dagliga funktioner och sinnesfunktioner från primärvården. I anordnandet av hjälpmedel deltar dock flera olika aktörer. Var och en av dem ansvarar för olika delområden.
Om en anställd på grund av en skada eller sjukdom inte klarar av vissa uppgifter kan han eller hon behöva personlig assistans. Kommunen ansvarar för att ordna hjälp, men den beaktar också arbetstagarens egen åsikt, önskemål, livssituation och individuella behov av hjälp.
Om din arbetstagare, på grund av hörsel-, syn- eller talskada behöver tolkning, bor i Finland och har tillgång till någon kommunikationsmetod, kan han eller hon använda FPA:s tolkningstjänst för personer med funktionsnedsättning.
Som arbetsgivare måste du utveckla arbetsförhållandena och verksamhetssätten för att främja likabehandling. Om du regelbundet har minst 30 anställda ska du ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Du ska diskutera de främjande åtgärderna och deras effekt tillsammans med personalen eller deras representanter.
Om en arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbets- och näringsbyrån eller ett kommunförsök.