Speciallärare inom småbarnspedagogik

Intervjuer Publicerad

"Det viktigaste i detta yrke är att förstå människors olikheter och respektera alla, både vuxna och barn. I detta arbete är det viktigt att sprida kunskap om att temperament, arv, miljö och många andra faktorer formar barnen olika, och vi måste acceptera dem som de är. Dessutom är det bra att beakta att barnens beteende också påverkas av den vuxnas agerande och attityd."

  • Maija Soini-Ruohonen
  • Comprehensive special education teacher in early childhood education and care in the City of Espoo.
  • Graduated as a kindergarten teacher from the Helsinki Kindergarten Teacher Education College and completed the studies for a special education teacher in early childhood education and care at the University of Helsinki.
  • 30 years of work experience in the field.

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag arbetar som övergripande speciallärare inom småbarnspedagogik. Jag ansvarar för tre daghem där jag observerar och utvärderar barnens verksamhet samt undervisar barn som behöver stöd. Jag ger daghemmets personal råd om hur man ska gå till väga med barn som behöver stöd. Dessutom sköter jag administrativa ärenden, såsom beredning av stödbeslut och hänvisning av barn till undersökningar. Allt detta förutsätter att jag samarbetar multiprofessionellt och håller kontakt med barnens familjer.

Hur har du hamnat i det yrke du valt?

Redan som barn beslutade jag att jag skulle bli lärare inom småbarnspedagogiken. Beslutet påverkades av en lärare från min egen förskola som hade gjort ett stort intryck på mig. Jag tyckte att hen var en empatisk och på alla sätt fin människa.

Min dröm uppfylldes eftersom jag fick studera vid Helsingfors barnträdgårdslärarinstitut. När jag började som barnträdgårdslärare på ett daghem önskade jag alltid att min grupp inte skulle ha barn som behövder stöd, som då kallades specialbarn. Senare ändrade jag mig när det i min grupp fanns två barn med utvecklingsstörning. Jag förstod att det är min grej att arbeta med barn som behöver stöd. För att komma överens med dem krävs information samt rätt verksamhetssätt och attityd.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.

När jag kommer till jobbet på morgonen kollar jag först om det kommit viktiga e-postmeddelanden eller andra meddelanden. Därefter deltar jag i allmänhet i gruppernas verksamhet på daghemmet och leder själv smågrupper för barn. Samtidigt gör jag observationer om hur barnen agerar i grupper.

När barnen vistas utomhus går jag igenom barnens ärenden med den övriga personalen. Jag äter alltid med barnen, för ofta förs de bästa samtalen under måltiden medan det är lugnare. Samtidigt kan jag föregå med gott exempel för barnen.

Efter måltiden har barnen en vilostund och då deltar jag i olika möten. Jag strävar också efter att delta i personalens kaffepaus, eftersom där förs viktiga diskussioner om arbetet. På eftermiddagen gör jag i allmänhet alltid skriftligt arbete, och dessutom kan dagen omfatta till exempel samtal med barnens föräldrar.

Hurdan är din arbetsmiljö eller vilka är dina arbetstider?

Alla mina tre daghem ligger inom en radie på tre kilometer från varandra, så förflyttningen mellan dem går snabbt. Jag arbetar främst inomhus, men i viss mån också utomhus.

Min arbetsdag börjar kl. 7.30–8.30 och slutar kl. 15–17 beroende på arbetsuppgifterna.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket?

Det viktigaste i detta yrke är att förstå människors olikheter och respektera alla, både vuxna och barn. I detta arbete är det viktigt att sprida kunskap om att temperament, arv, miljö och många andra faktorer formar barnen olika, och vi måste acceptera dem som de är. Dessutom är det bra att beakta att barnens beteende också påverkas av den vuxnas agerande och attityd.

Ibland är det bra att vara modig och pröva nya verksamhetssätt, eftersom de kan visa sig vara bättre än de nuvarande. En avslappnad attityd och humor hjälper till med att trivas på daghemmet.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Det bästa är att se barnen lära sig. Det är fint att märka att det egna arbetet har påverkat. En fungerande arbetsgemenskap är mycket viktig, eftersom även en anställds negativa attityd påverkar alla.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande?

Daghemmen står under kommuner och städer. Beslutsfattarna har inte alltid en realistisk uppfattning om hur deras beslut påverkar barnens vardag. I dessa fall är det småbarnspedagogernas uppgift att hålla barnens sida och kommunicera om bekymmer. Ibland måste man dock acceptera att vi inte kan påverka allt.

Bullernivån och brådskan kan ibland kännas ansträngande. Barnens rastlöshet har ökat under årens lopp och de har allt oftare svårt att koncentrera sig. Det är viktigt att daghemmets anställda identifierar när arbetet börjar bli för belastande, så att man tillsammans i arbetsgemenskapen kan fundera på vad som kan göras åt saken.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli ansvarschef?

Jag rekommenderar att man först skaffar sig arbetserfarenhet inom branschen innan man söker sig till studier för speciallärare inom småbarnspedagogik vid universitetet. Studierna skapar en god grund för arbetet, men i och med erfarenheten ökar säkerheten.

I detta yrke krävs flexibilitet och målmedvetenhet samt kunskap om till exempel olika skeden i barnets utveckling, pedagogik, samhälle och kulturell mångfald. Det är lättare att samarbeta med familjer om man också kan respektera föräldrarnas åsikter. Barnens angelägenheter kan i allmänhet främjas i god anda när man diskuterar öppet.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Jag hoppas att daghemmen får mer kompetent personal, för det finns gott om arbete. Detta förutsätter att arbetsförhållandena inte försämras och att man lyssnar på yrkeskunnigas åsikter när beslut fattas.

Dela artikeln