Gästskribent: Arbete eliminerar inte behovet av handledning
- Blogg
Kärnan i min doktorsavhandling utgörs av en arbetande vuxen och hens erfarenheter av handledning och stöd i arbetet och på karriärvägen. Enligt min avhandling behövs handledning i många olika situationer, och behovet kvarstår också efter att man fått ett jobb efter studierna eller en period av arbetslöshet.
Även i arbetet funderar vi på vår riktning, vår kompetens, vår ork och vår framtid. En vuxen som arbetar behöver handledning, men den kan vara svår att hitta. Handledningstjänster för vuxna erbjuds på olika håll, men utbudet är splittrat och tillgången till tjänsterna kan vara begränsad till exempelvis personer som studerar, är arbetslösa arbetssökande eller befinner sig i någon annan särskild livssituation.
Jag anser att detta är en av de motsättningar som finns inom den finländska livslånga handledningen. I min doktorsavhandling konstaterar jag att handledning enligt den offentliga retoriken borde erbjudas människor i olika livssituationer, men att vuxna som arbetar i praktiken hamnar i utkanten av handledningstjänsterna.
Arbetskraftsmyndigheten kan vara en av aktörerna som erbjuder handledning inom denna helhet. I själva verket är yrkesvägledning och karriärvägledning hos arbetskraftsmyndigheten professionella handledningstjänster som i regel erbjuds alla personer i arbetsför ålder, oberoende av deras arbetsmarknadsstatus – i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser.
I min avhandling lyfter jag dock fram problemet med tillgången till tjänsterna, det vill säga hur resurserna fördelas, samt utmaningen med att tjänsterna inte är tillräckligt kända. Sysselsättningstjänsterna uppfattas inte nödvändigtvis som något som också personer som arbetar kan vända sig till för att reflektera över sitt arbete eller sin karriär.
Behovet av handledning och stöd hos personer i arbetslivet är mångfacetterat
Resultaten av avhandlingen visar att handledningsbehoven hos förvärvsarbetande är mångfacetterade och framför allt individuella. Handledning kan behövas i det dagliga arbetet, vid problem i arbetsgemenskapen, i frågor som gäller yrkesmässig inriktning och karriärutveckling, för att orka i arbetet, för att reflektera över ett eventuellt branschbyte eller för att bättre kunna utnyttja sin kompetens och potential i arbetet. Handledning kan också helt enkelt behövas för att stanna upp och fundera över vad man vill med sitt arbete och sitt liv.
Forskningsresultaten lyfter fram den vuxnas egen aktiva roll. De förvärvsarbetande förväntar sig inte att någon utomstående ska lösa frågor som rör deras karriär åt dem. De söker information, utvecklar sin kompetens och gör vägval. God handledning ska stödja denna process genom att ge tid och utrymme för reflektion, utforskande av olika alternativ och medvetna val.
I min forskning hänger aktörskapet samman med engagemang, arbetstillfredsställelse och välbefinnande i arbetet. Det är en alltför snäv uppfattning att i första hand betrakta handledning för personer i arbetsför ålder som ett verktyg för att få arbete. Det är ändå så man vanligtvis talar om handledning för personer i arbetsför ålder och även om de krav som ställs på vuxnas färdigheter i karriärplanering.
Tänk om arbetskraftsservicen verkligen skulle vara service för personer i arbetsför ålder?
I Brahestads sysselsättningsområde talar vi i vår strategi om karriärservice (työurahuolto), som vi vill erbjuda alla personer i arbetsför ålder i vår region. Jag tycker mycket om den tanken. Karriären borde börja underhållas tidigare än när arbetet redan har upphört, man har tappat riktningen eller problemen har hunnit hopa sig. Verkligheten är dock kärvare än detta ideal, eftersom arbetskraftsmyndighetens resurser främst riktas till arbetslösa arbetssökandes behov.
Jag ser här en större möjlighet för arbetskraftsmyndigheten. Karriärvägledningen inom arbetskraftsservicen skulle kunna få sådana resurser att den kan erbjudas och göras känd för alla personer i arbetsför ålder, även för dem som redan är i arbete. Min avhandling visar att utbudet av handledning för vuxna är splittrat och att det kan vara svårt att hitta lämpligt, opartiskt stöd.
Handledningen på arbetsplatsen är viktig, men arbetsgivarens och arbetstagarnas mål är inte alltid desamma. Därför finns det också utrymme för opartisk handledning utanför arbetsorganisationen. För att detta ska bli verklighet behövs modiga aktörer som ser de mångsidiga fördelar som detta kan medföra för regionens livskraft och välfärd. Motiverade och engagerade arbetstagare är nämligen en central del av ett arbetsliv med hög kvalitet och produktivitet.
Samtidigt borde vi i större utsträckning än i nuläget våga bedöma handledningens effektivitet. Om endast sysselsättning räknas som en framgång, riskerar den nytta som en arbetande person får att bli osynlig och samtidigt betraktas som sekundär.
I min doktorsavhandling föreslår jag att man vid sidan av sysselsättning även skulle kunna lyfta fram mål som gäller att stanna kvar i arbetslivet och främja välmående. Handledningens värde kan visa sig genom att en människa hittar en ny riktning i sitt arbete, börjar utnyttja sin kompetens bättre, utvecklar de färdigheter i karriärplanering som behövs under arbetslivet eller hittar ett mer meningsfullt sätt att fortsätta arbeta.
Min doktorsavhandling ger en omfattande bild av handledningen av personer i arbetsför ålder. Jag hoppas att den också öppnar upp för nya sätt att tänka. Den kunskap som avhandlingen bidrar med kan utnyttjas inom arbetskraftsservicen, i ledningen och chefsarbetet på arbetsplatser, inom utbildningsorganisationer och i andra miljöer där vuxenhandledning erbjuds.
Ett viktigt budskap i min avhandling är slutligen mycket enkelt: behovet av handledning upphör inte när en person får ett arbete. Handledningen kan vara en resurs under hela karriären och bidra till nöjdhet, välbefinnande i arbetslivet och blomstring.
Författare: PeM, pedagog, studie- och karriärhandledare Teea Oja arbetar som samordnande sakkunnig inom Brahestads sysselsättningsområde. Ojas doktorsavhandling ”Ohjaus ja tuki työssä käyvän aikuisen urapolulla” (Handledning och stöd på en yrkesverksam vuxens karriärväg) granskas vid Jyväskylä universitet lördagen den 7 november 2026 kl. 12.