Gästskribent: Ut i arbetslivet via arbetsprövning
- Blogg
När den byggs upp målinriktat och utifrån den ungas egna utgångspunkter, kan arbetsprövning vara ett avgörande steg mot arbetslivet för en ung person. Rätt genomförd arbetsprövning stärker arbetslivsfärdigheterna, förtydligar karriärriktningen och kan öppna vägen till utbildning eller arbete.
Arbetsprövning lär ut viktiga arbetslivsfärdigheter
En 22-årig ungdom anmälde sig som arbetssökande till sysselsättningstjänsterna i januari 2024. Hen hade avbrutit sina yrkesstudier ett par år tidigare. Den unga hade ännu inte någon vidare arbetserfarenhet och hen behövde stärka sina arbetslivsfärdigheter. Hen var intresserad av småbarnspedagogik och kom i sysselsättningsplanen överens om arbetsprövning, med målet att stöda utbildnings- och karriärplaneringen samt bli bekant med branschen.
Största delen av de unga arbetssökande har goda grundläggande färdigheter för arbetslivet, men en del behöver fortfarande utvecklas till exempel i fråga om arbetslivets spelregler och självständigt ansvar. Forskningsrönen tyder på att brådska in arbetslivet utan tillräckliga färdigheter kan öka avbrotten och upplevelserna av misslyckande, samt försvaga den ungas förtroende för sin förmåga att klara sig själv.
I synnerhet när det gäller unga i sårbar ställning bör utvecklingen av arbetslivsfärdigheterna bedömas mer omfattande än enbart genom sysselsättning: har interaktions- och arbetsgemenskapsfärdigheterna stärkts, kan den unga ta ansvar för sina arbetsuppgifter och har den egna riktningen tagit form, så att en plats i arbetslivet känns möjlig?
En öppen och kontinuerlig dialog stöder lärandet och orken
Den unga påbörjade en två månader lång arbetsprövning på ett daghem. Arbetsprövningen var fem dagar i veckan, först sex timmar om dagen, sedan med full arbetstid.
I sökandet efter en arbetsprövningsplats är det viktigt att beakta den ungas egna mål och styrkor. På arbetsplatsen kan arbetet anpassas på flera olika sätt, så att det motsvarar den ungas arbets- och funktionsförmåga. Dessutom har regelbunden uppföljning och diskussioner under arbetsprövningen en avgörande roll. När ansvaret fördelas mellan arbetsprövaren, arbetsprövningsplatsen och arbetskraftsmyndigheten blir arbetsprövningen en genuint utvecklande erfarenhet.
Planerna för studier kan befästas i och med arbetsprövningen
Under arbetsprövningen förtydligades den ungas karriärplaner och arbetsgivaren gav den unga uppmuntrande respons på arbetsprövningen. Den unga visade initiativförmåga och ansvarskänsla i arbetsprövningen. Utifrån erfarenheterna beslöt den unga att söka till närvårdarutbildningen, varifrån hen utexaminerades som närvårdare i mars 2026.
Under arbetsprövningen är det viktigt att klarlägga framtidsutsikterna och på förhand fundera på arbetskarriären efter arbetsprövningen: leder försöket till sysselsättning eller utbildning, eller något annat slutresultat. Arbetsprövning kan vara en betydande vändpunkt i den ungas karriär när den genomförs planenligt och målinriktat. Arbetsprövning kan erbjuda unga betydelsefull sysselsättning och rytm i vardagen när det ännu inte finns någon annan anknytning – och i bästa fall öppnar den dörrarna i en riktning som känns rätt.
Vid Arbetshälsoinstitutet pågår som bäst ett projekt för att utveckla webbutbildningen Työkokeilu. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden. Målet med webbutbildningen är att erbjuda aktörer på arbetsplatser, experter i servicesystemet och arbetsprövare information och verktyg för att genomföra arbetsprövningar. Webbutbildningen pilottestas hösten 2027.
Författare:
Kirsi Unkila och Mari Haverinen från Arbetshälsoinstitutet samt sysselsättningshandledare Katja Nivala från Sotkamo kommun.
Mer information
Webbutbildningen Työkokeilu (ttl.fi, på finska)
Källor
- Leinonen T, Viikari-Juntura E, Husgafvel-Pursiainen K, Juvonen-Posti P, Laaksonen M, Solovieva (2019) The effectiveness of vocational rehabilitation on work participation: a propensity score matched analysis using nationwide register data. (doi.org, en engelska)
- Liukko, J. (2021). Kuntoutus, 44(4), 18-30. Työeläkekuntoutuksen vaikuttavuuden kehittäminen ja työkykyajattelu: Työeläkelaitosten asiantuntijoiden haastatteluihin perustuva tutkimus. (doi.org, en finska)
- Haapakoski, K. & Åkerblad, L. (2020). Kela, Sosiaali- ja terveysturvan raportteja 22/2020. Kelan työllistymistä edistävä ammatillinen kuntoutus – palvelun toimivuuden edellytykset. (helda.helsinki.fi, en finska)
- Åkerblad, L., & Haapakoski, K. (2020). Janus Sosiaalipolitiikan Ja sosiaalityön Tutkimuksen Aikakauslehti, 28(3), 220–236. Hauras jaettu toimijuus ammatillisessa kuntoutuksessa. (doi.org, en finska)
- Åkerblad, L., & Haapakoski, K. (2023). Kuntoutus, 46(2), 33–45. Toivon ja toiveikkuuden prosessit ammatillisessa kuntoutuksessa. (doi.org, en finska)