Gästskribent: En tydlig jobbsökning underlättar allas vardag
Jobbsökningen sker i regel på nätet och kräver många digitala färdigheter av den sökande.
Arbetsplatsannonser finns på webbplatser och ansökningarna skickas antingen per e-post eller genom elektroniska system som man måste kunna logga in och identifiera sig i. Sökanden förväntas kunna fylla i elektroniska ansökningsblanketter och skicka bilagor. Man kan också be den sökande om till exempel en presentationsvideo om sina färdigheter, eller så ska hen göra arbetsintervjun via videosamtal.
Den arbetssökande måste lära sig många olika digitala färdigheter som hen sällan behöver i verkligheten. Jobbsökning är ofta också förknippat med osäkerhet och stress som kan pågå i veckor eller månader. Någon kan låta bli att göra en ansökan på grund av att processen är komplicerad och belastande. Den sökande kan dock ha den kompetens som arbetsuppgifterna kräver.
Skulle bra arbetstagare och arbetsplatser hitta varandra bättre om man i jobbsökningsprocessen beaktade den kognitiva tillgängligheten?
Enkla och begripliga webbtjänster betjänar alla
Jobbsökning berör nästan alla i något skede av livet. För en betydande del av finländarna är det dock svårt att använda webbtjänster. Det blir lättare att använda webbtjänster när de byggs upp så att de är lätta att använda och förstå, dvs. kognitivt tillgängliga.
Kognition hänvisar till informationshantering och hjärnans funktion, såsom tänkande, lärande, problemlösning och minne samt förmågan att förstå och använda språk. Var och en har olika slags förmåga att hantera information som varierar beroende på situationen. Kognitiv tillgänglighet gynnar i synnerhet personer med inlärningssvårigheter, minnesproblem, språkliga svårigheter och utmaningar med uppmärksamheten. Kognitiv tillgänglighet betjänar alla och ökar webbtjänstens användarantal.
En kognitivt tillgänglig webbtjänst är tydlig och enkel för användaren och ger handledning i hur tjänsten ska användas. Då är den lätt att använda och förstå även för dem som använder tjänsten för första gången. En tydlig webbtjänst sparar också tid och minskar onödiga kontakter.
Många organisationer satsar på kognitiv tillgänglighet
Det är lätt att bli blind för innehållet i eller användningen av en bekant webbtjänst. Det bästa sättet att utvärdera sin egen webbtjänst är att be olika slags människor testa den och ge respons. Förståelsen ökas också av utbildningar om kognitiv tillgänglighet som riktar sig till dem som utvecklar och upprätthåller tjänsten. Även små ändringar kan påverka en lyckad användning av tjänsten.
Även om lagen ännu inte förpliktar till att göra webbtjänster kognitivt tillgängliga har många organisationer redan insett betydelsen av tillgänglighet. Det lönar sig att satsa på tillgänglighet. Med hjälp av tillgänglighet kan man nå en större grupp människor samt spara tid och resurser. Tillgängligheten slutar inte med att en sak korrigeras, utan det är en kontinuerlig process.
Det är lätt att komma igång
Man kan granska och förtydliga den egna webbtjänstens användarvänlighet och begriplighet med hjälp av anvisningar och verktyg på webbplatsen för projektet Selkeästi meille. Informationen och materialet på webbplatsen har producerats utifrån många användartester tillsammans med erfarenhetsexperter. Dessutom kan man beställa utbildning av Kehitysvammatuki 57 ry om digitala tjänsters och webbplatsers begriplighet och tillgänglighet. Du kan bekanta dig med tillgänglighetskraven på webbplatsen som upprätthålls av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.
När webbtjänster planeras och utvecklas är det viktigast att komma ihåg de människor som använder dem. En tydlig och begriplig arbetsplatssökning underlättar vardagen för alla, men särskilt för dem som inte är vana att använda webbtjänsten. En kognitivt tillgänglig webbtjänst är en bra och jämlik tjänst.
Mer information
- Selkeästi meille – Vinkkejä ja ohjeita kognitiiviseen saavutettavuuteen (selkeastimeille.fi, på finska)
- Tilaa koulutusta (kvtuki57.fi, på finska)
- Tillganglighetstillsyn (tillganglighetskrav.fi)
Skribent
Satu Timperi
Sakkunnig
Kehitysvammatuki 57 ry
Satu fungerade som projektchef i fyra års tid i det riksomfattande projektet Kehitysvammatuki 57 ry och i Kehitysvammaliittos projekt Selkeästi meille. Projektet främjade webbtjänsters kognitiva tillgänglighet tillsammans med erfarenhetsexperter.