Gästskribent: Även vuxna behöver karriärträning

Behovet av högklassig karriärträning bland vuxna är inget nytt. I rapporten Career Guidance for Adults in a Changing World of Work (https://www.oecd-ilibrary.org/sites/9a94bfad-en/index.html?itemId=/content/publication/9a94bfad-en) som OECD publicerat i år berättas om hur vuxna i OECD-länderna utnyttjar karriärträningstjänster. Enligt rapporten är karriärträning ett viktigt verktyg som hjälper vuxna att navigera på en ständigt föränderlig arbetsmarknad.

Arbetet genomgår en enorm omvälvning – medelavlönat arbete försvinner och nya yrken uppstår. Dessutom har pandemin påskyndat förändringen. Till följd av coronaviruset har människor som tidigare arbetat inom till exempel turism- och restaurangbranschen varit tvungna att fundera på vilken bransch de skulle kunna hitta arbete i. Även om arbetsplatser säkert kommer tillbaka inom de branscher som drabbats hårdast av coronaviruset, måste sysselsättnings- och karriärträningstjänsterna också erbjuda hjälp för att förkorta arbetslöshetsperioderna.

Omvälvningen i arbetet har påverkat både utbudet av och efterfrågan på färdigheter. Vad gäller utbudet har vuxna med låg utbildning varit överrepresenterade bland dem som förlorat sin arbetsplats. På efterfrågesidan påskyndar krisen sannolikt ibruktagandet av digital teknik och automation, vilket i sin tur ökar efterfrågan på specialkunskaper.

De som behöver karriärträning använder inte tjänsterna 

Personer i en ofördelaktig ställning på arbetsmarknaden använder karriärträningstjänster minst. I synnerhet personer över 55 år, personer som bor på landsbygden och lågutbildade personer utnyttjar knappt alls karriärträningen. Många av dem behöver dock till exempel tilläggsutbildning för att hitta ett jobb. Genom professionell karriärträning kan man identifiera nya arbetsmöjligheter och föreslå vilken utbildning som behövs. 

I rapporten konstateras att man bör öka medvetenheten om nyttan med karriärträning i synnerhet bland personer i ofördelaktig ställning på arbetsmarknaden. Enligt åtgärdsförslagen i rapporten räcker det inte att utvidga tillgången till tjänster, utan man måste samtidigt säkerställa att man kan tillgodose specialbehoven hos olika grupper (sysselsatta, arbetslösa, icke-aktiva).

Köpta tjänster ger extra resurser och kostnadsbesparingar

Enligt rapporten måste man förbättra karriärträningens kvalitet genom att följa resultaten, fastställa kvalitetsstandarder och professionalisera karriärtränarna. En högklassig karriärträning ska skräddarsys enligt individens särskilda behov.

Hos oss i Finland kan arbets- och näringsbyråerna och kommunernas sysselsättningsförsök skaffa olika karriärträningstjänster i form av köpta tjänster. Till exempel bemanningsföretag erbjuder sådana högklassiga, professionella och skräddarsydda tjänster som efterlyses i rapporten. Privata serviceproducenter känner till den föränderliga arbetsmarknaden och finns nära de företag som erbjuder arbete. För att man ska få ännu bättre tjänster bör karriärträningstjänsterna ständigt utvecklas i samarbete med serviceproducenterna.

Genom att utnyttja köpta tjänster får man tilläggsresurser och säkert också kostnadsbesparingar i sinom tid, eftersom de medel som investerats i dem kommer tillbaka i form av skatteintäkter och minskade utgifter för social trygghet då sysselsättningsgraden har förbättrats.

Jobbmarknad måste vidareutvecklas

I Finland har man under de senaste åren utvecklat Jobbmarknad, som ska bli en framtidens arbetslivstjänst som erbjuder en gemensam serviceplattform för aktörer som tillhandahåller arbetslivs- och utbildningstjänster inom den offentliga, privata och tredje sektorn. På serviceplattformen kan man enkelt erbjuda mångsidiga arbetslivstjänster.

Även i åtgärdsförslagen i rapporten lyfte man fram en webbtjänst för arbetslivet i stil med Jobbmarknad. Enligt rapporten ska webbtjänstplattformen vara användarvänlig och samla information från olika källor på ett ställe. Tjänsten borde ge information om kompetensbehov, utbildnings- och praktikprogram samt deras kvalitet, kostnader och möjligheter till ekonomiskt stöd för dessa. Sådan information på en plattform kunde uppmuntra personer som hotas av arbetslöshet att redan i ett tidigt skede ta kontakt med karriärtjänsterna. Webbtjänsten blir mer användarvänlig och effektiv om den erbjuder möjlighet att kontakta karriärrådgivarna till exempel via en chatt eller webbmöten.

Det är fortfarande en testversion av Jobbmarknad som används och webbplatsen te-palvelut.fi används ännu parallellt med den. Tjänsten bör utvecklas snabbt så att testversionen snart kan slopas.

På Jobbmarknad finns redan nu till exempel karriärträningstjänster som erbjuds av privata serviceproducenter. Privata serviceproducenters tjänster marknadsförs dock inte särskilt synligt för personkunder och det förblir lite oklart hur arbetssökanden kan använda tjänsterna och hur man kan uppsöka dem. Eftersom de som mest behöver karriärträningstjänsterna ofta inte använder dem, bör tjänsterna vara lätta att hitta och nå.

Om man fick tjänsterna synliga och systemet ännu kunde identifiera användarens behov, skulle det kunna uppmuntra användaren söka sig till tjänster som påskyndar sysselsättningen. Jobbmarknad borde också få mer synlighet och många fler användare, eftersom tjänsten inte ger något mervärde om man inte känner till den. Samarbetet med såväl företag som privata serviceproducenter borde utökas ytterligare för att Jobbmarknad ska kunna profilera sig som en framtida arbetslivstjänst.

Merru Tuliara
verkställande direktör
Förbundet för personaltjänsteföretag HPL