Mjuka färdigheter har allt större betydelse i framtidens arbetsliv

Människoarbetskraften har alltid kunnat ersättas med tekniska lösningar under historiens gång. Denna utveckling kan observeras genom vissa brytningsskeden.

– I och med jordbruksrevolutionen utförde en stor del av befolkningen fysiskt arbete i olika jordbruksuppgifter. Så småningom utvecklades tekniken, vilket ledde till en industriell revolution. Då började maskinerna ersätta mänsklig arbetskraft och det blev vanligare att befolkningen övergick från jordbruksuppgifter till fabriksarbete. Tekniken utvecklades på nytt och man upptäckte att det på många sätt är mer lönsamt att ersätta människan med maskiner även i fabriksarbetet, eftersom människor har en benägenhet att göra misstag, de håller pauser och måste få lön, räknar facklitterär författare Perttu Pölönen upp.

Maskinernas utbredning i fabriksarbetet ledde till nästa brytningsskede, som Pölönen kallar informationsrevolutionen.

– Informationsrevolutionen innebär att en stor del av yrkena handlar om att använda och hantera information. Detta är den fas vi befinner oss i just nu.

Historien upprepar sig

Språket är ett sätt att spara och dela information samt ett sätt att bli förstådd. Människor har kontrollerat användningen av språket i tusentals år och det har skilt oss från andra levande varelser.

– Uppkomsten av artificiell intelligens har dock lett till att vi inte längre är de enda som skapar, förstår och utnyttjar språk. Artificiell intelligens är i själva verket betydligt mer utvecklad än människor för att behärska olika språk i världen. Dessutom är ordförrådet för artificiell intelligens mer omfattande än ordförrådet för en enskild människa, påpekar Pölönen.

Vad vi läser, lyssnar på och tittar på påverkas alltså i framtiden förutom av människor även av artificiell intelligens. I samband med denna utveckling kommer historien att upprepa sig: tekniken ersätter återigen det mänskliga kunnandet.

– Förutsättningarna för att utveckla artificiell intelligens är goda. Artificiell intelligens kommer att öka effektiviteten och påskynda saker. Det är dock viktigt att fundera på vad vi vill att artificiell intelligens ska göra effektivare och snabbare i framtiden. Jag tror inte att någon vet detta med säkerhet för närvarande.

Nästa revolution och framtidens färdigheter

Perttu Pölönen tror att nästa brytningsskede kunde vara någon slags revolution av mänskligheten.

– Historiens gång har varit följande: Till en början behövde gårdarna och fabrikerna fysisk mänsklig kraft, men sedan ersatte maskinerna mänsklig kraft och människorna övergick till kontorsarbete där man använde intelligens i stället för fysisk kraft. För närvarande håller artificiell intelligens på att ersätta mänsklig intelligens och i och med detta håller vi återigen på att övergå från kontor till ett nytt arbetssätt, eventuellt något slags hybridarbete. Maskiner, artificiell intelligens och algoritmer har dock ingen personlighet. De ser inte människan i ögonen. En sådan mänsklig sida som människorna har och som maskiner saknar kan därför bli allt viktigare i framtidens arbetsliv.

Enligt Pölönen är viktiga färdigheter som det lönar sig att satsa på i framtiden till exempel närvaro, medkänsla och kreativitet.

– Sådana mjuka färdigheter är dock på ett visst sätt osynliga. Hur man kan mäta de arbetssökandes begåvning i sådana färdigheter kan visa sig vara en utmaning för arbetsgivarna. I vilket fall som helst kan arbetsgivarna under arbetsintervjuerna i framtiden fråga ”Vad kan jag få av dig som en algoritm eller maskin inte kan ge mig?”

En viktig färdighet i ett föränderligt arbetsliv är också inlärning. Pölönen tror att vi håller på att övergå från sådant lärande där man strävar efter att tillägna sig information för framtiden, mot lärande där man söker information vid behov. Detta beror på att det nuförtiden är lätt att söka information just när den behövs.

– Dessutom finns det sannolikt inte i framtiden ett sådant arbete där vi alltid gör samma saker på samma sätt och i samma ordning. Vi har inte längre samma kontroll över vårt arbete och vet inte nödvändigtvis på förhand vad som kommer att hända. Det innebär mindre säkerhet och ett ökande antal förändringar. Å andra sidan innebär det också ökad frihet. Anpassningsförmågan och entusiasmen för framtiden kan vara egenskaper som arbetsgivarna uppskattar hos arbetssökande i framtiden i stället för att de enbart granskar meritförteckningen.

Pölönen konstaterar att frågan ”Vad ska du bli när du blir stor?” som ofta ställs till barn i fortsättningen kommer att vara ännu mer betydelselös med tanke på att ingen ens på 70-talet kunde ha sagt att ”Maskinsökningsoptimering är min passion.” I framtiden är medvetenheten om i vilken riktning vi yrkesmässigt är på väg viktigare än de noggrant avgränsade yrkesbeteckningarna.

Perttu Pölönen talade om framtidens arbetsliv på SHIFT-rekryteringsdagen 7.2 på Besökscentret Joki i Åbo.