Bergsguide

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag arbetar som bergsguide och skidlärare främst i norra Norge. Mina arbetsuppgifter varierar enligt årstid. I januari–februari vill mina kunder ha guidning i offpist-åkning och dessutom håller jag snösäkerhetskurser. När det blir vår blir det fler guidade skidturer. Den mest brådskande skidsäsongen är från mars till mitten av maj.

På sommaren ger jag guidning i klättring och på glaciärturer i Alperna. Glaciärturerna fortsätter till slutet av september, varefter det finns tid att vila före nästa säsong. I december ordnar jag isklättringskurser och -guidningar i norra Norge.

Hur har du hamnat i det yrke du valt?

Som ung var jag intresserad av friluftsliv och i synnerhet av att klättra. Efter armén träffade jag Finlands första bergsguide Petter Reuter. Då insåg jag att jag kunde arbeta med det här.

Eftersom vissa inträdeskrav har fastställts för utbildningen för bergsguide, samlade jag målmedvetet in erfarenhet av klättring och offpist-åkning i fem år. Jag blev antagen till utbildningen och efter fyra års studier utexaminerades jag som bergsguide.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.

Under en typisk arbetsdag under skidsäsongen ordnar jag en dagsutflykt till bergen. På morgonen träffar jag kunderna och håller ett kort möte där jag berättar om väder- och snöförhållandena under dagen. Samtidigt lyssnar jag på gruppens önskemål samt bedömer skidåkarnas kondition och mål. Därefter väljer vi tillsammans en lämplig rutt för gruppen.

Efter mötet flyttar vi oss till startpunkten och åker skidor mot bergen. Det tar vanligtvis 3–5 timmar att ta sig upp för bergen och längs vägen tar vi en lunchpaus i det vackra landskapet. På toppen avlägsnar vi stighudarna från skidorna och åker tillbaka till startpunkten. Som avslutning på dagen samlar jag in respons om utflykten under en gemensam after ski-träff.

Hurdan är din arbetsmiljö eller vilka är dina arbetstider?

Jag arbetar utomhus i ur och skur. Min arbetsmiljö är förknippad med många riskfaktorer, såsom laviner och glaciärsprickor. Även små skador kan snabbt bli farliga till exempel på grund av det kalla vädret, eftersom risken för hypotermi ökar.

Min arbetstid varierar, men jag strävar efter att arbetsdagarna inte ska vara längre än åtta timmar. Om kunderna vill ha en längre utflykt måste jag debitera mer för den. Jag behöver tid för återhämtning och förberedelser och jag kan inte åka på en ny utflykt redan nästa dag efter en lång utflyktsdag. 

Arbetet omfattar många resor. Jag är vanligtvis på semester från mitten av maj till midsommar samt i oktober–november.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket?

Yrket som bergsguide kräver utmärkta nedförsåknings- och klättringsfärdigheter samt behärskning av reptekniker. Det är viktigt att beakta säkerheten i alla situationer och förbereda sig noggrant inför utflykterna så att de kan genomföras så riskfritt som möjligt.

Även interaktionsfärdigheter är viktiga, eftersom detta är ett kundserviceyrke. De viktigaste färdigheterna som guide är förmågan att läsa av människor, dvs. bedöma kundernas fysiska kondition, aktuella mående, önskemål och mål. Samtidigt ska man beakta hela gruppen så att varje deltagare får en god upplevelse av utflykten.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Det bästa med mitt arbete är variationen, eftersom utflyktsmålen och sätten att röra sig i naturen varierar enligt årstid. Jag upplever att jag är privilegierad när jag får tillbringa mycket tid i naturen och arbeta med människor.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande?

Varje gång en utövare av klättring eller offpist-åkning råkar ut för en allvarlig olycka i det område där jag arbetar, är det upprörande. Lyckligtvis sker de sällan och att röra sig med en erfaren guide minskar avsevärt riskerna. Även en hektisk skidsäsong är ofta både psykiskt och fysiskt belastande.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli bergsguide?

Många drömmer om en karriär som bergsguide, men bara de som har långsiktighet och uthållighet går vidare till utbildningen och arbete. Det räcker inte med att bara intressera sig för klättring eller nedförsåkning, utan man måste vilja lära sig och arbeta med människor.

Man kan inte utbilda sig till bergsguide i Finland och arbetsmöjligheterna är mycket begränsade. Utbildning ordnas till exempel i Sverige och Norge.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Det kommer finnas mycket arbete för bergsguider i framtiden. Intresset för guidetjänster ökar särskilt i norra Norge, eftersom det finns ett relativt svalt klimat och trygga förhållanden i området. Klimatuppvärmningen försvårar däremot arbetet till exempel i Alperna på grund av klippformationer och lavinrisker.

Användningen av teknologi ökar i människornas vardag, så många behöver naturupplevelser som motvikt. Det syns allt mer i antalet kunder hela tiden.