Mervis berättelse: Från skoförsäljare till kontaktchef för ett företag som tillhandahållet personaltjänster 

Eftersom jag har vuxit upp på landet är jag van vid att arbeta sedan jag var liten. Min egentliga karriär inleddes som 15-åring när jag fick sommarjobb i den lokala skoaffären. Sommarjobben tog slutligen hela sju år som skoförsäljare vid sidan av studierna. Jag upplever att försäljnings- och kundservicearbetet alltid har varit trevligt och naturligt för mig. Detta arbete gav mig en bra grund för att arbeta inom kundservicebranschen och med försäljningsuppgifter. 

Skoförsäljarens arbete byttes ut mot en ny dröm

I gymnasiet tog psykologi-studierna mitt hjärta och jag var säker på att jag skulle arbeta som psykoterapeut i framtiden. Jag studerade psykologi under en tid vid ett öppet universitet. Med drygt åtta i medeltal öppnades dörrarna till universitetet dock inte. Jag övervägde mina alternativ och konstaterade att de enda branscher som intresserade mig förutom psykologin var försäljningsarbete och arbete som frisör.

Jag hade alltid tänkt att jag skulle studera vid ett universitet eller på en yrkeshögskola, men i strid med denna plan började jag studera till frisör. Jag är en kreativ människa, jag älskar skönhet och upplever att jag har ett bra estetiskt öga. När jag blev färdig frisör hoppade jag direkt till att vara företagare efter att jag köpt en pensionerad frisörs affärsverksamhet. Min far arbetar som företagare, så efter att ha sett företagarens vardag i hela mitt liv tänkte jag att jag aldrig skulle börja med samma sak, men helt så gick det inte.

Arbetet som frisör var meningsfullt och kunderna underbara. Jag tänkte naivt att jag skulle arbeta som frisör resten av mitt liv och jag sköt bort tankarna som ibland dök upp om att vidareutbilda mig till tradenom. Jag funderade på varför jag skulle studera i onödan eftersom jag skulle göra det här jobbet ända till slutet. Under årens lopp började mina ögon dock bli känsliga för kemikalier. Till slut tålde mina irriterade ögon inte ens längre solljus utan solglasögon. De sista månaderna klarade jag av att arbeta med skyddsglasögon, men när jag blev moderskapsledig 2017 visste jag att jag inte längre kommer att återgå till arbetet i frisörsalongen.

Moderskapsledigheten gav ny kraft för försäljningsarbete

När jag var mammaledig hade jag tid att fundera på vad jag skulle göra härnäst. Jag konstaterade att det bara fanns försäljning kvar av mina meningsfulla alternativ. Jag har alltid sagt att om jag sålde något skulle det vara antingen bostäder eller bilar, men jag vet ingenting om bilar. Den naturliga övergången var alltså fastighetsmäklarens arbete, som jag lyckligtvis lyckades få direkt under första försöket. 

Fastighetsmäklarens arbete var mycket intressant och meningsfullt. Jag hade bestämt mig för att genomföra AFM-kompetensen på första försöket och jag arbetade enormt mycket för den. På kvällarna när jag la mitt lilla barn i sängen öppnade jag lagboken och började plugga. Totalt läste jag flera tusen sidor till AFM-provet. Jag är sådan att om jag verkligen beslutar mig för att uppnå något, kommer jag att genomföra det oavsett vad som krävs. Jag klarade AFM-provet på första försöket och kände mig för tillfället oövervinnlig. Jag visste i det ögonblicket att jag kunde göra vad som helst i mitt liv.

När jag arbetade som fastighetsmäklare blev jag oväntat gravid. När jag blev moderskapsledig var jag tvungen att fundera på min återvändo till att vara fastighetsmäklare. Så mycket som jag gillade arbetet kändes veckoslutsarbete och dagar som sträcker sig långt in på kvällarna inte bara som en fungerande ekvation med två små barn. Dessutom skapar provisionsbaserad lön en viss osäkerhet i ekonomin. Jag hade beslutat att innan jag återgår till arbetet som fastighetsmäklare ska jag se hurdana arbetsplatser som öppnas och bara om någon plats verkligen tilltalar mig, ska jag ansöka om det.

Jobbsökning och hopp i det okända

Den första plats jag uppmärksammade var en rekryteringskonsult på Biisoni. Jag hade ingen tidigare kunskap om arbetet, men när jag läste befattningsbeskrivningen kändes det som om jag beskrevs i texten. Jag sökte platsen helt utgående från min intuition utan att veta något om branschen. Jag blev lyckligt vald bland flera tiotals sökande. Lyckligtvis såg min chef min verkliga potential bakom de högskoleexamina som saknades. Redan efter den första arbetsveckan visste jag att jag var på rätt plats. 

Mitt arbete är mycket betydelsefullt, eftersom jag hjälper människor att hitta sysselsättning. Dessutom passar det utmärkt för mig att arbetet är hektiskt. Jag är en mycket snabb arbetare och kan hantera många saker samtidigt. Jag upplever också att jag har god förmåga att läsa människor, vilket är viktigt i detta arbete. Och studierna i psykologi som jag genomförde i tiderna är inte heller till skada. På arbetsplatsen råder en kultur som uppskattar de anställda och en god laganda. För en gångs skull kände jag mig lysande i mitt arbete!

Som prestationstyp ställde jag upp ett ambitiöst mål för mig själv att sysselsätta 200 personer per år. Genom hårt arbete uppnådde jag det mål jag satt upp. Detta anser jag vara den största prestationen hittills i arbetslivet.

Efter ett drygt år på Biisoni blev jag befordrad till kontaktchef. Min nuvarande arbetsbeskrivning är ganska försäljningsinriktad. Jag rekryterar naturligtvis fortfarande och headhuntar, men närmast till mer utmanande tjänstemannauppgifter. Min arbetsgivare stöder mig i min utveckling och utbildning. Jag har möjlighet att växa i min roll enligt mitt eget intresse. Jag är omgiven av fantastiska arbetskamrater och bästa möjliga chef.

För att återgå till början vill jag med min berättelse säga att livet nog bär och går i den riktning som det är meningen. Jag tror starkt på att var och en nog hittar sitt eget syfte i livet, bara man modigt vågar kasta sig in och se vad livet kan erbjuda.

Mervi Lammi