Som arbetsgivare kan du ibland behöva hjälp i olika situationer. På Jobbmarknaden kan du läsa om var du kan få tjänster, understöd eller råd.
Som arbetsgivare har du många lagstadgade skyldigheter gentemot både dina arbetstagare och myndigheterna.
Lönebetalning är inte den enda skyldigheten som gäller dig som arbetsgivare. Du ska också erbjuda företagshälsovård, sörja för arbetarskyddet, försäkra dina arbetstagare och utarbeta en jämställdhetsplan. Observera arbetsmiljön, arbetsutrymmena och arbetssätten för att arbetet ska vara så säkert som möjligt. Kom ihåg att också sköta anmälningar om löner och andra anmälningar till olika myndigheter. Om din bransch har ett gällande kollektivavtal ska arbetsvillkoren överensstämma med det.
Lagen om företagshälsovård förpliktar dig som arbetsgivare att ordna företagshälsovård för din personal när det finns minst en arbetstagare. Företagshälsovården tillhör alla dina arbetstagare oberoende av deras arbetstid eller anställningsförhållandenas varaktighet. Målet med företagshälsovården är att främja arbetstagarnas hälsa och trygga arbetsförhållanden, stödja arbetsförmågan under hela karriären samt förebygga sjukdomar och olycksfall i arbetet.
Målet med arbetarskyddet är att skapa en trygg, hälsosam och produktiv arbetsplats. Som arbetsgivare är du skyldig att göra upp ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet. Dessutom ansvarar du för att bedöma och minska eventuella faror och fel.
En försäkring ger dig skydd i händelse av att din arbetstagare skadas i ett olycksfall i arbetet eller på en arbetsresa eller insjuknar i en yrkessjukdom. Du kan teckna en försäkring hos det skadeförsäkringsbolag som du önskar. Olika försäkringsbolag har olika praxis, så försäkringens exakta pris varierar. Om du vill kan du konkurrensutsätta försäkringen.
Obligatoriska försäkringar för arbetstagare är arbetspensionsförsäkring, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringspremie. Om du vill kan du också teckna frivilliga försäkringar.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region och få hjälp i olika situationer som arbetsgivare via Företagets e-tjänster.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Det kan uppstå konfliktsituationer i arbetsgemenskapen. Som arbetsgivare ska du identifiera arbetsgemenskapens utmaningar och försöka lösa problemen.
Dina arbetstagare har säkert olika åsikter om hur arbetet ska utföras. Om olika åsikter inte kan behandlas i arbetsgemenskapen kan det uppstå meningsskiljaktigheter. Lyssna och ta hänsyn till dina arbetstagares tankar, för med hjälp av dem kan du utveckla din organisations verksamhet. Försök skapa en plats i din arbetsgemenskap där ni kan diskutera på ett naturligt och konstruktivt sätt.
Konflikter kan också grunda sig på diskriminering eller annan osaklighet. Skapa en atmosfär i arbetsgemenskapen där det är lätt för dina arbetstagare att berätta om till exempel mobbning på arbetsplatsen. Som arbetsgivare ska du ingripa i diskriminering eller mobbning.
Arbetarskyddscentralen erbjuder omfattande handböcker för konfliktsituationer i arbetsgemenskapen. Det lönar sig att bekanta sig med dem så att du vet hur du ska agera i svåra situationer.
Varje arbetstagare ansvarar för arbetsgemenskapens välmående. En arbetsför och motiverad personal hjälper till att uppnå målen.
Mår din arbetsgemenskap bra? Organisationens värderingar och verksamhetsmiljö samt ledning påverkar arbetsgemenskapens och enskilda arbetstagares välmående.
Som arbetsgivare ansvarar du för arbetssäkerheten. För välmående på arbetsplatsen bör du förutse eventuella problem, ställa upp tydliga mål och skapa förtroende. Säkerställ också att ledningen fungerar och att du behandlar arbetstagarna jämlikt. När du leder rättvist, öppet och uppmuntrande förbättrar du välmående i er arbetsgemenskap och arbetstagarna kan lyckas bättre i sitt arbete.
Vad du kan göra som arbetsgivare?
Du kan kontakta arbetarskyddsförvaltningen för råd och vägledning inom hälsa, säkerhet och anställningsvillkor på arbetsplatsen. Dessutom måste du rapportera till arbetarskyddet om vissa farliga arbeten, beprövade arbetssjukdomar och allvarliga olyckor på jobbet.
En förutsättning för att ni ska må bra i er arbetsgemenskap, är att du tar hand om dina arbetstagares arbetsförmåga. Det finns olika sätt och praxis för upprätthållandet av arbetsförmågan. Som arbetsgivare är du också skyldig att sköta vissa åtgärder.
Du kan föra ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren där ni försöker hitta lösningar som stöder hens arbetsförmåga. Det lönar sig att fortsätta diskussionen om situationen under förhandlingar med företagshälsovården. Om det uppstår svårigheter i arbetsprestationen som du inte kan korrigera med arbetsplatsens egna metoder, kan du hänvisa arbetstagaren förutom till en förhandling med arbetshälsovården även till bedömning av arbetsförmågan.
Företagshälsovården samarbetar med din organisation för att främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga i alla skeden av deras karriär. Stödet för arbetsförmågan grundar sig på den praxis som man kommit överens om i arbetsgemenskapen. De verksamhetssätt som ledningen, personalförvaltningen och arbetstagarna samt företagshälsovården har kommit överens om antecknas i modellen för stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen.
Om en sjukdom eller en funktionsvariation hos din arbetstagare hindrar hen från att utföra arbetet kan du göra anpassningar i arbetet på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet där arbetsbeskrivningen anpassas så att den bättre motsvarar och stöder arbetstagarens kompetens och arbetsförmåga.
Om en arbetstagare har en skada eller sjukdom som kräver till exempel anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen för att klara av arbetsuppgifterna, kan du ansöka om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen hos arbetskraftsmyndigheten.
Som arbetsgivare är du skyldig att för varje arbetstagare i arbets- eller tjänsteförhållande ordna åtminstone förebyggande företagshälsovård. Du kan skaffa dessa tjänster antingen från en offentlig eller privat serviceproducent eller ordna dem själv. Det rekommenderas att du skaffar företagshälsovård också när du är företagare, även om det inte är obligatoriskt.
Rehabilitering kan vara till hjälp för en arbetstagare när en skada eller sjukdom försvårar hens arbete eller förmåga att klara sig i olika skeden av livet.
Om du märker att en arbetstagares arbetsförmåga har försämrats eller att sjukfrånvarogränsen (över 90 dagar) överskrids är det ditt ansvar att lyfta fram ärendet och diskutera det med arbetstagaren.
Övergång från arbetslivet till familjeledighet och tillbaka — guiden om familjeledigheter för arbetsgivare innehåller information som gör det möjligt för dig som arbetsgivare att effektivisera förening av arbete och familjeliv i din arbetsgemenskap och förbättra välbefinnandet på jobbet.
Guiden tar upp viktiga frågor om familjeledigheter vars lagstiftning förnyades den 1 augusti 2022. Guiden berättar vad du bör tänka på innan, under och efter en arbetstagares familjeledighet.
Som arbetsgivare är det din uppgift att stöda din mångfaldiga arbetsgemenskap och olika slags arbetstagare.
Det finns mångfald inom varje arbetsgemenskap, så behandla din personal jämlikt. Gör mångfalden till din organisations resurs och konkurrensfaktor. Upplevelsen av jämlikt och rättvist bemötande påverkar arbetstagarnas motivation och arbetshälsa.
Kom ihåg likabehandling i alla situationer. Du ska behandla alla jämlikt när du rekryterar, introducerar, delar med dig av arbetsuppgifter, befordrar eller blir tvungen att säga upp arbetstagare.
Se till att även arbetstagarna bemöter varandra med respekt. Om konfliktsituationer uppstår ska du ingripa i dem i ett så tidigt skede som möjligt. Diskutera likabehandling och eventuell diskriminering med din arbetsgemenskap. Se till att hela din arbetsgemenskap känner till de förbjudna diskrimineringsgrunderna enligt jämställdhets- och diskrimineringslagen. I de två fokuserade utvecklingssamtalen har du en bra möjlighet att utreda om det förekommer jämställdhetsproblem i din arbetsgemenskap.
Om du har minst 30 anställda ska du göra upp en jämställdhetsplan minst vartannat år tillsammans med representanter som utsetts av personalen. De ska ha en verklig möjlighet att påverka planens innehåll. Jämställdhetsplanen ska behandla bland annat rekrytering, lön, prestationsbedömning, påverkningsmöjligheter och arbetshälsa. Det räcker inte med en plan, utan som arbetsgivare ska du se till att de saker som presenteras i jämställdhetsplanen blir en del av arbetsgemenskapens praxis. Kom också ihåg att uppdatera planen och se till att dina arbetstagare bekantar sig med den.
Genom att uppmärksamma din personal kan du skapa en positiv arbetsgivarbild.
Ett sätt att som arbetsgivare berätta för personalen att deras arbetsinsats är viktig är att uppmärksamma dem under olika bemärkelsedagar. Till exempel en födelsedag, jul eller ett jämnt antal tjänsteår kan vara bra stunder att uppmärksamma en arbetstagare med en gåva.
Erbjud alla arbetstagare gåvor eller förmåner jämlikt oberoende av deras ställning eller arbetsresultat. Gåvan kan vara till exempel ett föremål, en inträdesbiljett, en tjänst eller ett specifikt presentkort.
Kom ihåg att ta reda på hur gåvor och personalförmåner ska beaktas i beskattningen.
När din arbetstagare går i pension upphör ert anställningsförhållande. Läs vad du som arbetsgivare bör komma ihåg innan arbetstagaren går i pension.
När en arbetstagare meddelar att hen går i ålderspension ska ni tillsammans komma överens om vilken hens sista arbetsdag är. Kom också ihåg att avsluta anställningsförhållandet. Det lönar sig att avsluta anställningsförhållandet den sista dagen i månaden, eftersom pensionen alltid börjar betalas från början av månaden. Påminn din arbetstagare om att hen ska ansöka om pension i god tid, cirka en månad före den sista arbetsdagen. Anmäl i god tid till Skatteförvaltningens inkomstregister att anställningsförhållandet upphör och att slutlönen betalas.
Din arbetstagare kan också gå i annan pension än ålderspension, till exempel partiell ålderspension eller arbetslivspension. I frågor som gäller dessa lönar det sig att kontakta arbetsgivarens pensionsförsäkringsbolag.
Om din arbetstagares arbetsförmåga förändras är pensionering inte det enda alternativet. Din arbetstagares nedsatta arbetsförmåga kan hindra hen från att utföra sitt nuvarande arbete, men hen kan ha möjlighet att utföra annat arbete eller fortsätta sitt nuvarande arbete på deltid. Du kan hjälpa din arbetstagare att fortsätta i arbetslivet på många sätt. Du kan till exempel
Du kan säga upp en fast anställd arbetstagare endast av grundad anledning. En arbetstagare anställd på viss tid kan sägas upp endast om detta har avtalats separat. Om en anställd har brutit mot sina skyldigheter på ett mycket allvarligt sätt kan du häva anställningsförhållandet. Efter en uppsägning har du även skyldigheter gällande erbjudande om anställning och återtagande av arbetstagaren.
Om du ska säga upp en fast anställd arbetstagare ska du ha en grundad orsak till uppsägningen. Kom också ihåg att den uppsagda personens anställningsförhållande inte upphör omedelbart utan efter uppsägningstiden. Längden på din arbetstagares anställningsförhållande påverkar uppsägningstidens längd. Du måste höra arbetstagaren innan du avslutar anställningsförhållandet.
En arbetstagare kan däremot utan orsak säga upp sig från ett fast anställningsförhållande, men är skyldig att iaktta uppsägningstiden.
Du kan ha en orsak till uppsägning om
• din arbetstagare bryter mot skyldigheterna i anställningsförhållandet,
• din arbetstagares förutsättningar att arbeta förändras väsentligt och hen inte längre kan utföra sitt arbete eller
• de arbetsuppgifter du erbjuder minskar permanent och du kan inte erbjuda någon annan arbetsuppgift som arbetstagaren kan övergå eller utbilda sig till.
Bekanta dig noggrant med de godkända och förbjudna grunderna för uppsägning på Arbetarskyddets webbplats.
En visstidsanställning upphör vid en på förhand överenskommen tidpunkt i arbetsavtalet eller när arbetstagaren har slutfört de arbeten som avtalats i arbetsavtalet. Du kan säga upp en visstidsanställd arbetstagare i ett anställningsförhållande endast om ni har avtalat om det separat antingen i arbetsavtalet eller under anställningsförhållandet.
Om du ingår ett arbetsavtal för viss tid på över fem år med din arbetstagare, omfattas anställningsförhållandet av praxis för uppsägning av ett fast anställningsförhållande.
Vid hävning av ett anställningsförhållande upphör anställningsförhållandet omedelbart utan uppsägningstid. Som arbetsgivare kan du häva ett anställningsförhållande endast om arbetstagaren har brutit mot sina skyldigheter på ett mycket allvarligt sätt. Även din arbetstagare kan häva anställningsförhållandet om du allvarligt har brutit mot dina skyldigheter som arbetsgivare.
Under prövotiden har både du som arbetsgivare och din arbetstagare möjlighet att häva anställningsförhållandet utan särskild orsak.
På arbetarskyddets webbplats hittar du noggranna anvisningar om att häva arbetsavtal och om eventuella orsaker till det.
När du säger upp en arbetstagare är du skyldig att erbjuda hen arbete, i första hand arbete som motsvarar hens nuvarande uppgifter. Om sådant arbete inte finns, ska arbetstagaren erbjudas annat arbete som motsvarar hens utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet.
Du ska ordna den utbildning som de nya uppgifterna förutsätter för arbetstagaren, om det är skäligt att ordna och delta i utbildningen för både dig och arbetstagaren.
Om du utövar bestämmanderätt i personalfrågor även i en annan organisation, ska du utreda om skyldigheten att erbjuda arbete eller utbilda kan uppfyllas i dessa andra organisationer. I fråga om denna skyldighet förutsätts inte att den uppsagda personen är arbetssökande och hens status ska inte kontrolleras hos arbets- och näringstjänsterna. Uppfyllandet av denna skyldighet undanröjer inte den senare återanställningsskyldigheten.
Kom ihåg att när du behöver fler arbetstagare för uppgifter som lämpar sig för deltidsanställda ska du först erbjuda dina deltidsanställda arbetstagare arbete.
Om du inom fyra månader efter att anställningsförhållandena för personer som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker upphört anställer ny personal, är du skyldig att först erbjuda arbete till arbetstagare som sagts upp från samma eller liknande uppgifter.
Om den uppsagda personens anställningsförhållande har varat 12 år är tiden för återanställande 6 månader. För kommunala tjänsteinnehavare är återanställningsskyldigheten nio månader. Återanställningsskyldigheten för statstjänstemän är 12 månader och för arbetstagare nio månader. I kollektivavtal eller omställningsförhandlingar har man också kunnat komma överens om längre återanställningstider. Skyldigheten att återanställa gäller inte permitterade.
Om din organisation har en ledig arbetsplats som är lämplig för en arbetstagare som omfattas av återanställningsskyldigheten kan du via skyddad e-post kontrollera om arbetstagaren är arbetssökande hos arbetskraftsservicen, om inte annat avtalats under omställningsförhandlingarna. Arbetskraftsmyndigheten gör en anteckning om förfrågningen i sitt datasystem. Om en person är arbetssökande vid granskningstidpunkten ska du erbjuda hen arbete. Du ansvarar för att förvara arbetstagarens kontaktuppgifter, erbjuda arbete och för att det är fråga om ett verkligt behov av arbetskraft.
De ovan beskrivna skyldigheterna gäller även arbetsgivare som har sagt upp arbetstagare till följd av saneringsförfarande.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region via Jobbmarknadens e-tjänster och få hjälp med olika situationer inom arbetsgivarskapet.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Om ditt företags ekonomiska situation har försämrats kan uppsägning eller permittering av arbetstagare vara de första lösningarna som du kommer att tänka på. Det lönar sig dock att bekanta sig med olika alternativ särskilt när en besvärlig situation endast verkar tillfällig.
Med hjälp av arbetstidsarrangemang såsom en arbetstidsbank kan du reglera arbetstiden för dina arbetstagare och skapa flexibilitet i säsongsbetonat arbete. Med hjälp av arbetstidsarrangemangen kan du låta dina arbetstagare arbeta mer under brådskande tider, och då samlar de på sig avlönad ledighet för lugnare perioder. Kom dock ihåg att under hektiska tider ta extra väl hand om arbetstagarnas ork.
Genom att flytta semestern kan du eventuellt undvika att säga upp eller permittera en arbetstagare. Kom ihåg att först förhandla med arbetstagaren om att flytta semestern.
Du kan utveckla arbetstagarnas kompetens i en föränderlig arbetsmiljö genom kompletterande utbildning. Diskutera först med arbetstagaren om hen är intresserad av utbildning och de nya arbetsuppgifter som en utbildning möjliggör.
Att erbjuda annat arbete är en lagstadgad skyldighet före du säger upp någon. Som arbetsgivare ska du alltså alltid utreda om företaget har en annan möjlig arbetsuppgift för den arbetstagare som sägs upp. Du ska ordna utbildning för en ny uppgift om det är rimligt för både dig och dina arbetstagare.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region via Jobbmarknadens e-tjänster och få hjälp med olika situationer inom arbetsgivarskapet.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Om arbetstagarnas arbetstidsarrangemang eller tilläggsutbildning inte löser företagets svåra situation kan du undvika uppsägningar genom att permittera personalen. Då upphör arbetstagarens arbete och lönebetalning, men anställningsförhållandet fortsätter.
Vid permittering avbryts arbetstagarens arbete och lönebetalning tillfälligt, men ert anställningsförhållande upphör inte. Permitteringen kan ske antingen på heltid eller deltid. Vid permittering på deltid arbetar din arbetstagare endast en del av sin arbetstid per dag eller vecka.
Som arbetsgivare kan du ensidigt besluta om permitteringsbehovet, men du kan också komma överens om permitteringen tillsammans med din arbetstagare.
Beroende på hur många arbetstagare du sysselsätter kan du också behöva ordna omställningsförhandlingar vid permittering.
Som arbetsgivare kan du permittera din arbetstagare antingen tills vidare eller för viss tid. Du kan permittera en arbetstagare på två olika grunder.
Du kan permittera en arbetstagare tills vidare om du också skulle ha ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker att säga upp hen. Arbetsmängden ska ha minskat väsentligt och varaktigt och du kan inte erbjuda din arbetstagare annat arbete eller utbildning.
Om din möjlighet att erbjuda arbete har minskat tillfälligt kan du permittera din arbetstagare för viss tid. En permittering för viss tid kan vara högst 90 dagar. Även då är en förutsättning för permittering att du inte kan erbjuda din arbetstagare annat arbete eller utbildning.
Permitteringen gäller i första hand dina ordinarie arbetstagare. Du kan permittera en visstidsanställd endast om hen arbetar som vikarie för en av dina ordinarie arbetstagare och du skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren i fråga.
Som arbetsgivare får du avtala med din arbetstagare om permittering endast för en viss tid och på grunden av arbetsgivarens verksamhet och ekonomiska situation.
Du ska alltid meddela den arbetstagare som permitteras om permitteringen. Anmälan om permittering ska ges personligen. Om detta inte är möjligt kan du skicka meddelandet per brev eller elektroniskt. Meddelandet om permittering ska också delges företrädarna för de arbetstagare som permitteras.
Du ska ge meddelandet senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Anmälningstiden kan också vara längre, så kontrollera kollektivavtalet för din bransch om det finns ett sådant.
I permitteringsmeddelandet ska anges
Om det är fråga om permittering för viss tid, ange varaktigheten exakt. Du ska ge ett skriftligt intyg över permitteringen om arbetstagaren begär det.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region via Jobbmarknadens e-tjänster och få hjälp med olika situationer inom arbetsgivarskapet.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Omställningsförhandlingar är gemensam verksamhet mellan arbetsgivaren och personalen i syfte att säkerställa personalens möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden.
Skyldigheterna i samband med omställningsförhandlingar beror på hur många anställda du regelbundet har.
Som arbetsgivare omfattas du av den lagstadgade förhandlingsskyldigheten om du regelbundet sysselsätter minst 50 arbetstagare och din organisation kommer att
Innan omställningsförhandlingarna inleds ska du lämna en skriftligt förhandlingsframställning där åtminstone tidpunkten för förhandlingarna, platsen där förhandlingarna ordnas och ett förslag på de ärenden som ska behandlas anges. En skriftlig förhandlingsframställning ska också lämnas till arbetskraftsmyndigheten senast när omställningsförhandlingarna inleds. Vid förhandlingarna ska grunderna för, verkningarna av och alternativen till åtgärder som gäller personalen behandlas. Ofta har vardera parten en separat företrädare med i förhandlingarna. Vid omställningsförhandlingar ska parterna agera konstruktivt och föra förhandlingar i en anda av samarbete för att uppnå enighet.
Om du regelbundet sysselsätter 20-49 anställda ska du inleda omställningsförhandlingar i situationer där du överväger att minska antalet anställda som gäller minst 20 personer under en 90-dagarsperiod. Med minskningsåtgärder avses uppsägningar, permitteringar, deltidsanställningar eller ensidig ändring av ett väsentligt villkor i arbetsavtalet på ekonomisk eller produktionsmässig grund.
Om du överväger permitteringar som varar i högst 90 dagar och grundar sig på en tillfällig minskning av förutsättningarna för att erbjuda arbete behöver du inte ordna omställningsförhandlingar.
Om du regelbundet sysselsätter färre än 20 arbetstagare och överväger åtgärder för att minska personalen behöver du inte ordna omställningsförhandlingar. Ändå ska du före uppsägningen ge dina anställda en redogörelse för orsakerna och alternativen till uppsägningen samt informera dem om tillgängliga arbetskraftstjänster.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region via Jobbmarknadens e-tjänster och få hjälp med olika situationer inom arbetsgivarskapet.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Det finns noggranna tidsfrister för omställningsförhandlingarna, och om man bryter mot dem kan det leda till ersättningsavgifter eller böter. Bekanta dig noggrant med anvisningarna om omställningsförhandlingar.
Om du har färre än 20 anställda gäller inte omställningsförhandlingarna dig. Ändå ska du före uppsägning ge dina arbetstagare en redogörelse för orsakerna till uppsägningen och alternativen samt informera dem om de sysselsättningstjänster som finns att tillgå.
Bekanta dig med omställningsskyddet om du måste säga upp arbetstagare av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker. Omställningsskyddet hjälper både arbetsgivaren och den arbetstagare som sägs upp.
Syftet med omställningsskyddet är att hjälpa den uppsagda arbetstagaren och göra omställningssituationen lättare för dig som arbetsgivare.
I verksamhetsmodellen för omställningsskydd ingår
Arbetskraftsmyndigheten erbjuder dig omställningsskyddstjänster. Vid arbetskraftsservicen arbetar utnämnda experter för omställningsskydd och de ansvarar för arbetskraftsservicen i situationer som gäller omställningsskydd.
Omställningsskyddet omfattar skyldigheter som gäller dig som arbetsgivare. Skyldigheterna beror på antalet anställda och hur många personer kom kommer att sägas upp.
Det utvidgade omställningsskyddet är avsett för dig som har fyllt 55 år. Syftet med tjänsten är att främja din snabba sysselsättning och förbättra din ställning på arbetsmarknaden.
Du har rätt till omställningsskydd för personer som fyllt 55 år, om
Omställningsskyddet för personer som fyllt 55 år omfattar
Omställningspenningen motsvarar din genomsnittliga månadslön. Kom ihåg att ansöka om omställningspenning hos din egen arbetslöshetskassa eller FPA senast tre månader efter att ditt anställningsförhållande upphört.
Utbildning inom ramen för omställningsskyddet är en tjänst som är avsedd för en person som fyllt 55 år och som blivit uppsagd från sitt anställningsförhållande. Arbetskraftsmyndigheten ska ordna och bevilja utbildning för personen när arbetsgivaren har meddelat om uppsägningen.
Om du tänker säga upp minst tio arbetstagare ska du tillsammans med din personal förbereda en sysselsättningsfrämjande verksamhetsplan. Planen ska beredas när samarbetsförfarandet inleds.
Av handlingsplanen ska framgå
Meddela arbetskraftsmyndigheten om uppsagda arbetstagares anställningsförhållande upphör. Ange antalet arbetstagare som ska sägas upp, yrken, arbetsuppgifter och tidpunkterna då anställningsförhållandet upphör.
Du kan kontakta arbetskraftsmyndigheten i din region via Jobbmarknadens e-tjänster och få hjälp med olika situationer inom arbetsgivarskapet.
Du hittar arbetskraftsmyndighetens tjänster för arbetsgivare och företagare i Företagets e-tjänster.
Berätta för arbetstagarna att de har rätt till en sysselsättningsplan. Om det finns färre än tio arbetstagare som sägs upp ska du vid omställningsförhandlingarna berätta hur dina arbetstagare kan söka sig till annat arbete, utbildning eller arbets- och näringstjänsterna under deras uppsägningstid.
Om du regelbundet sysselsätter minst 30 arbetstagare ska du erbjuda de uppsagda möjlighet att delta i sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning. Detta gäller arbetstagare som har varit anställda hos dig oavbrutet i minst fem år. Du kan erbjuda möjligheten antingen under uppsägningstiden eller i början av arbetslösheten.
Du ska bekosta den träning eller utbildning du erbjuder. Du kan även komma överens med arbetstagaren om att du betalar den utbildning eller träning som arbetstagaren själv skaffar.
Principerna för ordnande av utbildning eller träning antecknas i arbetsgemenskapens utvecklingsplan, som ska uppdateras efter omställningsförhandlingarna.
Om du inte följer skyldigheten att erbjuda träning eller utbildning måste du betala din arbetstagare ett belopp som motsvarar värdet på träningen eller utbildningen.
Om du regelbundet har minst 30 anställda och den uppsagda arbetstagarens anställningsförhållande har varat i minst fem år, är du som arbetsgivare skyldig att ordna företagshälsovård i sex månader från det att skyldigheten att arbeta upphörde. För denna tid får du ersättning enligt sjukförsäkringslagen.
Arbetstagarna och arbetsgivarna får rådgivning och stöd av arbetskraftsmyndigheten vid förändringar och uppsägningar i anställningsförhållandet.
Medborgare,
Företag och samfund
Arbetskraftsmyndigheten ger arbetstagarna och arbetsgivarna rådgivning och stöd vid förändrings- och uppsägningssituationer i anställningsförhållandet.
Arbetskraftsmyndigheten hjälper permitterade och uppsagda arbetstagare att hitta nytt arbete eller utbilda sig i samarbete med arbetsgivarens representanter och personalen eller dess representanter.
Du får rådgivning och stöd av arbetskraftsmyndigheten för att söka arbete, sysselsättas på nytt och förbättra yrkeskompetensen.
Arbetstagare som sagts upp av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker får stöd för att sysselsättas på nytt redan under uppsägningstiden. Efter att du sagts upp har du rätt till avlönad ledighet när du gör upp en sysselsättningsplan, söker arbete, deltar i en omplaceringsträning eller deltar i en arbetskraftsutbildning, som överenskommits i planen.
Arbetskraftsmyndigheten ger arbetsgivarna råd i situationer där verksamheten anpassas. Oftast innebär sådana situationer åtgärder som riktar sig till personalen, såsom anställning på deltid, permitteringar eller uppsägningar.
Vid en ändring av anställningsförhållandet har arbetsgivaren skyldigheter som beror på antalet arbetstagare samt på hur många personer som måste sägas upp eller permitteras.
Arbetsgivaren är skyldig att meddela arbetskraftsmyndigheterna om uppsägningarna gäller minst tio arbetstagare. I en sådan förändringssituation ska arbetsgivaren göra upp en sysselsättningsfrämjande verksamhetsplan med information om hur de uppsagdas arbetsökning och utbildning stöds.
Dessutom ska arbetsgivaren informera om det utvidgade omställningsskyddet för personer över 55 år som sägs upp.
Om du blir uppsagd från ditt arbete och behöver personlig handledning eller tänker ansöka om arbetslöshetsförmån, ska du anmäla dig som arbetssökande till arbetskraftsservicen i ditt område.
Den service som arbetskraftsmyndigheten erbjuder organisationerna vid personalförändringar är lagstadgad om organisationen omfattas av samarbetslagen och håller på att inleda omställningsförhandlingar som leder till personalförändringar. Företaget ska underrätta arbetskraftsmyndigheten om förändringssituationen.
Arbetskraftsmyndigheten handleder och råder även andra företag och organisationer än de som omfattas av samarbetslagen i förändringssituationer där man är tvungen att permittera eller säga upp arbetstagare.
Om du önskar personlig handledning och rådgivning, anmäl dig som arbetssökande till arbetskraftsservicen i ditt område redan under uppsägningstiden. Om du har en finländsk personbeteckning, ska du inleda arbetssökningen i e-tjänsten. Du får rådgivning om hur du använder e-tjänsten från arbetskraftsservicen i ditt område.
Om du inte har en finländsk personbeteckning eller inte kan använda e-tjänsten, kontakta arbetskraftsservicen i ditt område.
Om du behöver rådgivning i en förändrings- eller uppsägningssituation ska du kontakta den lokala arbetskraftsmyndigheten.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Gemensamt anskaffad utbildning är arbetskraftsutbildning som ordnas av arbetskraftsmyndigheten och företaget tillsammans.
Företag och samfund
Gemensamt anskaffad utbildning är arbetskraftsutbildning som arbetskraftsmyndigheten kan ordna tillsammans med arbetsgivaren, uppdragsgivaren för en person som ämnar bli företagare eller det överlåtande företaget så att denne deltar i finansieringen av utbildningen.
Som arbetsgivare kan du ordna arbetskraftsutbildning för att öka den nuvarande eller kommande personalens yrkeskompetens och färdigheter. Du kan ordna gemensamt anskaffad utbildning när utbildningen riktar sig till dina arbetstagare eller inhyrd personal, personer som anställs i din tjänst eller personer som permitterats eller sagts upp från din tjänst.
Utbildningen kan också vara riktad till dig som företagare när du ska inleda din företagsverksamhet.
Arbetskraftsmyndigheten utreder om förutsättningarna för utbildning uppfylls och om det finns behov av utbildning.
Om utbildningen är riktad till personer som anställs av arbetsgivaren, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 30 procent och arbetskraftsmyndighetens andel 70 procent.
Om utbildningen är riktad till personer som permitterats eller sagts upp från arbetsgivarens tjänst, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 20 procent och arbetskraftsmyndighetens andel 80 procent.
Om gemensamt anskaffad utbildning riktar sig till arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren eller inhyrd personal vars syfte är att fortsätta i arbetsgivarens tjänst, är arbetsgivarens betalningsandel av utbildningens totalpris utan mervärdesskatt 30–50 procent. Betalningsandelarna bestäms av utbildningens totala pris exklusive mervärdesskatt utifrån antalet arbetstagare hos arbetsgivaren och arbetsgivarens årliga omsättning eller balansräkning.
Normal introduktions- och personalutbildning som ska betalas av arbetsgivaren finansieras inte som gemensamt anskaffad utbildning och inte heller utbildning som arbetsgivare ordnar för att uppfylla de nationella utbildningsnormerna.
Som blivande företagare kan du ordna gemensamt anskaffad utbildning för att öka företagarfärdigheterna för dig själv, om du som företagare har få uppdragsgivare eller om du har för avsikt att skaffa företagarrättigheter av ett annat företag.
Kontakta arbetskraftsmyndigheten i ditt område och lämna ett framställning om gemensamt anskaffad utbildning.
Handläggaren av ditt förslag bedömer personalens utbildningsbehov tillsammans med dig och upprättar en preliminär utbildningsplan.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Lönesubventionen är ett ekonomiskt stöd för arbetsgivaren för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande.
Företag och samfund
Lönesubvention är ett stöd som är avsett för att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som arbetskraftsmyndigheten kan bevilja arbetsgivaren för lönekostnader. Syftet med lönesubventionerat arbete är att främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande på den öppna arbetsmarknaden och förbättra deras yrkeskompetens. Lönesubventionen främjar också möjligheterna för personer med nedsatt arbetsförmåga och långtidsarbetslösa som fyllt 60 år att få arbete och delta i arbetslivet. Lönesubventionen beviljas och betalas till arbetsgivaren, men beviljandet utgår alltid från den arbetslösa arbetssökandens servicebehov.
Lönesubvention kan beviljas för
Arbetskraftsmyndigheten bedömer om lönesubventionen är det mest ändamålsenliga sättet att främja sysselsättningen av den arbetslösa arbetssökanden och beslutar separat om varje stödperiods längd och omfattning. Uppgiften om lönesubventionen har antecknats i den arbetslösa arbetssökandens sysselsättningsplan eller hens lönesubventionskort.
Längden på lönesubventionsperioden påverkas till exempel av hur länge personen som anställs har varit arbetslös och hur den nedsatta arbetsförmågan påverkar arbetsprestationen. Lönesubventionen beviljas oftast för fem eller tio månader beroende på längden på arbetslösheten som föregick lönesubventionen. Lönesubventionen beviljas för högst den tid som anställningsförhållandet varar. Lönesubvention kan beviljas för anställning av en långtidsarbetslös som fyllt 60 år för högst 24 månader åt gången.
Lönesubventionens belopp är oftast 50 procent av lönekostnaderna för den som anställs med subventionen. Beloppet av den lönesubvention som beviljas för att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga är 70 procent av lönekostnaderna. För en förening, stiftelse eller ett registrerat religionssamfund kan subventionen utgöra 100 procent av lönekostnaderna. Lönesubvention beviljas till ett belopp av 1260–2020 euro i månaden enligt grunderna för beviljande av stöd. Med lönekostnader som täcks med lönesubventionen avses lön på basis av arbetstid eller entreprenad som omfattas av förskottsinnehållning.
Lönesubvention kan sökas av företag, kommuner, samkommuner eller välfärdsområden eller andra samfund, såsom föreningar, stiftelser, registrerade religionssamfund eller församlingar.
Lönesubvention kan inte heller beviljas för ett anställningsförhållande som har börjat redan innan beslutet om beviljande av stöd fattades. Ett undantag till detta är beviljandet av en ny lönesubventionsperiod när den nya perioden börjar omedelbart efter att den föregående subventionsperioden upphör.
Som arbetsgivare förbinder du dig att betala lön minst enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet eller sedvanlig och skälig lön till en arbetstagare som anställts med subventionen, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal. Lönesubvention kan inte beviljas, om lönen för den som anställs med subventionen enbart bestäms utifrån arbetsresultatet.
Lönesubvention beviljas inte om
Det är möjligt att få lönesubvention trots uppsägningar eller permitteringar när antalet arbetstagare i anställningsförhållande vid tidpunkten för ansökan om lönesubvention är minst lika stort som vid tidpunkten för uppsägningen eller permitteringen av arbetstagarna. Lönesubventionen får inte försämra ställningen för dina anställda.
Om den som anställts med subventionen övergår i en annan arbetsgivares tjänst mitt under lönesubventionsperioden på grund av överlåtelse av verksamhet, fusion eller delning av en sammanslutning eller sammanslagning av sammanslutningar, kan lönesubvention beviljas för den arbetsgivare som tar emot arbetstagaren för den tid som återstår av den lönesubventionsperiod som beviljats den överlåtande arbetsgivaren. Den mottagande arbetsgivaren skall lämna in ansökan om lönesubvention till arbetskraftsmyndigheten inom en månad efter att den som anställts med subventionen har övergått i anställning hos förvärvaren eller den mottagande sammanslutningen.
Ansök om lönesubvention i god tid innan anställningsförhållandet inleds. Anställningsförhållandet kan inledas först när man har fått beslutet om lönesubvention.
Om du ansöker om fortsättning på lönesubventionen ska du lämna in en ansökan om fortsättning innan den nya lönesubventionsperioden börjar. Anställningsförhållandet bör fortsätta omedelbart efter att förgående lönesubventionsperioden har upphört.
Beviljad lönesubvention betalas i efterhand så att de lönebetalningsperioder som avslutats under en kalendermånad inkluderas i utbetalningsperioden. Du kan ansöka om utbetalning av stöd för flera utbetalningsperioder. Subventionen betalas dock per utbetalningsperiod.
Lämna in ansökan om utbetalning till arbetskraftsmyndigheten inom tre månader från utgången av den kalendermånad under vilken den sista utbetalningsperioden som ingår i subventionsperioden upphör. Subventionsperionden är den period som har fastställt som subventionens varaktighet.
Ansök om lönesubvention och utbetalning med en elektronisk blankett i e-tjänsten. Logga in i e-tjänsten med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.
Fyll i ansökan i e-tjänsten och bifoga nödvändiga bilagor. Tjänstens interna anvisningar hjälper dig att fylla i ansökan. I e-tjänsten kan du lämna in ansökan, svara på begäran om komplettering av ansökan, komplettera din ansökan och ta emot beslut som gäller ditt ärende.
I e-tjänsten kan ansökan lämnas in av en befullmäktigad person. Personer som har en fullmakt eller en rätt att sköta ärenden som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för en organisations räkning utan en separat fullmakt. E-tjänsten kontrollerar personens rätt att uträtta ärenden i samband med inloggningen.
Det fullmaktsärende som används i stödet heter Ansökan om lönesubvention.
Utöver fullmakten förutsätter användningen av e-tjänsten ett FO-nummer av samfundskunder.
Du får rådgivning om användningen och befullmäktigandet av e-tjänsten via FöretagsFinland rådsgivningtjänst.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.
Du kan ansöka om stöd för specialarrangemang om en anställd har en skada eller sjukdom som kräver nya arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen.
Företag och samfund
Som arbetsgivare kan du få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om en skada eller sjukdom hos den som anställs eller är anställd förutsätter
Stödet främjar partiellt arbetsföra personers möjligheter att placeras i lämpligt arbete eller bevara sin arbetsplats på den öppna arbetsmarknaden.
Stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen är behovsprövat. Arbetskraftsmyndigheten bedömer stödets ändamålsenlighet. I bedömningen beaktas din arbetstagares behov och din organisations ekonomiska ställning. Du måste lämna in tillräckliga utredningar till arbetskraftsmyndigheten för att bedöma behovet av stöd för specialarrangemang.
För att stöd för specialarrangemang ska beviljas för anskaffningar eller förändringsarbeten som beror på en arbetstagares skada eller sjukdom förutsätts att du som arbetsgivare deltar i kostnadstäckningen med ett belopp som kan anses skäligt.
Stödets maximibelopp för att skaffa arbetsredskap eller förändringsarbeten på arbetsplatsen är 4000 euro per person. Arbetskraftsmyndigheten kan godkänna att stödet betalas i sin helhet eller delvis i förskott.
Arbetskraftsmyndigheten kan bevilja stöd för att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare högst 20 timmar i månaden under högst 18 månader. Stödet på 20 euro i timmen betalas enligt de realiserade arbetstimmarna. För att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare betalas högst 400 euro i månaden.
Stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen används i första hand för att eliminera eller lindra de olägenheter som en skada eller sjukdom medför i rekryteringssituationer. Stöd för specialarrangemang kan också beviljas för att stödja bevarandet av arbetet för en person i anställningsförhållande. Stöd beviljas inte för anpassningsbehov som beror på företagarens egen skada eller sjukdom.
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för ekonomisk verksamhet beviljas som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen för statligt stöd.
Du kan endast ansöka om stöd med en elektronisk blankett. Arbetskraftsmyndigheten granskar villkoren för beviljande av stöd och begär vid behov tilläggsuppgifter innan beslutet fattas.
Ansök om stöd för specialarrabgemang på arbetsplatsen för förändringsarbeten eller anskaffning av arbetsredskap eller inredningar inom en månad från att förändringsarbetet gjorts eller arbetsredskapet eller inredningarna har anskaffats.
Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta hjälp som ges av en annan arbetstagare betalas i efterskott månatligen. Lämna in ansökan om utbetalning av stödet till arbetskraftsmyndigheten inom två månader från utbetalningsperiodens utgång.
Ansök om stöd och utbetalning med en elektronisk blankett i e-tjänsten. Logga in i tjänsten med personliga bankkoder, mobilcertifikat eller certifikatkort.
Fyll i ansökan i e-tjänsten och bifoga nödvändiga bilagor. Tjänstens interna anvisningar hjälper dig att fylla i ansökan. I e-tjänsten kan du lämna in ansökan, svara på begäran om komplettering av ansökan, komplettera din ansökan och ta emot beslut som gäller ditt ärende.
I e-tjänsten kan ansökan lämnas in av en befullmäktigad person. Personer som har en fullmakt eller en rätt att sköta ärenden som grundar sig på registeruppgifter kan uträtta ärenden för en organisations räkning utan en separat fullmakt. E-tjänsten kontrollerar personens rätt att uträtta ärenden i samband med inloggningen.
Det fullmaktsärende som används i stödet heter Ansöka om statsunderstöd för sysselsättning, miljö, företag och transport.
Utöver fullmakten förutsätter användningen av e-tjänsten ett FO-nummer av samfundskunder.
På Jobbmarknadens regionala sidorna har också samlats kontaktuppgifter som arbetskraftsmyndigheterna meddelat.
Närmare information och anvisningar hittar du i servicebeskrivningen som publicerats av arbetskraftsmyndigheten i ditt område.