Idrottslärare

Intervjuer Publicerad

"Om du vill börja studera gymnastik- och idrottsvetenskaper, fundera inte för mycket på om du är tillräckligt begåvad på idrott. Jag upplever att jag själv inte är särskilt motoriskt begåvad och att det har varit till stor nytta för mig i läraryrket. Det är lätt för mig att identifiera mig med elevens upplevelser och jag hittar många olika sätt att hjälpa eleven att lära sig."

Liikunnannopettaja Jani Laaksonen
  • Jani Laaksonen
  • Idrottslärare vid enhetsskolan Kilpisen yhtenäiskoulu i Jyväskylä stad.
  • Utexaminerad magister i gymnastik- och idrottsvetenskaper vid Jyväskylä universitet.
  • Tre års arbetserfarenhet inom branschen.

Berätta kort vad du arbetar med. 

Jag arbetar som lärare i idrott och hälsokunskap vid Kilpisen yhtenäiskoulu i Jyväskylä. Till mina uppgifter hör att undervisa i gymnastik och hälsokunskap, planera lektioner och utvärdera eleverna. Tre år av fyra, det vill säga i praktiken nästan varje år, ankommer en uppgift som klassföreståndare på mig. I arbetet ingår dessutom kommunikation mellan skolan och föräldrarna, verksamhet i olika team samt uppgifter som säkerhetsansvarig.

Hur har du hamnat i det yrke du valt? 

Min väg till idrottslärare var krokig och krävde hårt arbete. Efter gymnasiet sökte jag två gånger till universitetet för att studera juridik, men jag kom inte in. Efter det första försöket beslöt jag mig för att avlägga en merkonomexamen vid handelsinstitutet. Då dörrarna till juridiken inte heller öppnades på det andra försöket sökte jag till en yrkeshögskola för att studera till tradenom. Efter tradenomstudierna arbetade jag i bankbranschen i fem år.

Under åren på banken började jag längta efter nya vindar. Samtidigt vansköttes disponentarbetet för mitt husbolag. Situationen öppnade en ny möjlighet för mig och jag beslöt tillsammans med en kompis att grunda ett disponentföretag. Åren med disponentföretaget fick mig att inse att jag inte vill sitta vid datorn resten av mitt liv.

Jag beslöt att söka till gymnastik- och idrottsvetenskapliga fakulteten för att studera. Jag hade aldrig varit en tians elev i gymnastik, jag hade knappt en nia. Jag upplevde att jag måste arbeta mycket för att få en studieplats. Jag tränade 3–5 timmar om dagen och ordnade med träning i olika grenar. Mina ansträngningar belönades och jag fick en studieplats. Numera driver jag vid sidan av mitt arbete ett företag som erbjuder träningskurser och som specialiserat sig på gymnastik- och idrottsvetenskapliga urvalsprov så att jag kan hjälpa andra som drömmer om att bli idrottslärare.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka. 

Det enklaste vore att beskriva ett arbetsår eftersom idrottslärarens arbete varierar väldigt mycket från vecka till vecka och årstiderna påverkar planeringen av årets program. Det kan hända korgboll står på programmet en vecka, följande vecka blir det orientering och därefter simning. Ibland är jag i skolan hela veckan, ibland inte alls.

Dagarna varierar också. På morgonen kan jag gå till skolan för att undervisa i gymnastik, håller jag en lektion i hälsokunskap, och på eftermiddagen går jag till exempel till Hipposhalli för att undervisa i friidrott. Jag har knappt några pauser eftersom tiden mellan lektionerna ofta går åt till att förflytta mig och olika redskap från en plats till en annan.

Hurdan är din arbetsmiljö eller vilka är dina arbetstider? 

Jag arbetar i skolan och på olika motions- och idrottsplatser. Det finns en tidtabell för undervisningstimmarna, men allt annat arbete får jag göra när det passar mig bäst. Jag strävar dock efter att göra mitt arbete mellan klockan 8 och 16.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket? 

Det att man är riktigt bra i en idrottsgren garanterar inte nödvändigtvis att man antas som studerande i gymnastik- och idrottsvetenskap eller att man blir en bra idrottslärare. En idrottslärare har större nytta av att mångsidigt kunna olika grenar och att vilja lära sig och undervisa. För att trivas i idrottsläraryrket måste man tycka om att arbeta med människor och vara beredd på att lösa problem. Dessutom behövs kreativitet.

Vad är det bästa med ditt yrke? 

Responsen från eleverna är bäst. Det är fint att eleverna uppskattar och gillar det de gjort på lektionerna, även om jag krävt mycket av dem. Då märker jag att mitt arbete har betydelse. Det är också trevligt med variation i arbetet och att jag i huvudsak själv kan planera mina egna tidtabeller. Ibland kan jag avsluta arbetsdagen klockan 12 och ibland kan jag göra en längre dag.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande? 

Utöver undervisningsarbetet omfattar lärarens arbete massor av olika typer av administrativt arbete och kommunikation. Till exempel i Wilma ska man kommunicera på många olika sätt och föra diskussioner med till exempel föräldrar, klassföreståndare, elevvården och speciallärare. Om en elev inte klarar kraven för det ämne som undervisas medför det extra arbete.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli en idrottslärare? 

Om du vill börja studera gymnastik- och idrottsvetenskaper, fundera inte för mycket på om du är tillräckligt begåvad på idrott. Jag upplever att jag själv inte är särskilt motoriskt begåvad och att det har varit till stor nytta för mig i läraryrket. Det är lätt för mig att identifiera mig med elevens upplevelser och jag hittar många olika sätt att hjälpa eleven att lära sig. Hur du lyckas och trivs i ditt arbete beror i hög grad på dina interaktionsfärdigheter.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Det kommer att finnas gott om arbetsplatser för idrottslärare, särskilt om man är beredd att flytta efter arbetet. Det förekommer troligen en viss regional variation i sysselsättningen. Satsa på emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter eftersom arbetet då blir lättare och trevligare. Även kunskaper i specialpedagogik kommer sannolikt att vara till stor nytta i framtiden, eftersom inlärningssvårigheter och beteendestörningar tyvärr har ökat.

Dela artikeln