Tuomos berättelse: Alla mina handlingar leder till hälsosamma och trygga miljöer där människor bor och arbetar
Efter högstadiet kände jag inte riktigt för att gå i gymnasiet. Jag visste att jag ville till en bransch där man får jobba med händerna, och eftersom jag alltid har byggt saker så kändes byggbranschen som ett bra alternativ. Iväg till yrkesskolan, med andra ord. När yrkesskolan var avklarad ansökte vi tillsammans med några kompisar om att studera vid en yrkeshögskola. Under min beväringstjänst fick jag veta att jag skulle få en studieplats tack vare en annullering, och på den vägen hamnade jag lite av halvmisstag.
Att studera var faktiskt roligt. Jag har fortfarande mycket kontakt med studiekamraterna och några av dem har blivit vänner för livet. Jag tog inte studierna på alltför stort allvar. Fester och bastukvällar blev lite väl bekanta i synnerhet under det första året. Somrarna tillbringade jag i overall och med arbetsledningsövningar. Konstigt nog blev jag utexaminerad och sökte vidare till att bli arbetsledare för en riksomfattande aktör.
Efter en kort tid flyttade jag tillbaka till hemtrakterna och arbetet som arbetsledare fortsatte i ett annat företag. Företaget utförde reparationsarbeten av alla slag, i synnerhet enligt Sunda hus (Terve Talo) -principerna, så renoveringar där inomhusluften förbättrades blev snabbt bekanta. Jag minns att jag blev förvånad över Sunda hus-konsultens agerande på byggarbetsplatsen, när han meddelade att där fanns damm. Året var 2011 och i mitt eget huvud tänkte jag att det ju är självklart, det är en byggarbetsplats! Det är förstås inte längre fallet idag, när byggandet görs korrekt. År 2019 kom också den s.k. ”kvartsdammförordningen” vars syfte är att minska exponeringen för bl.a. byggdamm. Jag blev så intresserad av ämnet att jag började fördjupa mitt kunnande inför en högre yrkeshögskoleexamen. Jag hann byta arbetsplats och bli representant för beställaren på byggherresidan. Efter att ha avlagt högre YH fortsatte jag ännu studera till expert på hälsoriktigt byggande. Utbildningen till expert på hälsoriktigt byggande (RTA) är en utbildning där man utreder problem med inomhusluften, vilket är något som uppskattas inom byggbranschen.
För mig har byggandet och att reparera saker alltid varit det viktigaste målet
När jag fungerade som representant för beställaren på kommunsidan var mitt team otroligt och hade ett rejält grepp om problem med inomhusluften. Det fanns en process för varje utmaning och alla frågor behandlades intensivt med användargrupperna. Det gick till och med så att vi ett år kom med på Yles lista som kommunen där det inte fanns en enda elev i tillfälliga lokaler när terminen började. Jag anser att det är en fin merit och en trumf för kommunen. Många kanske funderar på vad den kommunala fastighetsägarens representant har för roll, men rollen är nödvändig och målet är att stöda den åtgärd som utförs i respektive fastighet.
Jag sökte mig till mitt nuvarande arbete delvis tack vare mina RTA-kurskamrater, som erbjöd mig möjligheten att arbeta vid landets ledande besiktningsorgan. Viljan att påverka byggbranschen och dess utveckling i Finland på ett positivt sätt har varit min drivkraft och incentivet för mina egna val. Också i studierna har jag strävat efter att koncentrera mig enbart på sådant som verkligen intresserar mig. Jag är intresserad av mångsidig påverkan och vill dra mitt eget lilla strå till den här stora stacken.
Min största framgång är att de som använder fastigheterna mår bra och är nöjda tack vare mitt team och min egen arbetsinsats. En annan merit är när jag sommaren 2020 fick äran att delta i skrivandet av avsnittet Användning samt skötsel och underhåll av fastigheter inom Statsrådets spetsprojekt Sunda lokaler 2028. Där testades min kompetens inom fastighetsförvaltning på ett bra sätt. Själv har jag på varje arbetsplats haft bra mentorer och chefer som jag har kunnat be om hjälp och stöd av. Jag har också själv strävat till att vara en sådan person i mitt nuvarande arbete.
Den största utmaningen inom min karriär är den reparationsskuld Finlands byggnader står inför, som för närvarande uppgår till samma mått som krigsskulden. Alla mina handlingar leder till hälsosamma och trygga miljöer där människor bor och arbetar. Det är en mission som utan tvivel kommer att fortsätta under hela min karriär.
Som barn drömde jag om en traditionell karriär som Legoingenjör, som man såg i en gammal reklam. För mig har byggandet och att reparera saker alltid varit det viktigaste målet. Ända sedan jag var liten. Som ung ingenjör ”visste” jag naturligtvis felaktigt att jag definitivt inte kommer att ta mig in på renoveringssidan.
Arbetet på den kommunala sidan har stannat kvar i tankarna som det mest inspirerande och betydelsefulla. Från det jobbet har jag hämtat mest intryck till mitt nya jobb och speglat mina beslut till den gamla tjänsten genom att alltid fundera på hur beställaren ser på varje lösning. I vårt land är det beställarna av byggarbeten och -undersökningar som dikterar kvaliteten på arbetet. Det gamla ordspråket håller än idag. Som man bäddar får man ligga.
I arbetslivet har jag lärt mig att man måste sträva efter att göra det som intresserar en mest. Jag har hört kommentarer från närstående att "det är lätt när du alltid har vetat vad du vill, och inte hållit mellanår och dylikt". Själv tycker jag bara att jag är nyfiken och alltid uppriktigt villig att lära mig något nytt.
Fritiden går åt till att fixa upp egnahemshus med egen firma. Mina kunder har i huvudsak varit förstagångsbyggare. Idén om ett firmanamn fick jag när min partner berättade att någon kanske skulle betala för att jag berättade om kvaliteten på byggande. En bra antydan från en kär person om att entusiasmen kanske lyste igenom också hemma.
På fritiden reparerar jag också gamla datorer (det vill säga EE-avfall) och restaurerar en gammal Honda Civic. Gemensamma spelstunder och äventyr med familjen piggar alltid upp! Dessutom drar hunden effektivt i väg mig på promenad, också när det inte riktigt skulle nappa. På arbetstid, liksom på fritiden, konsumerar jag mycket tung musik. Ju tyngre den är, desto bättre frigörs de egna tunga känslorna och bekymren. Tungmetallfans är alltid de gladaste och mest avslappnade personerna!
Tuomo Kiiski