Varför kan det vara svårt för en invandrare att få arbete inom den egna branschen?

Invandrare arbetar ofta i arbeten som de är överutbildade för. Detta gäller särskilt inom städ-, bygg- och restaurangbranschen. Det finns dock inte tillräckligt med arbete inom dessa branscher för alla. Därför bör man i fortsättningen fästa mer uppmärksamhet vid att invandrare sysselsätts i uppgifter som motsvarar deras kompetens.

Det lönar sig att utveckla sin kompetens även under arbetssökningen

Sydkoreanska Kyeonghwan Kim har i sitt hemland tagit examen i företagsekonomi. Under studietiden var han utbytesstudent i Finland och flyttade till Finland permanent år 2023 av familjeskäl. Kyeonghwan Kim söker ett arbete i Finland som motsvarar hans utbildning.

– Jag sökte praktikplats när jag studerade på universitetet. Ett hinder för att få en praktikplats visade sig varje gång vara att mina kunskaper i finska och min arbetserfarenhet inte räckte till. Jag tänkte själv, och andra sa också till mig att det kanske skulle vara lättare att få jobb efter examen. När jag hade tagit min examen och sökte jobb svarade 90 procent av arbetsgivarna ingenting och 10 procent sade att min erfarenhet inte var tillräcklig. Det kan alltså vara en utmaning att få in en fot, även om man har skapat nätverk och skräddarsytt ansökan och CV:t för just den lediga tjänsten.

Kyeonghwan Kim har utvecklat sina språkkunskaper och klarar sig idag ganska bra på finska. Han beklagar emellertid att samtalen med arbetsgivarna när det gäller arbetssökning ibland känns så nervösa att arbetsgivaren inte nödvändigtvis får den bästa möjliga bilden av hans kunskaper i finska.

– Utländska arbetssökande måste vara beredda på att utveckla sin kompetens. Om arbetsgivaren till exempel kräver flytande kunskaper i finska eller kännedom om vissa finländska lagar, måste man lära sig dem. Jag tror att många utländska arbetssökande är beredda att göra så.

Det är viktigt att dela information om positiva rekryteringsupplevelser

Teemu Saarenpää, företagskoordinator inom arbetskraftstjänsterna, anser att det största hindret för invandrarnas sysselsättning är attityderna och inte de arbetssökandes bristfälliga kompetens.

– Arbetsgivarna undrar vad som händer när en utlänning blir en del av arbetsgemenskapen. De kan fundera på om det förändrar arbetssätten eller atmosfären. Dessutom har jag i mitt arbete märkt att det kan finnas negativa fördomar mot invandrare. Uppfattningar om till exempel medborgare från konfliktdrabbade länder kan bildas utifrån vad vi ser i nyheterna. Sådana attityder försvårar sysselsättningen och man borde kunna ändra dem.

I diskussionen framkom också att de flesta av de platsannonser som arbetsgivarna publicerar endast innehåller en finskspråkig annonstext. Detta utgör ofta det första hindret för utländska arbetssökande i jobbsökningsprocessen, eftersom de måste lägga mycket tid på att förstå annonstexten innan de kan söka jobbet. 

Åbo stads livskraftsdirektör Vesa Palander tror att tröskeln för att anställa den första utländska arbetstagaren kan vara hög om arbetsgivaren inte har rest särskilt mycket och inte känner till olika kulturer.

– Därför är det viktigt att arbetsgivarna delar med sig av information till andra arbetsgivare om framgångsrika rekryteringar av invandrare och om att arbetsgemenskapen blir mer mångsidig. Jag har hört talas om många fall där upplevelsen av att anställa en utländsk arbetstagare har varit riktigt bra och där arbetsgivaren har konstaterat att rekryteringsprocessen inte var så svår som han eller hon hade trott.

Ville Vihervaara, som arbetar på Kongsberg Maritime Finland Oy, ett företag inom sjöfartsindustrin, nämner som en av arbetsgivarnas utmaningar att anställningen av den första utländska arbetstagaren ofta kan leda till många arrangemang i företagen.

– När vi anställde den första utländska arbetstagaren hade vi inget klart för honom. Olika material och blanketterna var på finska, och det var ett stort arbete att översätta allt som behövdes till engelska. Dessutom behövde de möten där vi tidigare hade talat finska nu gå på engelska efter att vi hade anställt en ny medarbetare. Det var svårt för våra medarbetare att börja tala engelska eftersom de inte var vana vid det.

Tips för arbetssökande invandrare

Under paneldiskussionen gavs tips till utländska arbetssökande.

• Bekanta dig på förhand med finska företags rekryteringskulturer. Det finns skillnader i rekryteringssätten mellan olika länder.
• Ta reda på företagets verksamhetsmodeller och värderingar och vilka färdigheter som uppskattas i företaget. Fundera över hur du kan anpassa dem till dina egna beteenden, värderingar och färdigheter.
• Gör din arbetsansökan och ditt CV kortfattade och korrekta. Skriv korta meningar. Det är lättare för arbetsgivaren att gå igenom sådana arbetsansökningar.
• Kom ihåg att det finns andra sätt att söka jobb än att bläddra i platsannonser. Det lönar sig att bygga nätverk lokalt. Som hjälp kan du använda sociala medier, särskilt LinkedIn. Där kan du bland annat skriva din öppna ansökan.

Företagskoordinator Teemu Saarenpää påminde i slutet av paneldiskussionen om att vår befolkningsstruktur håller på att förändras.

– Förändringen syns redan nu till exempel på universiteten. Detta innebär att de som utexamineras från universiteten om några år inte bara kommer att vara finländare, utan en betydligt mer mångsidig grupp. Jag hoppas att vi då befinner oss i en situation där kompetens är nyckeln till att anställa medarbetare.

En paneldiskussion om sysselsättningen av invandrare och de utmaningar som anknyter till detta hölls på SHIFT Rekrydag i Åbo.

Läs mer

• Till Finland från utlandet
• Tjänster som stöder arbetssökandet