Hur går det för Österbottens sysselsättningsområde?
- Nyheter
Ansvaret för arbets- och näringstjänsterna överfördes från staten till sysselsättningsområden bildade av kommunerna den 1.1.2025. I samband med reformen bildades 45 sysselsättningsområden i Finland. I denna nyhet berättar vi hur reformen har påverkat Österbottens sysselsättningsområde.
Bild: Juha Nummela, Sonja Rinne-Mörsky och Kaisa Peltomäki
Verksamheten i Österbottens sysselsättningsområde har kommit igång bra. Kundservicen på verksamhetsställena och telefonservicen inleddes genast under de första dagarna.
- Kunderna har i stora drag varit nöjda och allt har gått bra. I synnerhet telefontjänsten har fått positiv respons, berättar servicechef Kaisa Peltomäki.
Enligt kunderna svarar man snabbt i telefonen och tjänsten i telefonen är bra. Stödet har upplevts som personligt och tjänsterna tydliga. I början var de riksomfattande programutmaningarna i praktiken den enda faktorn som störde verksamheten. Dessa har också underlättat nu.
Samarbetet mellan kommunerna har underlättats och intensifierats
Reformen har underlättat och intensifierat samarbetet mellan kommunernas olika tjänster. Samarbetet ökar och fler aktörer är intresserade av sysselsättningsfrågor än tidigare. I alla kommuner i området har man hittat lokaler för sysselsättningstjänsternas kundmöten.
- Det som är intressant och positivt med förändringen är att kommunerna kontaktas betydligt oftare. Man ber kommunerna tala och berätta om sysselsättningsfrågor, berättar sysselsättningsdirektör Juha Nummela.
Samarbetet med andra aktörer i området, såsom läroanstalter, har också intensifierats.
- Vi bygger upp gemensamma mål för framtiden, konstaterar servicechef Sonja Rinne-Mörsky.
I inledningsskedet har utmaningar orsakats av det höga engagemanget för anslag och sammanslagningen av två olika organisationer. I kommunerna och staten skiljer sig verksamheten och beslutsfattandet något från varandra.
- Längden på handläggningstiderna för utbetalningsansökningar har också medfört utmaningar, men nu har vi i stort sett kommit i kapp med dessa förseningar, fortsätter Nummela.
De regionala sidorna är en av sysselsättningsområdets huvudsakliga kommunikationskanaler
Österbottens sysselsättningsområde har inga egna webbsidor, så Jobbmarknadens regionala sidor fungerar som sysselsättningsområdets huvudsakliga kommunikationskanal tillsammans med kommunernas webbplatser. Man hoppas att de regionala sidorna i fortsättningen bättre lämpar sig för sysselsättningsområdets egna behov.
- Vi önskar att man i fortsättningen kunde lägga till eget innehåll på de regionala sidorna på ett mångsidigare sätt. Det skulle till exempel behövas en egen plats för videor, konstaterar Nummela.
Denna intervju är en del av artikelserien Hur går det för sysselsättningsområdet? I intervjuerna berättar sakkunniga från olika sysselsättningsområden hur det har gått med reformen av sysselsättningstjänsterna i kommunerna.