Kartläggare

​​​​​​Berätta kort vad du arbetar med. 

Jag arbetar som kartläggare vid Lantmäteriverket. Min uppgift är att uppdatera den nationella terrängdatabasen som sedan används för att producera terrängkartor. I mitt arbete undersöker jag stereoflygfoton och material från laserskanning, utifrån vilka man skapar nya kartprodukter. På kartunderlaget syns inte nödvändigtvis alla ändringar, såsom nya byggnader eller vindkraftverk, så min uppgift är att upptäcka bristerna och lägga till dem på kartan. På sommaren omfattar mitt arbete terrängbesök för att utreda oklara fall, såsom byggnader som skymts av träd och som inte syns ordentligt i bildmaterialet. På vintern går man på kontoret igenom områden baserat på flygbilder och andra kartkällor.

Hur har du hamnat i det yrke du valt? 

Jag har varit intresserad av kartor ända sedan jag var liten. Jag kommer ihåg att min mamma föreslog att jag skulle studera till lantmäteriingenjör, men i det skedet lyssnade jag inte på min mamma. I ett senare skede jobbade jag på en fabrik, där jag började fundera på vilka andra arbetsmöjligheter det kunde finnas. Jag upptäckte att Lapplands yrkeshögskola ordnar flerformsutbildning i lantmäteriteknik, där undervisningen ordnas kvällstid på distans med närundervisning några dagar om året i Rovaniemi. Jag sökte till utbildningen och kom in.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka. 

Under en typisk arbetsdag kommer jag till jobbet, startar datorn och de program som behövs. Om vi arbetar med ett nytt område öppnar jag flygfotografierna och tar på mig de stereoglasögon som behövs för att granska stereoparen av flygbilderna. Med hjälp av stereoglasögonen kan jag urskilja terrängens former och få närmare information om olika ställen i terrängen. Jag börjar gå igenom området systematiskt till exempel genom att granska ifall myrarna är korrekta, var det går vägar eller om det finns nya byggnader.

Därefter kontrollerar jag med hjälp av terrängskuggningen från laserskanningen om det finns sådana diken eller tjärdalar som borde läggas till på kartan. Kartan jämförs utöver detta material också med annat kartmaterial, såsom Forststyrelsens kartor eller kartor för snöskoterled. På basis av Forststyrelsens utflyktskartor läggs till exempel vindskydd till på kartan.

Därefter ögnar man kontrollmässigt igenom kartan. Man kontrollerar att texterna finns på lämpliga ställen och inte till exempel på byggnader. Sedan granskas kartan med ett program som är avsett för ändamålet för att undvika fel. Till sist registreras kartan och den blir tillgänglig för alla, antingen som en avgiftsbelagd eller avgiftsfri kartprodukt som kan laddas ner från nätet.

I hurdan arbetsmiljö eller vilka arbetstider arbetar du? 

Från höst till vår fungerar kontoret som arbetsmiljö, och sommartid är man i terrängen. På sommaren tillbringar man sammanlagt cirka fyra veckor i terrängen. Terrängområdena ligger i Uleåborgsregionen, men förra sommaren arbetade jag till exempel i terrängen i Posio. Arbetet är självständigt, men i Uleåborg finns alla kartläggares kontor på samma våning, så vi frågar kontinuerligt råd av varandra.

Min arbetstid är flexibel tjänstetid, men i regel klockan 8-16.00. Vi har möjlighet till distansarbete, men stereoarbete kan endast utföras på kontoret.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket? 

Kartläggarens arbete förutsätter intresse för naturen och för att röra sig i naturen. På sommaren utgör terrängarbetet en stor del av arbetet. Dessutom ska man i kartläggarens yrke ha god syn för att klara av stereoarbetet med glasögon på. I mitt fall testades detta under arbetsintervjun.

En bra kartläggare iakttar hela tiden sin omgivning under arbetet i terrängen och upptäcker förändringar. Ett exempel på en ändring är skyltar från huspaketsföretag där det står att man bygger ett nytt egnahemshus. Vi har inte alltid förhandsinformation om sådana förändringar.

I framtiden kommer kunnande om geografisk information och digitala färdigheter att vara viktiga i kartläggarens yrke. Nuförtiden har vi mycket bättre material och redskap än vad de äldre kartläggarna haft till förfogande i början av sin karriär. I och med den tekniska utvecklingen har terrängarbetets andel minskat och kommer sannolikt att minska något även i framtiden.

Vad är det bästa med ditt yrke? 

Det bästa med yrket som kartläggare är att arbetet är en kombination av prydligt inomhusarbete och terrängarbete. Under de bästa dagarna promenerar du i terrängen och får se vackra landskap. Du vandrar till platser som du annars inte skulle besöka. Sådana här oförglömliga arbetsdagar fick jag uppleva förra sommaren i Korouoma i Posio.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande? 

Ibland känns det tråkigt att ständigt sitta eller stå och stirra på datorskärmen. I arbetet är man också utsatt för vädret. Om det fanns mindre snö kunde terrängarbetena fördelas jämnare, men på vintern finns det alltid för mycket snö för terrängarbete i Finland.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli en kartläggare? 

Det lönar sig inte att stressa över om man kan tillräckligt när man utexamineras. Om man får jobb som kartläggare lär man sig nog i arbetet. Kartläggarens arbete kan under studierna verka som ett osynligt yrke. Enligt min egen erfarenhet fokuserar studierna mer på lagstiftning och markanvändning som behövs i förrättningsingenjörens arbete. Det är bra att vara medveten om att också en sådan här möjlighet existerar med en utbildning som lantmäteriingenjör.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke? 

Jag skulle kunna föreställa mig att sysselsättningsutsikterna är goda. Åtminstone på min arbetsplats kommer många att pensionera sig under de kommande åren. Jag tror att situationen är densamma även på andra håll i Finland. Datateknisk kompetens och lösningar som grundar sig på artificiell intelligens kommer allt starkare att ingå i kartläggarens arbete, så det lönar sig att förbereda sig på det.