Lektor i språk

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag arbetar som lektor i språk i en yrkeshögskola och undervisar i svenska och tyska. Utöver undervisningen omfattar mitt arbete handledning och utvärdering av de studerande, planering av undervisningen samt utveckling av läromedel och webbkurser. Dessutom arbetar jag i olika expert- och utvecklingsarbetsgrupper samt utför tidvis projektuppgifter.

Lektorsarbetet är alltså mycket mer än att hålla undervisningstimmar. Det är framför allt expertarbete.

Hur har du hamnat i det yrke du valt?

Jag tillbringade de första tio åren av min barndom i Tyskland, där mitt hemspråk var tyska. Finland och finskan kom till mitt liv först när min familj flyttade till Finland. Jag har alltså själv vuxit upp mellan två språk och två kulturer. Jag tror att min bakgrund har bidragit starkt till att språken och att undervisa dem har känts som ett naturligt val för mig.

På 1990-talet, som mamma till två små barn, började jag studera tyska språket och kulturen vid Åbo universitet. Jag visste från början att jag ville bli språklärare. Jag började min karriär i högstadiet, varifrån jag senare övergick till yrkeshögskolan. Här får jag arbeta med studerande i mycket olika åldrar – från unga till vuxna som har en lång karriär.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.

Dagen kan börja till exempel med närundervisning på campus och fortsätta med ett möte och studerandehandledning. På eftermiddagen gör jag utvärderingar och planerar undervisningen, och på kvällen kan jag ännu undervisa på distans hemifrån.

Arbetsdagarna kan vara långa och splittrade, så god tidshantering är viktigt.

Hurdan är din arbetsmiljö och vilka är dina arbetstider?

Jag arbetar både på campus och på distans. En allt större del av arbetet utför jag självständigt framför datorn, och i mitt arbete ingår också kvällsundervisning via nätet.

Lärarna vid yrkeshögskolan följer en årlig arbetstid, så arbetstiden och arbetsmängden varierar i olika skeden av läsåret. Till exempel kan det tillfälligt ta lång tid att planera eller utvärdera en ny studieperiod.

Hurdana kunskaper eller egenskaper kräver yrket?

I arbetet som språklektor behövs pedagogiska färdigheter och interaktionsfärdigheter samt kunskaper inom det egna området. Som språklärare behöver jag också kännedom om arbetslivet och yrkesspråket inom olika branscher.

I arbetet ska man vara självstyrande och beredd att ständigt utveckla sin egen kompetens. Jag undrar ofta om jag kan göra något annat för att den studerande ska lära sig bättre - eller till och med bli intresserad av att lära sig.

Dessutom behövs god tidshantering, eftersom man måste kunna planera och prioritera sitt eget arbete. Även digital kompetens krävs.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Det bästa är människorna och interaktionerna. Det är belönande att se hur den studerandes kompetens och säkerhet utvecklas och ibland kan den studerande bli intresserad av något som hen i början inte ansåg vara intressant.

Jag tycker också om jag ständigt får lära mig nytt och utveckla mitt eget arbete.

Vilka avigsidor har yrket eller vad känns utmanande?

Brådska och splittrade arbetsuppgifter kan kännas tungt. En utmaning som språklärare också har är att språkstudiernas betydelse ständigt måste motiveras. I Finland har man redan länge diskuterat minskningen av språkreserven, och som lärare i tyska märker jag det.

Att lära sig ett språk kräver tid, övning och ansträngning. Man kan inte lära sig allt med några klick. Läraren måste kunna väcka intresse och hjälpa den studerande att hålla sig motiverad.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli lektor i språk?

Var beredd på att arbetet förändras konstant. Egentligen är det bra att jag på 1990-talet inte själv visste hur mycket detta arbete kommer att förändras. Det hade kanske känts skrämmande.

Lektorsyrket lämpar sig för personer som gillar människor, inlärning och att utveckla nytt samt kan arbeta självständigt. En lärare blir aldrig helt färdig, utan den egna kompetensen måste utvecklas kontinuerligt.

Hur ser du framtiden för ditt yrke?

Arbetet som språklärare har förändrats enormt. När jag inledde min karriär som språklärare i början av 2000-talet var krittavla och overheadprojektor ännu vanliga verktyg. Nu förfogar man över webbkurser, digitala inlärningsmiljöer och artificiell intelligens.

Förändringen är snabb och läraren måste kontinuerligt lära sig nya verktyg och bedöma vad som verkligen stöder lärandet. Tekniken förändrar arbetsredskapen, men samtidigt tvingar den oss att fråga vad som egentligen är viktigt i lärarens arbete. Jag tror att växelverkan mellan människor förblir kärnan i undervisningen även i framtiden.