Finländarnas arbetshälsa har lämnat på den av coronan försvagade nivån

Finländarnas arbetshälsa har inte återgått till nivån före coronapandemin, utan den har försämrats något under de senaste åren. Arbetstagarna som svarade på enkäten upplevde att deras arbetsförmåga var sämre och arbetsengagemanget mindre sommaren 2023 än i slutet av 2019.

Risken för utbrändhet berör en allt större grupp arbetande finländare, eftersom ungefär var fjärde arbetstagare hör till riskgruppen för utbrändhet. Riskgruppen var cirka fem procentenheter större 2023 än 2019. Situationen har försämrats särskilt bland kvinnor. Sommaren 2023 var dessutom andelen som led av arbetsrelaterade utmattningssymtom högst bland arbetstagare med lägre utbildningsbakgrund och bland personer under 36 år. Ökade symtom på utbrändhet gäller hela samhället. Vid en jämförelse med tiden före coronapandemin finns det på varje utbildningsnivå färre personer än tidigare som inte har symtom på utbrändhet.

Kvinnors utmattningssymtom har ökat

Kvinnors arbetshälsa har försämrats under de senaste åren. Hos kvinnor ökade arbetsengagemanget från 2019 jämfört med 2021, men minskade mellan 2021 och 2023. Hos männen har arbetsengagemanget minskat från 2019 till 2023. Hos kvinnor har uttråkningen i arbetet ökat från 2021 till 2023. Arbetsförmågan har försvagats hos kvinnor och män.

Skillnader i arbetshälsan förklaras av könsuppdelningen i branscherna och arbetsförhållandena. Kvinnor upplevde fler möjligheter än män att lära sig nya saker i sitt arbete och upplevde att det egna arbetet hade positiva effekter på andra, vilket främjade arbetsengagemanget. Å andra sidan rapporterade fler kvinnor än män att de måste visa känslor som inte motsvarar de verkliga känslorna, alltså att de gör känsloarbete som är typiskt i arbete bland människor. Kvinnor har dessutom för många arbetsuppgifter och de arbetar oftare när de är sjuka. På grund av detta har symtom på utbrändhet ökat bland kvinnor. Särskilt en cynisk inställning till arbetet och kognitiva störningar har ökat.

Utbildningsnivån påverkar erfarenheterna av arbetshälsa

Utbrändhet har ökat på alla utbildningsnivåer. I undersökningen minskade antalet personer som svarade "inte utbränd" från 2019 till 2023. Bland dem som avlagt den mellersta utbildningsnivån ökade utbrändheten mest.

Ju lägre utbildning de svarande har, desto mindre rapporterar de i genomsnitt om positiva faktorer som främjar arbetshälsan. De lågutbildades arbete är inte så självständigt och det finns inga möjligheter att lära sig nya saker. Dessutom var motsvarigheten mellan de egna värderingarna och arbetets värderingar samt gemenskapen sämre. Jämfört med högskoleutbildade upplevde lågutbildade att det egna arbetet inte har så stor positiv inverkan på andra människor. När det gäller lågutbildade förverkligades inte heller ett rättvist bemötande i arbetet och arbetsuppgifterna upplevdes inte som tillräckligt utmanande.

Högre utbildade mår bättre i sitt arbete eftersom de kan arbeta mer självständigt, lära sig nytt och utföra tillräckligt utmanande arbetsuppgifter. Å andra sidan har en högre utbildning ett samband med konflikter mellan arbetet och det övriga livet, vilket utöver kunskapsarbetets karaktär kan förklara det ökade antalet kognitiva störningar hos högre utbildade.

Unga vuxnas arbetsengagemang och arbetsförmåga har fortsatt att minska

Enligt undersökningen har ung ålder ett samband med sämre välmående i arbetet på många sätt. För personer under 36 år, alltså personer som i undersökningen definierats som unga vuxna, har försämringen av arbetshälsan jämnat ut sig något under de senaste åren, men situationen är fortfarande sämre än 2019. Hos unga vuxna har tillfredsställelsen i arbetet ökat något och återgått till nivån före coronapandemin, men särskilt arbetsengagemanget och arbetsförmågan har fortsatt att minska under de senaste åren. Symtomen på utbrändhet hos unga vuxna har inte ökat sedan 2021, men de är fortfarande vanligare än före coronapandemin. Även unga vuxnas hälsa har försämrats och de upplever mer ensamhet än tidigare.

Det finns flera orsaker till att unga vuxna mår sämre i arbetslivet. Yngre svarande rapporterade minst positiva arbetsresurser som kunde främja arbetshälsan. De rapporterar att de saknar erfarenheter av att lära sig nya saker, tillräckligt utmanande arbetsuppgifter och positiva bedömningar av den egna kompetensen. De upplever också att deras arbete i genomsnitt är mindre förenligt med deras egna värderingar och upplever att det är svårt att se positiva resultat av det egna arbetet. Å andra sidan är unga vuxna mer nöjda med sina närmaste chefer och arbetsmängden.

Alla arbetsformer har sina fördelar och risker för arbetshälsan

Hittills har det verkat som att hybridarbete, alltså distansarbete på deltid, bäst stödjer arbetshälsan. Nu har skillnaderna jämnats ut: bland dem som enbart arbetar på distans ses en svag positiv utveckling, medan arbetsengagemanget vid hybridarbete har sjunkit till samma nivå som för distansarbete på heltid. Vid hybridarbete har hälsan och tillfredsställelsen med livet ändå hållits på samma nivå som 2021 samtidigt som de har blivit sämre vid distansarbete och arbete på arbetsplatsen.

Arbetshälsan har försämrats sedan 2021 bland dem som jobbar på arbetsplatsen. Jämfört med dem som utför distans- eller hybridarbete rapporteras mer kronisk arbetströtthet och risker för utbrändhet bland dem som hela tiden jobbar på arbetsplatsen, men mindre kognitiva störningar. Vid distansarbete upplever man däremot minst kronisk trötthet jämfört med de andra arbetsformerna. Detta förklaras av mindre fysisk börda vid distansarbete och mindre behov av att visa sådana känslor i arbetet som inte motsvarar de verkliga känslorna. Däremot är ensamhet och uttråkning vanligare vid distansarbete än vid hybridarbete och arbete på arbetsplatsen. En större uttråkning i arbetet bland distansarbetare kan delvis bero på att arbetet inte upplevs som lika betydelsefullt.

Arbetsförhållandena kan förbättras på många olika sätt

I rapporten presenteras flera rekommendationer för arbetsgivare för att förbättra finländarnas arbetshälsa.

• Erbjud arbetstagarna möjligheter att lära sig och utvecklas i tillräckligt utmanande arbetsuppgifter. 
• Fäst uppmärksamhet vid arbetets positiva effekter och dela med er av framgångar vid gemensamma möten. 
• Bygg upp en gemenskap där rättvis och uppskattande behandling är viktigt.  
• Kommunicera öppet, lyssna på andra och tillämpa regler på ett konsekvent sätt. 
• Utveckla arbetet tillsammans och organisera arbetsmängden jämnt. 
• Värdesätt de anställda, uppmuntra dem att utnyttja sina förmågor och ge dem ära för deras arbete. 
• Skapa praxis som främjar balansen mellan arbetet och det övriga livet.