Jag vill ha en förändring i min karriär

Vill du ha en förändring i din karriär? Är du intresserad av ett nytt jobb, yrke eller studier? Det finns många olika utbildningsalternativ och yrken, så det är värt att skaffa information för att stödja ditt val. På Jobbmarknaden hittar du information om val av ämnesområde och yrke.

Du kan utvecklas som arbetssökande, då du behärskar grunderna i jobbsökning.

Vi har samlat tips på den här sidan med hjälp av vilka du förbättrar dina chanser att bli sysselsatt. Vi berättar t.ex. på vilket sätt du gör upp dina jobbsökardokument och hur det lönar sig att förbereda sig inför en jobbsökarintervju.

Du kan automatisera din jobbsökning på Jobbmarknaden genom att skapa en jobbsökarprofil. I jobbsökarprofilen kan du presentera dig själv, berätta om din kompetens och göra upp en lista över din utbildning och arbetserfarenhet. Utgående från det som du fyllt i, får du förslag på jobb som är lämpliga för dig och arbetsgivare som är intresserade av ditt kunnande kan kontakta dig.

Innan du skickar iväg din arbetsansökan

Det finns flera olika skeden i jobbsökningen och det lönar sig att börja med att skaffa information. När du har hittat en intressant arbetsplats ska du försöka få en så bra uppfattning som möjligt om hurdan arbetsgivaren är och vad som ingår i det lediga jobbet. När du på förhand har skaffat information är det lättare för dig att söka jobbet.

När du hittar ett intressant ledigt jobb, bekanta dig noggrant med platsannonsen. I anslutning till det lediga jobbet lönar det sig att söka svar på åtminstone följande frågor.

  • Vilka huvudansvar innebär jobbet och vilka särskilda krav ställer det?
  • Kräver jobbet någon särskild examen eller arbetserfarenhet?
  • Motsvarar arbetsuppgifterna din kompetens?
  • Vilka av kraven för jobbet kan du lära dig?
  • Vilken typ av person söker man efter till jobbet?

Innan du skickar in din arbetsansökan lönar det sig också att bekanta sig med arbetsgivaren. Besök organisationens webbplats och ta åtminstone reda på organisationens verksamhetsområde, storlek och struktur samt vision, värderingar och mål.

När du har bekantat dig med både det lediga jobbet och arbetsgivaren och fortfarande vill söka jobbet lönar det sig att fundera på hur du ska gå vidare. Kontaktar du arbetsgivaren innan du skickar in din arbetsansökan? Hjälper det dig att skriva ansökan med att ringa, besöka arbetsplatsen eller skicka ett e-postmeddelande? Ibland uppger platsannonsen kontaktuppgifterna till den person som deltar i rekryteringen och tidpunkterna för när du kan kontakta arbetsgivaren. Om du verkligen har frågor om jobbet och upplever att det är nyttigt att kontakta arbetsgivaren kan du göra det innan du skickar in din arbetsansökan. Det lönar sig dock att noggrant fundera över vilket alternativ som passar din situation bäst och gå vidare enligt det.


Jobbsökningsdokument

Även om det kan kännas gammalmodigt att utarbeta traditionella jobbsökningsdokument, krävs fortfarande en jobbansökan och CV i nästan varje jobbsökningsprocess. En bra kombination är i allmänhet en enkelsidig ansökan och en högst två sidor lång meritförteckning.

Det kan vara utmanande att utforma den egna kompetensen på ett heltäckande men intressant sätt. Med hjälp av följande anvisningar kan du skapa en bra ansökan och ett intressant CV.

Det lönar sig att lägga ner tid och möda för att skriva en jobbansökan, eftersom du med hjälp av en bra text kan bli kallad på en arbetsintervju. Målet med en jobbansökan är att väcka rekryterarens intresse så att du får en kallelse till en arbetsintervju.

I ansökan berättar du

  • varför du söker det här jobbet,
  • hur du uppfyller urvalskriterierna för jobbet och
  • varför just du ska väljas till jobbet i fråga.

Det är bra om din jobbansökan är säljande, koncis och riktad till just den arbetsgivare vars arbetsplats du söker. I ditt CV beskriver du din bakgrund och arbetshistoria, men i ansökningsbrevet riktar du in dig på framtiden. 

Undvik att rada upp listor. I ansökan kan du berätta mer fritt om dig själv och dina färdigheter. Utöver sakkunskap lyfter du också fram andra styrkor som är till nytta i jobbet du söker. Förutom att beskriva styrkorna är det viktigt att i din jobbansökan berätta vad just du har att erbjuda organisationen.

Om du söker ett arbete som du inte har tidigare erfarenhet av, förtydliga hur din kompetens lämpar sig för arbetet och betona inlärningsförmåga, motivation och en god attityd.

Till sist lönar det sig att kontrollera att texten är korrekt skriven. En jobbansökan är en möjlighet att visa din förmåga och även små detaljer har betydelse. Kontrollera alltså att det inte finns skrivfel i texten.

När du gör en meritförteckning ska du sträva efter att göra den till en heltäckande men tydlig helhet. Du kan använda kreativitet för att skapa ditt CV, men det lönar sig inte att avvika från den allmänt använda strukturen. Det lönar sig att uttrycka sig koncist. Det är nämligen mycket viktigt att rekryteraren enkelt och snabbt hittar den väsentliga informationen, eftersom man inte nödvändigtvis ger varje meritförteckning särskilt mycket tid.

En bra meritförteckning är visuellt intressant, tydlig och lätt att förstå. Dessutom framgår det snabbt om du uppfyller arbetsuppgiftens krav.

I meritförteckningen lönar det sig att beskriva arbetserfarenhet och utbildningsuppgifter i kronologisk ordning så att den senaste erfarenheten nämns först. Berätta kort om varje arbetserfarenhet. Beskriv vad som har hört till dina arbetsuppgifter och vad du har lärt dig i arbetet. Förutom arbetserfarenhet kan du berätta om dina språkkunskaper och dina IT-färdigheter samt räkna upp referenser.

Kontrollera att dina kontaktuppgifter finns med i meritförteckningen.

En LinkedIn-profil har inte gjort ett traditionellt CV obetydligt, men en profil på tjänsten kan fungera som stöd för meritförteckningen i jobbsökningsprocessen.

Du kan också skriva en jobbansökan formen av ett e-postmeddelande. Fundera på e-postens text lika noggrant som om du skulle göra för en traditionell jobbansökan.

  • I rubriken skriver du ”Ansökan” och sedan titeln på jobbet du söker.
  • Ladda upp meritförteckningen som bilaga till meddelandet.
  • Inled med en hälsning.
  • Skriv din jobbansökan i textfältet. Du behöver inte följa layouten för en traditionell ansökan.
  • Berätta att ditt CV är bifogat till e-postmeddelandet.
  • Avsluta e-postmeddelandet med en hälsning och dina kontaktuppgifter.

Arbetsgivarnas egna elektroniska jobbsökartjänster har sina egna särdrag. Rekryteraren kan till exempel göra ordsökningar i dem. Sök alltså i annonsen fram nyckelord som beskriver uppgiftens karaktär och den sökandes egenskaper och utnyttja dem i din ansökan. Kom också ihåg att beskriva din egen specialkompetens.

När du gör en ansökan i en arbetsgivares webbtjänst, läs anvisningarna noggrant. Det lönar sig att skriva texter avsedda för öppna punkter färdigt i ett textbehandlingsprogram och sedan kopiera dem till blanketten.

Uppdatera ansökan regelbundet om det är frågan om en öppen ansökan.

Arbetsgivare ber allt oftare arbetssökande om en videoansökan. Videomaterialet underlättar för arbetsgivaren i förhandsgallringen av sökande. Via videon kan du ge en mer äkta bild av dig själv än genom en traditionell arbetsansökan.

Gör en kort 1–3 minuter lång video och ladda upp den till en videotjänst. Skicka länken till arbetsgivaren.

Lär dig din presentation utantill utan att läsa från papper. I videon kan du till exempel

  • beskriva din specialkompetens,
  • berätta om hur du är som person och om dina styrkor eller
  • ge prov på dina språkkunskaper.

En portfolio är en samling med dina bästa och viktigaste arbeten eller prestationer. Du kan sammanställa en portfolio på olika sätt. Det kan vara en mapp, en portfölj, ett provarbete, en plan, en teckning eller en fotosamling.

Inom kreativa branscher används ofta portfolior, men de passar även inom många andra branscher. Portfolion för en kock skulle till exempel kunna innehålla recept som hen tagit fram själv, foton på maträtter och kundkommentarer.

Det är bra att sammanställa en ny portfolio för varje sökomgång. Gör inte portfolion för omfattande.

Portfolion kan innehålla

  • intyg, rekommendationer och bedömningar,
  • prov på olika arbetsuppgifter, till exempel i form av broschyrer, affischer, programblad eller tidningsartiklar eller
  • vad som helst som hjälper dig att få jobbet.

Du kan skicka portfolion till din arbetsgivare eller visa den på arbetsintervjun. Om din portfolio finns på webben, kom ihåg att lägga till en länk till den i din jobbansökan.


Arbetsintervju

Tänk inte på arbetsintervjun som ett ensidigt förhör, utan som en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För arbetsgivaren är en intervju ett sätt att testa den arbetssökandes lämplighet för det lediganslagna arbetet och arbetsgemenskapen. Även den sökande bekantar sig med arbetsgivaren samt funderar på sin lämplighet för arbetet och sitt intresse för att bli en del av organisationen. Kom ihåg detta när du går på arbetsintervju.

När du utmanar intervjuaren och ställer frågor om arbetsgivaren och arbetsuppgiften skapar du ett motiverat intryck av dig själv och uttrycker ett genuint intresse för arbetet. Samtidigt får du information om huruvida platsen i fråga passar just dig.

Härnäst berättar vi om tips på hur du kan lyckas med en arbetsintervju.

Om du har förberett dig väl kan du slappna av och vara dig själv under intervjun. Men lite nervositet skadar inte.

Före intervjun lönar det sig att göra följande saker.

  • Skaffa information om arbetsgivaren.
  • Repetera uppgiftsbeskrivningen till jobbet du sökt och vad som berättats i annonsen.
  • Repetera ditt kunnande och förbered dig på att berätta om det.
  • Tänk efter vilka frågor du vill ställa om jobbet och arbetsgivaren.

Ett positivt första intryck har stor betydelse i möten mellan människor. Klä dig till intervjun på ett sätt som är lämpligt för arbetet du söker och för arbetsgivaren. Ta med din ansökan, din meritförteckning, dina arbets- och skolintyg, samt eventuell portfolio. Var på plats i tid.

Under intervjun bedömer rekryteraren om du är genuint intresserad av jobbet och om dina färdigheter och din kompetens passar arbetet du sökt. Under intervjun framgår framför allt din interaktionsförmåga och din inställning. Om du blir intervjuad av flera personer ska du ge alla lika mycket uppmärksamhet.

Kom ihåg att ditt kroppsspråk och sätt att tala berättar mycket om dig. Lyssna på frågorna och tänk igenom dina svar i lugn och ro. Var ärlig när du svarar, men du behöver inte heller avslöja allt.

En intervju består oftast av tre moment.

  • I början diskuterar man ofta allmänna frågor. Målet är att skapa en allmän bild av den som intervjuas.
  • I mitten av intervjun ställer de intervjuade frågor vars syfte är att ta reda på hur motiverad du är och hur du skulle lämpa dig för uppgiften. Frågorna handlar också om din karriär och förändringar i den. Dessutom vill de som intervjuar dig veta hur du är som person och vilka värderingar och inställningar du har.
  • Avslutningsvis går man igenom praktiska frågor som rör jobbet, till exempel lönen, arbetstiden och när du kan börja jobba. Ofta berättar man också hur rekryteringsprocessen kommer att gå vidare. Vid behov kan du också själv fråga om de följande momenten i processen.

Tänk igenom efter intervjun hur du tycker att det gick. Fundera på vad som gick bra och vad du kan förbättra.

Om du inte blir vald kan du fråga arbetsgivaren eller rekryteraren vilka faktorer som var avgörande vid valet och varför de inte valde dig.

Öva på att svara på frågorna och fundera på lämpliga svar på förhand. Ju mer du förbereder dig, desto säkrare känner du dig under intervjun.

  • Berätta kort om dig själv.
  • Beskriv din nuvarande eller senaste anställning.
  • Varför söker du det här jobbet?
  • Varför vill du byta jobb?
  • Vilka är dina framtidsmål?
  • Hur är du som kollega eller chef?
  • Vilka viktiga lärdomar har du fått på dina tidigare arbetsplatser?
  • Hur är din drömarbetsplats eller ditt drömjobb?
  • Vilka är dina styrkor och svagheter?
  • Hur hjälper dina styrkor dig att klara av ditt jobb? Vad har du gjort eller tänker du göra för att åtgärda dina svagheter?
  • Vad motiverar dig som arbetstagare?
  • På vilken slags arbetsplats trivs du?
  • Vad anser du är en bra arbetsplats?
  • Arbetar du helst ensam eller i grupp?
  • Varför söker du ett jobb som inte motsvarar din arbetserfarenhet och utbildning?
  • Hur arbetar du under press? Ge ett konkret exempel.
  • Kan du tänka dig att resa i jobbet?
  • Kan du tänka dig att vara flexibel med arbetstiderna?
  • Vilket är ditt löneanspråk?
  • Vad har du lärt dig på dina tidigare arbetsplatser?
  • Vilka prestationer är du extra stolt över?
  • Varför ska vi välja just dig?
  • Vad vill du veta om oss?
  • Vem kan rekommendera dig?
  • Om vi ringer till din referens, vad kommer hen att säga om dig?

Du kan få flera liknande frågor och ordningen på frågorna kan kännas slumpmässig. I själva verket kanske den som intervjuar dig testar din stresstålighet.


Annat om jobbsökningsprocessen

Kom ihåg att alla frågor som arbetsgivaren ställer inte behöver besvaras. Det är också bra att vara medveten om att arbetsgivaren utöver arbetsintervjun kan utreda din lämplighet för uppgiften genom personbedömningar och lämplighetstest.

Det finns ämnen som inte får påverka rekryteringsprocessen. Du behöver till exempel inte svara på frågor i samband med en arbetsintervju som handlar om

  • ålder,
  • hälsotillstånd,
  • familjeförhållanden eller familjeplaner,
  • sexuell läggning,
  • etnisk bakgrund,
  • religion eller
  • politisk övertygelse.

Arbetsgivaren får inte särbehandla arbetssökande på grund av ovan nämnda egenskaper.

Ett undantag kan vara få situationer där de uppräknade egenskaperna väsentligt påverkar utförandet av arbetsuppgiften.

Utöver arbetsintervjun kan din kompetens och lämplighet för jobbet utredas även på andra sätt.

Din yrkeskompetens kan testas på olika sätt. Man kan till exempel be dig lämna ett arbetsprov i en situation som påminner om ett arbete, delta i grupparbete eller hålla en liten presentation.

En psykologisk bedömning tar reda på eller förutser hur du klarar av arbetet genom att undersöka dina tankesätt, kunskaper, förmågor, egenskaper eller handlingsmönster.

Genom en psykologisk bedömning kan arbetsgivaren till exempel vilja utreda 

  • hur du löser problem,
  • hur du klarar av stress och
  • hur du interagerar med andra och vilken personlighet du har.

Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att testen baseras på tillförlitliga metoder och att testresultaten är felfria. De som utför testen måste ha rätt kompetens.

Det bästa du kan göra för att förbereda dig för testen är att vara dig själv och gå till testtillfället med ett öppet sinne. Du har alltid rätt att få en kopia av testrapporten eller muntlig respons om den.

Tjänster
Mer information

Har du planerat att åka utomlands för att arbeta? Innan du börjar söka jobb utomlands bör du klargöra dina språkkunskaper och din kompetens samt sysselsättningsläget inom din bransch i destinationslandet.

Arbete i EU- eller EES-länder och Schweiz 

Som finsk medborgare har du i EU- och EES-länderna och Schweiz samma rättigheter och skyldigheter i arbetet som ländernas egna medborgare.

Om du vill arbeta i något av dessa länder och söker information om lediga jobb, utbildning och arbetsmarknaden i landet, lönar det sig att bekanta sig med webbtjänsten EURES.

EURES-nätverket hjälper arbetssökande att hitta arbete i EU-länder, Schweiz, Island, Liechtenstein och Norge. Av EURES medlems- och partnerorganisationer får du stöd under hela processen.Tjänsten är kostnadsfri.

Av EURES-experten får du handledning i internationell arbetssökning och hjälp med att utarbeta landspecifika CV:n och ansökningar.

Tjänster
Mer information

Arbete i länder utanför EU- och EES-området och Schweiz 

För arbete i länder utanför EU och EES och Schweiz behöver du i regel arbetstillstånd som beviljas av mållandets invandrarmyndighet. Som arbetssökande måste du själv ta reda på kraven och förfarandena för arbetstillstånd. Mer information lämnas bland annat av respektive lands beskickning. 

Praktik utomlands 

Praktik utomlands stöder din yrkesmässiga utveckling och dina språkkunskaper samt dina färdigheter för internationalisering. 

Om du studerar vid en yrkesläroanstalt kan du söka en plats för inlärning i arbetet utomlands via din egen läroanstalt.

Om du är högskolestuderande kan praktikplatser från utlandet förmedlas till dig till exempel av den egna läroanstalten, i fråga om EDUFI-praktik av Utbildningsstyrelsen, som ansvarar för internationell mobilitet och internationellt samarbete samt av internationella studentorganisationer.

Arbetsintervju- eller jobbsökarresa i EU- och EES-området samt Schweiz

Jobbsökarresa med arbetslöshetsdagpenning

Som arbetslös arbetssökande kan du under tre månader söka jobb i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz utan att förlora rätten till utkomstskydd för arbetslösa från Finland. Under jobbsökningsresan har du endast möjlighet att få inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning. Under resan kan du inte få arbetsmarknadsstöd.

För att du ska få utkomstskydd för arbetslösa utomlands måste du ha varit arbetslös i minst fyra veckor före resan. En expert vid arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket kan enligt eget övervägande förkorta denna period av särskilda skäl, till exempel om du redan har kommit överens om en arbetsintervju. Som arbetslöshetstid kan också räknas den tid du har deltagit i sysselsättningsfrämjande service.

Anmäl avresedagen till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket i god tid före avresan. Den underrättar utbetalaren av utkomstskyddet för arbetslösa att du reser till ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz för att söka jobb.

Beställ också en U2-blankett från FPA eller din arbetslöshetskassa i god tid före avresan. Blanketten ska du lämna till arbetskraftsbyrån i destinationslandet. FPA eller arbetslöshetskassan avgör om villkoren för att överföra arbetslöshetsdagpenning enligt deras behörighet är uppfyllda.

Anmäl dig som arbetssökande hos den lokala arbetskraftsbyrån i destinationslandet inom sju dagar. Då får du dagpenning också för restiden. Om du anmäler dig senare får du pengar först från och med anmälningsdagen. 

Medan du söker jobb ska du iaktta de skyldigheter och tillsynsförfaranden som arbetskraftsmyndigheterna i destinationslandet tillämpar.

Arbetslöshetsdagpenningen betalas av FPA eller arbetslöshetskassan. Under jobbsökningsresan kan du ansöka om arbetslöshetsdagpenning på vanligt sätt på nätet eller så kan du posta din anmälan om arbetslöshetstid till betalaren. 

Ersättning för resekostnader

Arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket kan bevilja dig ersättning för rese- och övernattningskostnader för arbetsintervjuresor tur och retur till ett annat EU- eller EES-land, om det arbete du söker varar i minst två veckor och arbetstiden i genomsnitt är minst 18 timmar i veckan. Ersättning för rese- och övernattningskostnader kan inte beviljas för resor till Schweiz.

Anmäl dig som arbetslös arbetssökande efter resan 

När du återvänder till Finland ska du omedelbart anmäla dig som arbetssökande. Ditt utkomstskydd kan ändras om du inte återvänder till Finland och inte anmäler dig som arbetssökande senast den dag som nämns på U2-blanketten. Då får du inte arbetslöshetsdagpenning innan du har arbetat eller deltagit i arbetskraftsutbildning i fyra veckor i Finland. Du kan ha rätt till arbetsmarknadsstöd.

Du får närmare anvisningar från arbets- och näringsbyrån, kommunförsöket, FPA eller arbetslöshetskassan. 

Om du inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz ska du kontakta arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket och utbetalaren av utkomstskyddet för arbetslösa.

Läs mera

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

 

Vad vill du arbeta med? Yrkesval är aktuellt när du övergår till arbetslivet efter studierna eller vill byta bransch.

Yrkesvalet är ett viktigt beslut, men det avgör inte hela ditt liv. Numera byter man yrke flera gånger under livet, antingen av egen vilja eller på grund av omständigheterna. Man kan bli tvungen att byta yrke till exempel när sysselsättningssituationen eller arbetsförhållandena inom den egna branschen förändras. Vissa däremot studerar ett nytt yrke, eftersom de vill ha variation i vardagen, lära sig nytt eller utveckla sig själva. Hälsorelaterade förändringar är också vanliga orsaker till byte av yrke.

I valet av yrke är det framför allt fråga om vad du vill lära dig att göra. När du väljer lönar det sig att fundera på dina egna värderingar och önskemål. Det är viktigt att kartlägga både sina egna styrkor och begränsningar och fundera på vilka teman man vill arbeta med. Därefter lönar det sig att ta reda på inom vilken bransch och i vilka arbetsuppgifter man kan få arbeta med sina egna intressen och på bästa sätt utnyttja sina egna styrkor.

När du väljer ditt framtida yrke, fundera och ta fördomsfritt reda på vilka möjligheter som erbjuds, vad du skulle vilja arbeta med och vad som skulle vara möjligt för dig. Med hjälp av utbildning kan du utöka dina kunskaper och färdigheter så att du kan sysselsätta dig i uppgifter som intresserar dig.

Du fattar själv dina egna beslut i valet av bransch och yrke. Om du vill ha professionell hjälp och synpunkter som stöd för dina funderingar kan du utnyttja arbets- och näringstjänsternas psykologtjänst för yrkesval och karriärvägledning. Du kan också delta i karriärträning där du funderar på din karriärväg tillsammans med en tränare och andra i samma situation. Om du däremot söker information om utbildningar, kontakta utbildningsrådgivningen.

Tjänster
Läs mer
Mer information

Ett nytt yrke vid sidan av arbetet

Om du redan arbetar och vill skaffa dig ett nytt yrke, fundera på hurdana studier du har tid och energi till och hur en eventuell förändring i inkomstnivån påverkar. Om du inte vill avstå från din nuvarande arbetsplats på grund av studier kan du försöka hitta ett utbildningsprogram som du kan genomföra vid sidan av ditt arbete. 

Att du byter yrke betyder inte nödvändigtvis att du borde byta bransch eller ens arbetsplats. Du kan fråga din arbetsgivare om studieledighet eller om utbildningsprogram som kan genomföras vid sidan av arbetet. När du utvecklar din egen kompetens kan du få nya arbetsuppgifter på din egen arbetsplats.

Läs mera
Mer information

Verktyg som stöd för yrkesvalet

Yrkesinfo-tjänsten på Jobbmarknaden

När du överväger framtida karriäralternativ kan du bekanta dig med olika branscher och yrken i Yrkesinfo-tjänsten på Jobbmarknaden. Du kan få tips för din egen situation i intervjuerna och karriärberättelserna som finns i avsnittet.

ForeAmmatti

ForeAmmatti är en omfattande digital tjänst som erbjuder information som stöd för jobbsökning och karriärplanering. I ForeAmmatti hittar du information om olika yrken. Du får till exempel reda på

  • vilka arbetsuppgifterna och genomsnittslönen är för olika yrken,
  • hur många lediga jobb det finns och på vilket håll i Finland
  • hur många andra som söker samma arbetsuppgifter och
  • vilken kompetens arbetsgivarna efterfrågar i sina platsannonser. 

Yrkesvalprogrammet AVO

Yrkesvalprogrammet AVO är en helhet av självutvärderingsuppgifter som hjälper i yrkesvalet. Uppgifterna hjälper dig att fundera på dina mål i anslutning till yrke, utbildning och arbete. När du går igenom frågorna i programmet får du utifrån dina svar förslag på yrken som är lämpliga för dig.

Med hjälp av yrkesvalprogrammet AVO kan du

  • fundera på vad du vill arbeta med,
  • bedöma dina styrkor och eventuella begränsningar,
  • utreda med ett intressetest vilka uppgifter du är intresserad av,
  • testa vilka yrken som motsvarar dina önskemål och på vilka grunder,
  • granska yrken som passar dina önskemål samt
  • spara dina resultat och undersöka olika utbildnings- och yrkesalternativ. 

Töissä.fi

På webbplatsen Töissä.fi hittar du information om hurdana uppgifter de som studerat vid universitet och yrkeshögskolor arbetar med. Tjänsten produceras av högskolorna.

Att bekanta sig med sysselsättningsläget inom olika branscher

När du har hittat en bransch som passar dig lönar det sig att ta reda på sysselsättningssituationen.

På Jobbmarknaden kan du bläddra bland lediga arbetsplatser och se hurdana arbetsuppgifter som erbjuds just nu.

Arbetskraftsbarometern

Med hjälp av arbetskraftsbarometern kan du undersöka vilka sysselsättningsmöjligheter det finns i olika områden inom den bransch du valt. I arbetskraftsbarometern hittar du information om arbetsmarknadsläget, sysselsättningsläget och utvecklingsutsikterna för 200 olika yrken. Du kan kontrollera om det råder brist på arbetskraft eller överutbud av arbetskraft i din bransch eller ditt yrke samt hur många arbetslösa och lediga jobb som har funnits under den senaste tiden.

Att utbilda sig till ett yrke

När du har hittat ett intressant yrke och funderat på sysselsättningsläget i branschen är det nu dags att ta reda på hurdan utbildning som krävs för att bli sysselsatt i branschen. Den utbildning som yrket kräver kan vara en kort kurs, högskoleexamen eller vad som helst däremellan.

Om du ännu inte har yrkesutbildning är alternativen till exempel att avlägga en yrkesutbildning på andra stadiet, läroavtalsutbildning eller att skaffa en examen vid en yrkeshögskola eller ett universitet. Även vid vissa folkhögskolor kan man avlägga yrkesexamen eller delar av en examen. Mer information om studieplatserna och hur du söker till dem finns på Studieinfo.

Företagande som karriäralternativ

Om du funderar på företagande som ett karriäralternativ, kan du delta i en företagarutbildning eller karriärträning. Testa din lämplighet som företagare med ett avgiftsfritt test i Mitt FöretagsFinland.

Läs mera
Mer information

Kom överens om alterneringsledigheten med din arbetsgivare. Alterneringsledigheten är en ledighet på minst 100 och högst 180 kalenderdagar under vilken en arbetslös person anställs som vikarie.

Om du funderar på att ta ut alterneringsledighet, kontrollera om du uppfyller följande villkor. 

  • Den övre åldersgränsen för en arbetstagare som tar ut alterneringsledighet är den nedre åldersgränsen för ålderspension minus tre år. Den övre åldersgränsen gäller dock inte dig om du är född före 1957.  
  • Du ska ha en arbetshistoria på minst 20 år. Arbetshistorien utreds av den som betalar alterneringsersättningen, dvs. arbetslöshetskassan eller FPA. 
  • Du har varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 13 månader utan avbrott. I den här tidsperioden kan ingå högst 30 kalenderdagars frånvaro utan lön.

Under alterneringsledigheten ska din arbetsgivare anställa en arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna som vikarie. 

Om du är kund inom det kommunala sysselsättningsförsöket, kontakta arbets- och näringsbyrån i din region i frågor som gäller alterneringsledighet. 

Alterneringsersättning och hur den bestäms 

Under alterneringsledigheten kan du få alterneringsersättning. Du får ersättning även om din vikaries anställningsförhållande upphör tidigare än din alterneringsledighet. 

Alterneringsersättningen är 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som du skulle få om du blev arbetslös. Barnförhöjningar beaktas inte när ersättningen beräknas. Alterneringsersättningen är skattepliktig inkomst. 

Den arbetslöshetsdagpenning som fastställer alterneringsersättningen beräknas undantagsvis på de löneinkomster som du har fått under de 52 veckor som föregår alterneringsledigheten. 

Om du har varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor omedelbart innan din alterneringsledighet börjar, beräknas din ersättning utifrån den inkomstrelaterade dagpenningen och den betalas av arbetslöshetskassan. 

I övriga fall beräknas ersättningen utifrån grunddagpenningen och betalas av FPA. 

Arbete och andra inkomster under alterneringsledigheten 

Syftet med alterneringsledigheten är att stöda din ork i arbetet och erbjuda en arbetslös en arbetsplats som frigörs för en viss tid. Om du vill kan du ändå utföra andra arbeten under alterneringsledigheten. 

Den lön du får under alterneringsledigheten och dina övriga arbetsinkomster minskar alterneringsersättningen. Då grundar sig ersättningen på så kallad jämkad dagpenning. Du har inte rätt till ersättning för heltidsarbete som varar över två veckor. 

Din alterneringsersättning påverkas inte av de ersättningar som du tjänat in före alterneringsledigheten och som betalas ut under ledigheten och som du inte får ledigt mot. Din alterneringsersättning påverkas alltså inte av till exempel semesterpenning som betalats under alterneringsledigheten eller olika vinst- och resultatpremier. 

De lagstadgade förmånerna som påverkar utkomstskyddet för arbetslösa, såsom stöd för hemvård av barn, minskar också alterneringsersättningen. 

Beloppet av din alterneringsersättning påverkas däremot inte av bland annat 

  • familjepensioner, 
  • bostadsbidrag, 
  • barnbidrag, 
  • utkomststöd eller 
  • stöd för närståendevård. 

Begränsningar i rätten till ersättning 

Du har inte rätt till alterneringsersättning för den tid 

  • du får lön, semesterlön eller andra sådana ersättningar och vederlag av din arbetsgivare mot vilka du får motsvarande ledighet – se preciseringen under förteckningen, 
  • du fullgör bevärings- eller civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor, 
  • du avtjänar frihetsstraff i en straffanstalt, 
  • du är heltidsanställd i över två veckor hos någon annan än din arbetsgivare, 
  • du bedriver företagsverksamhet på heltid eller 
  • du får en förmån som fastställs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, såsom sjukdagpenning, moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, specialvårdspenning eller utbildningsstöd 

Som lön avsedd i det första stycket betraktas inte 

  • utbildning som bekostas av arbetsgivaren, om förmånen inte räknas som skattepliktig inkomst för arbetstagaren eller 
  • de naturaförmåner som du får även under alterneringsledigheten. 

Ansökan om understödet 

När du tänker ta ledigt ska du innan ledigheten börjar lämna in en utredning till arbets- och näringsbyrån över att förutsättningarna för ledigheten uppfylls. Dessa är att du varit i arbete under det föregående året och att du varit heltidsanställd. Du kan bevisa detta till exempel med en kopia av ditt löneintyg. 

Ansök om alterneringsersättning hos din arbetslöshetskassa eller FPA. 

Ansökningsblanketter finns på webbplatsen för Arbetslöshetskassornas samorganisation eller på arbets- och näringsbyrån. 

Bifoga till ansökan ett löneintyg för minst 52 veckor under de hela lönebetalningsperioder som föregår alterneringsledigheten och en kopia av alterneringsavtalet.

Den retroaktiva ansökningstiden för alterneringsersättning är tre månader. 

Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande till arbetslöshetskassan eller FPA om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för betalning av ersättning. De beslutar om ersättningen och ser till att den betalas. Ersättningen betalas retroaktivt minst en gång i månaden. 

Till din regionala arbets- och näringsbyrå ska du lämna in 

  • ett alterneringsavtal som du och din arbetsgivare har undertecknat i god tid innan alterneringsledigheten inleds samt
  • antingen innan din alterneringsledighet börjar eller utan dröjsmål efter att din alterneringsledighet börjat, en tillförlitlig utredning om att en arbetslös har anställts under ledigheten, helst till exempel en kopia av arbetsavtalet eller förordnandet.

Anmälningsskyldighet 

När du får alterneringsersättning ska du utan dröjsmål meddela den som betalar ersättningen om arbete, företagsverksamhet och andra omständigheter som påverkar betalningen av ersättningen. Om du får för mycket ersättning måste du betala tillbaka den senare. 

Din arbetsgivare ska utan dröjsmål meddela arbets- och näringsbyrån om det sker väsentliga förändringar i anställningsförhållandet för vikarien för den som är på alterneringsledighet. En sådan situation är till exempel en situation där anställningsförhållandet upphör tidigare än alterneringsledigheten. 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Det kan bli aktuellt för dig att avsluta ett anställningsförhållande om du vill ha förändringar i ditt arbete, söka nya utmaningar eller om du flyttar till en annan ort. Uppsägning och hävning av anställningsförhållandet är metoder med vilka du kan avsluta arbetet för din nuvarande arbetsgivare.

Om du själv vill avsluta din fasta anställning är det fråga om uppsägning. Du kan säga upp dig från ditt arbete utan särskilda skäl. Arbetet upphör inte omedelbart med uppsägningen, utan därefter börjar uppsägningstiden, under vilken du måste fortsätta arbeta. Uppsägningstiden fastställs i arbetsavtalslagen, men man har kunnat avvika från den antingen i kollektivavtalet för din bransch eller genom ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Kontrollera uppsägningstiderna enligt arbetsavtalslagen på Arbetarskyddets webbplats. 

Du kan också säga upp dig mitt under ett anställningsförhållande för viss tid om du har avtalat om det med arbetsgivaren i arbetsavtalet eller under anställningsförhållandet.

Det är artigt att meddela arbetsgivaren om uppsägningen i god tid om det är möjligt. Du kan meddela om uppsägningen med ett separat meddelande om uppsägning eller med ett e-postmeddelande där du förutom meddelandet om uppsägning även skriver ditt namn, dina personuppgifter och datum.

Att häva ett anställningsförhållande 

Under en eventuell prövotid i början av ett anställningsförhållande kan du häva anställningsförhållandet utan särskild orsak. Vid hävning av prövotiden avslutar du anställningsförhållandet utan uppsägningstid. Då upphör anställningsförhållandet omedelbart, dvs. i praktiken samma dag.

Som arbetstagare kan du häva arbetsavtalet också om din arbetsgivare mycket allvarligt bryter mot eller åsidosätter sina skyldigheter, såsom lönebetalning eller arbetarskydd. 

Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

Vill du utveckla din egen kunnighet? Du kan utveckla dina yrkesmässiga kvalifikationer på många olika sätt.

Känn igen dina kompetenser

Är du medveten om allt du kan? Om du letar efter ett nytt arbete eller om du vill utveckla din kunnighet är det viktigt att du själv vet vad du redan kan och vad du ännu kunde lära dig. Du kan komplettera din kunnighet och dina studier vid en högskola eller studera vid vilken läroanstalt som helst vid sidan om ditt arbete.

Komplettering av kunnighet och examen i en högskola

I en högskola kan du komplettera din tidigare högskoleexamen eller studera en helt ny bransch. Dessa separata studier kan utföras även vid sidan av ett arbete för att öka dina yrkesmässiga kompetenser.

Studier vid sidan om arbete

Om du är i arbetslivet kan du avlägga flerformsstudier eller så kan du be din arbetsgivare om möjlighet till alternerings- eller studieledighet.

Flerformsstudier är planerade så att du kan studera vid sidan om arbetet, och därför innehåller de mindre närundervisning och studierna är koncentrerade till kvällstid och veckoslut. Flerformsstudierna kombinerar olika studieformer, och kan således innehålla till exempel virtuella studier, studiegruppsverksamhet och självständiga studier.

Alterneringsledighet är en längre ledighet som du ska komma överens om med din arbetsgivare. Du kan använda din fritid till exempel till att studera.

Praxis för studieledighet varierar från arbetsplats till arbetsplats och därför lönar det sig att diskutera med din egen arbetsgivare.

Tjänster
Läs mer

Sätten att arbeta förändras och öppnar nya möjligheter för dig att sysselsätta dig själv. Utöver traditionellt lönearbete och företagande kan du också sysselsätta dig exempelvis som lättföretagare, stipendiemottagare, frilansare, närståendevårdare eller yrkesidrottare, eller i ett arbetsandelslag eller kanske som frivilligarbetare. De olika sätten erbjuder också alternativ då du förbereder dig på förändringar i arbetslivet.

Du kan sysselsätta dig själv på många olika sätt. Du kan samla in din utkomst samtidigt eller turvis från flera olika källor. Du kan till exempel vid sidan av lönearbete eller studier arbeta deltid som lättföretagare, eller så kan ditt arbete bestå av flera kortvariga arbetstillfällen som hyrd arbetskraft. Har du tänkt på att du också kan få inkomster med hjälp av din hobby?

Du kanske har frågor om utkomstskydd för arbetslösa. Det finns ingen entydig modell som gäller alla när det gäller att sysselsätta sig själv. Den mängd arbete du utför och hur länge det varar påverkar utkomstskyddet för arbetslösa. Det lönar sig att bekanta dig med vår sektionen Utkomstskydd för arbetslösa och be om mer information från Information om utkomstskydd för arbetslösa.

Är du intresserad av företagande?

Bekanta dig med innehållet om företagande på Jobbmarknaden.

Företagande-sidorna

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)