Socialhandledare

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag arbetar som socialhandledare vid familjevårdsenheten Pihlaja vid Mellersta Nylands samkommun för social- och hälsovård (Keusote). Jag ansvarar för stödfamiljerna och koordinerar stödfamiljsverksamheten inom Keusote och i Kervo. I praktiken innebär det att om ett barn behöver en stödfamilj, kommer ansökan om stödbehov till vår enhet. Därefter börjar jag leta efter en lämplig stödfamilj för barnet. Jag ansvarar också för att hitta, förbereda och stöda stöd- och fosterfamiljer som tar emot barn. I mitt arbete ingår en del jourarbete. Jourarbete innebär att om en socialarbetare behöver en brådskande placering för ett barn, letar jag efter en lämplig placeringsplats i mottagningsfamiljerna.

Hur har du hamnat i det yrke du valt?

När jag gick i gymnasiet visste jag inte vad jag skulle bli när jag blev stor. Vid den tiden och i den region där jag växte upp verkade man bara känna till traditionella yrken såsom läkare och lärare. Jag var inte så väldigt intresserad av att gå i skolan och upplevde att det inte fanns så många valmöjligheter. Jag visste att jag var social och tyckte om barn, så jag sökte till socionomutbildningen.

Vid den tiden var det möjligt att få behörighet som barnträdgårdslärare inom socionomutbildningen. Jag var säker på att jag skulle bli barnträdgårdslärare tills en praktik på ett daghem fick mig att ändra mig. Jag märkte att jag behövde mer variation i arbetsdagen än vad daghemsvardagen, där en viss rytm upprepades varje dag, kunde erbjuda. Efter det arbetade jag med krisarbete och blev då intresserad av det sociala området. Arbetstakten var snabb och dagarna varierande och jag upplevde att det passade mig.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka.

En typisk arbetsvecka börjar med olika möten på måndagen. Under teammötet går vi igenom joursituationer från föregående vecka och vilka ärenden som måste utredas under kommande vecka. Under arbetsmötena går vi igenom administrativa frågor, som jag arbetar med mer än en socialhandledare normalt gör, eftersom jag deltar i koordinerings- och utvecklingsarbetet. Med administrativt arbete avses till exempel att ingå och förvalta avtal samt att utreda arvoden eller ärenden som berör kostnadsersättningar. Det kommer mycket e-post och samtal.

Under en vecka gör jag två till tre hembesök. Temat för hembesöket kan till exempel vara en familjeutredning för en blivande stödfamilj eller ett inledande möte inom stödfamiljsverksamheten på socialbyrån. Många möten ordnas också på distans, till exempel möten med nätverket av stödfamiljer i Nyland, som jag ansvarar för. Jag leder olika typer av gruppverksamhet, till exempel kamratgrupper för stödfamiljer på kvällarna. Dessutom arbetar jag med ledningsgruppen, som fattar beslut om finansieringen av vår verksamhet. Vid behov deltar jag i ledningsgruppens möten för att berätta om vår verksamhet och för statistik över olika saker som stöd för sådana möten.

I hurdan arbetsmiljö eller vilka arbetstider arbetar du?

Jag arbetar på distans hemma, i viss mån på byrån, gör hembesök i familjer samt deltar i klientmöten vid olika myndigheter. Mitt arbete sker nästan hela tiden i multiprofessionellt samarbete med andra, även om jag ibland känner mig ensam i mitt eget yrke.   Det finns veterligen cirka 200–250 koordinatorer för stödfamiljsverksamhet i Finland, men jag är den enda inom Keusote.

Jag arbetar i regel tjänstetid och har flextid, så jag får själv fylla i min kalender relativt fritt. I mitt arbete ingår dock mycket kvällsarbete eftersom möten med frivilliga stödfamiljer, liksom utbildningar för stödfamiljer, vanligen ordnas på kvällar. Jag arbetar också på veckoslut, men bara på lördagar. På andra håll är socialhandledarens arbete ofta skiftarbete.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket?

Det är mycket viktigt att känna till socialvårdslagen och barnskyddslagen samt kontaktytor mellan dessa. Det är viktigt att veta hur olika tjänster har ordnats och hur olika ekonomiska frågor, såsom budgetering, fungerar. Och lika mycket som det här behövs det terapeutisk kompetens i arbetet. Det är viktigt att känna till saker med psykiatrisk anknytning, till exempel skador i anknytningsrelationen eller hur ett trauma påverkar barnet. Jag måste till exempel kunna förbereda familjerna för situationer där ett placerat barn med ADHD beter sig på ett oönskat sätt: hur bemöter jag barnet och hur klarar jag av dessa situationer?

En bra socialhandledare är socialt intelligent. Hen tolkar andras känslor, förstår olika beteenden och kan medla i konflikter mellan människor. Konflikterna kan ha mycket olika karaktär i detta arbete, det kan till exempel handla om en konflikt mellan socialmyndigheten och klienten, mellan barnet och familjen eller mellan två vårdnadshavare. Det behövs empatiska människor i branschen, men det är också bra att vara medveten om att arbetet kan vara psykiskt belastande för arbetstagaren.

Vad är det bästa med ditt yrke?

Det bästa är att jag upplever att jag kan påverka samhälleliga frågor. Jag kan påverka hur Keusotes stödfamiljsverksamhet ordnas. Jag upplever att man lyssnar på mig och uppskattar mig. Det känns betydelsefullt när direktörer frågar mig om råd om hur jag anser att man ska agera i olika situationer.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande?

Till nackdelarna med arbetet hör arbetsmängden, pressen på ekonomiska inbesparingar samt känslan av otillräcklighet, då det finns många gånger fler barn som köar för att få en stödfamilj än det finns stödfamiljer att erbjuda. Då måste jag fatta beslut om vem har det mest brådskande behovet av hjälp.

Ibland återspeglas arbetet med krissituationer och traumatiserade klienter också i arbetsgemenskapen. Ibland kan det kännas som om även arbetstagaren måste bära en tung börda, vilket förknippas med etiska konflikter. Det kan finnas situationer där egna värderingarna står i konflikt med det myndighetsbeslut som fattas i arbetet.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli socialhandledare?

Om du överväger att börja arbeta som socialhandledare, lönar det sig att ha sitt eget liv och välbefinnande i skick. Många söker sig till branschen till följd av en personlig kris, men innan du kan hjälpa andra är det bra att hjälpa sig själv. Socialhandledarens yrke är ett relationsyrke där man möter människor som har stora utmaningar i livet. Det förekommer psykiska problem och missbruksproblem, våld, traumatiserade barn m.m. Till exempel en traumatiserad person kan vara en verkligt svår klient eller ha svårt att vara med främmande människor. Dessa möten, som ibland är utmanande, förutsätter att det egna psyket är i skick.

Det är också bra att beakta att man inte nödvändigtvis upplever sig kunna tillräckligt efter utexamineringen. Yrket kräver kontinuerlig utbildning och att man studerar nya saker bara av den orsaken att det finns många olika inriktningar.

En bra sak är att det finns många möjligheter att påverka i detta arbete.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Det kommer förmodligen att finnas goda sysselsättningsmöjligheter inom detta område även i framtiden. Det skulle vara mycket viktigt att känna till lagstiftningen eftersom det inte ingår tillräckligt med studier i den i den nuvarande socionomutbildningen.