Idrottstränare

Intervjuer Publicerad

"Det viktigaste är interaktionsfärdigheter, eftersom tränaren arbetar med människor och målet med arbetet är förändring. Det behövs förmåga att lyssna, läsa situationer och anpassa kommunikationen. Tränarens tekniska kompetens är inte till nytta om hen inte kan förklara saker på ett förståeligt sätt, eller motivera personen som tränas. Det väsentliga är att hitta potentialet hos var och en och att synliggöra den."

Urheiluvalmentaja Laura Niemelä
  • Laura Niemelä
  • Idrottstränare i Speedsters Coaching Oy.
  • Har avlagt yrkesexamen för tränare (VAT) vid Vierumäki idrottsinstitut samt utexaminerats som tradenom från Haaga-Helia. Dessutom har Niemelä avlagt flera kortvariga utbildningar, såsom utbildningar för konditionstestare och FAF:s Personal Trainer och Gym Trainer-utbildningar.
  • Arbetserfarenhet inom branschen 20 år.

Berätta kort vad du arbetar med.

Jag är en professionell tränare som specialiserat sig på teknikundervisning i tyngdlyftning och fysikträning. Varje år tränar jag över 500 crossfit-utövare, motionärer och idrottare. Jag tränar på läger, utbildningar och gruppträningslektioner i min egen idrottshall i Nummela i Vichtis samt i andra gymföretagares lokaler.

Till verksamheten i idrottshallen hör mångsidigt arbete som är typiskt för småföretagare, såsom anskaffning av kunder och städning. Dessutom är jag utbildare på kurser där man utbildar blivande personal trainers och tränare.

Hur har du hamnat i det yrke du valt? 

Idrotten har spelat en stor roll i min familjs liv, och att växa upp i en sådan miljö har haft en inverkan på mina val. Vägen till att bli tränare var dock ingen självklarhet. Ursprungligen skulle jag bli bildkonstnär, men jag hamnade på första reservplats i inträdesproven till Konstindustriella högskolan. Efter inträdesproven funderade jag allvarligt på vad jag ville av mitt liv och kom fram till slutsatsen att jag behöver mer ekonomisk säkerhet, än vad en karriär som bildkonstnär sannolikt skulle kunna erbjuda.

Jag började studera till tradenom eftersom jag var intresserad av ledarskap och tänkte att en kommersiell utbildning skulle ge mig goda färdigheter för många uppgifter. Samtidigt gjorde jag en utbildning för gymtränare för att kunna tjäna fickpengar vid sidan av studierna. Så småningom började mitt karriärval formas utifrån detta. Jag förstod att jag kan skapa ett arbete för mig själv som jag troligtvis aldrig kommer att hitta i en arbetsplatsannons.

Beskriv en typisk arbetsdag eller arbetsvecka. 

En typisk arbetsvecka är kvälls- och veckoslutsbetonad. Kvällarna fylls med gruppträning och individuell träning. På veckosluten tillbringar jag mycket tid på idrottarnas tävlingsplatser. På vardagsmorgnarna gör jag kontorsarbete hemma, såsom träningsprogram, fakturering och kontakt med kunderna.

I hurdan arbetsmiljö eller vilka arbetstider arbetar du? 

Jag tränar i olika motionslokaler, såsom motions- och crossfit-salar samt på tävlingsplatser. En del av arbetet är kontorsarbete som utförs hemma. Jag får många resedagar per år både i Finland och utomlands. Jag reser i hemlandet varje vecka och gör cirka 7–8 utlandsresor per år. Tränare arbetar i allmänhet när andra tillbringar sin fritid, dvs. på kvällar och veckoslut.

Vilka kunskaper eller egenskaper krävs i yrket? 

Det viktigaste är interaktionsfärdigheter, eftersom tränaren arbetar med människor och målet med arbetet är förändring. Det behövs förmåga att lyssna, läsa situationer och anpassa kommunikationen. Tränarens tekniska kompetens är inte till nytta om hen inte kan förklara saker på ett förståeligt sätt, eller motivera personen som tränas. Det väsentliga är att hitta potentialet hos var och en och att synliggöra den. Tävlingsidrotten förutsätter stresstålighet av tränaren och att kunna särskilja stora och små helheter. Träning i tävlingsidrott kan jämföras med att lägga pussel.

Det är bra om de som är verksamma som företagare känner till affärsverksamhetens och företagandets lagbundenheter. Då måste man också fundera på vad människorna är beredda att köpa och hur de ska marknadsföras till potentiella kunder.

Vad är det bästa med ditt yrke? 

Det bästa är att jag får arbeta med människor och föra samman olika slags människor. Det är fint att se både små och stora framgångar. Tävlingsframgång är alltid belönande, men det känns också bra när vanliga motionärer berättar att övningarna är veckans höjdpunkt. Jag tycker om den utmaning som arbetet innebär och att man ständigt måste utveckla sig själv.

Jag upplever att vi har lyckats sänka tröskeln för att syssla med viktlyftning, som tidigare uppfattats som en tävlingsidrott. Nu har även nybörjare möjlighet att delta i en tyngdlyftningskurs utan tävlingsmål.

Vilka är skuggsidorna i yrket eller vad känns utmanande? 

Osäkerheten och det ekonomiska trycket i anslutning till företagande orsakar ibland gråa hår. Coronapandemins inverkan på branschen var kännbar och erfarenheten glöms inte bort på ett ögonblick. Osäkerhet finns för närvarande förknippat med de stigande energipriserna, eftersom det inte är nödvändigt för människan att köpa en tyngdlyftningskurs på samma sätt som att betala elräkningen.

Vad skulle du berätta för en person som överväger att bli en idrottstränare? 

Om man utbildar sig till grentränare ger det ramar för arbetet. Om man utbildar sig till personal trainer eller fysiktränare är ramarna inte lika strikta och möjligheterna större. Då blir det lättare att få jobb om du vill bli företagare och bygga ett personligt varumärke. Det lönar sig inte att vara för anspråkslös, eftersom kundkretsen är stor, och var och en söker en tränare som passar just hen och som är lätt att närma sig.

Erfarenhet har en stor betydelse för träningen. Man får ingen erfarenhet om man inte aktivt skaffar sig den. Jag rekommenderar också att man modigt skapar nätverk, eftersom arbetsuppdrag ofta kommer via bekanta kontakter.

Hur ser framtiden ut för ditt yrke?

Träningens framtid är mer mångsidig än tidigare. Holistiskt, dvs. övergripande tänkande stärks ytterligare. När man utbildar personal trainers så märker man att deltagarna sedan tidigare har kunskaper om olika grenar, kost, psykiskt välbefinnande och muskelvård. Jag tror att efterfrågan på omfattande välfärdstjänster kommer att öka samtidigt.

Bilder: Teemu Heikkinen, Petri Mast (förstasidans bild)

Dela artikeln