Det lönar sig att satsa på arbetsförmågan

För att kunna arbeta måste du vara arbetsför. Med arbetsförmåga avses fysisk funktionsförmåga, förmåga till social interaktion, psykisk ork och resurser samt förmåga att klara av förändringar i arbetslivet.

– Nuförtiden är det mer utmanande än tidigare att förstå sig på livet, kontrollera det och förutse det. Arbetslivet genomgår ständiga förändringar eftersom till exempel lednings- och verksamhetssätten förändras. Arbetet är också mer självständigt än tidigare. Tekniken såväl underlättar många saker som medför utmaningar i arbetslivet. Dessutom förändras befolkningsstrukturen och till och med det språk som används i arbetslivet. Även klimatförändringen har en inverkan. Rehabiliteringschef Birgitta Ojala (på bilden) räknar upp faktorer som påverkar arbetsförmågan och därigenom även rehabiliteringen.

Gemensamt ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan

Som arbetstagare är du skyldig att sörja för din arbetsförmåga. Det innebär till exempel att ha sunda levnadsvanor samt att vara aktiv och vila i lämpliga proportioner. Ett balanserat liv hjälper till att bygga upp en långvarig karriär och att orka i arbetet.

Arbetsgivaren har också ett ansvar för att upprätthålla personalens arbetsförmåga. Arbetsgivaren ska identifiera när det i arbetsgemenskapen finns behov av åtgärder för att stöda arbetsförmågan. Stödet för arbetsförmågan ska byggas upp under hela karriären. Arbetsförmågan kan följas upp på arbetsplatserna med olika indikatorer, till exempel enkäter om arbetshälsa och uppföljning av arbetets kvalitet och sjukfrånvaro. Arbetsgivaren ska också vara medveten om riskerna i eventuella farliga situationer och ingripa i dem.

– Arbetstagarnas erfarenheter av stöd för arbetsförmågan på arbetsplatsen har en direkt inverkan på till exempel hur snabbt de kan återvända till arbetet efter en sjukledighet. Hur vi mår på arbetsplatserna har alltså en mycket stor betydelse, påminner Birgitta Ojala.

Numera är karriärerna mångfacetterade och arbetsuppgifterna kan variera många gånger under årens lopp. Stöd för arbetsförmågan erbjuds redan från början av karriären.

– Vid hälsoundersökningen vid nyanställning bedöms om din hälsa klarar av arbetsuppgifterna. När din karriär framskrider får kompetensrelaterade frågor en allt större roll eftersom arbetet förändras och det uppstår olika utmaningar i vardagen. Då får din förmåga att lära dig nya saker och anpassa dig till nya uppgifter och arbetssätt en viktig ställning, berättar Ojala.

Att främja sunda levnadsvanor på arbetsplatsen har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla arbetsförmågan. Det talas också mycket om att anpassa arbetet. Med detta avses att arbetet skräddarsys enligt arbetstagarens arbetsförmåga. Dessutom kan olika säkerhetsutbildningar vara till nytta.

Det lönar sig att vidta stödåtgärder i ett tidigt skede

Det kan uppstå olika utmaningar med din arbetsförmåga i olika skeden av arbetskarriären. En viss variation i arbetsförmågan är normal, till exempel kan ditt vakenhetstillstånd och din beredskap att arbeta variera från dag till dag. Ibland kan dock orken försämras under en längre tid. Vilka är tecknen då en anställd borde vakna upp och fundera på om hen har behov av åtgärder som stöder arbetsförmågan, om chefen eller någon annan inte påpekar saken?

– Det lönar sig att fundera på saken om du upplever att arbetet belastar dig för mycket, din fysiska funktionsförmåga inte räcker till för att återhämta dig från arbetet, du är ständigt trött på morgonen, dina vardagliga sysslor belastar, du upplever stressymptom eller är missnöjd med ditt arbete. Innan situationen drar ut på tiden lönar det sig att börja fundera på om du kan göra något på ett annat sätt, om det är dags att byta arbetsplats eller om du har behov av rehabiliterande tjänster. Ju tidigare åtgärder vidtas, desto lättare är det att återställa arbetsförmågan. Om du till exempel börjar fundera på omskolning eller rehabiliteringsåtgärder först när dina resurser redan är helt slut, är det betydligt svårare att återställa arbetsförmågan, påminner Birgitta Ojala.

Den vanligaste gruppen sjukdomar som orsakar sjukfrånvaro och förtida pensionering bland äldre personer i arbetsför ålder är besvär i stöd- och rörelseorganen. Dessa sjukdomar är också förknippade med psykosociala problem, såsom depression, ångest, psykologisk belastning och rädsla för smärta. De vanligaste utmaningarna med tanke på yngre personers arbetsförmåga är psykiska problem.

Rehabilitering – en åtgärd som stöder arbetsförmågan

Nuförtiden är rehabilitering allt mer kopplad till arbetslivet.

– Rehabilitering uppfattas ofta som enbart motion, men i verkligheten har också arbetslivet en koppling till innehållet i rehabiliteringen. Till exempel KIILA-rehabilitering är rehabilitering som enbart stöder arbetslivet. I den formen av rehabilitering söker man metoder för att orka i arbetet och fortsätta arbeta i en grupp som bildats inom arbetsgemenskapen, eller så bildas gruppen av enskilda arbetstagare som sökt sig till rehabilitering, berättar Birgitta Ojala. 

Under rehabiliteringen kan du bygga upp din egen rehabiliteringsväg. Du måste fundera på dina egna mål och hur de lämpar sig för det skede i livet du befinner dig i. Dessutom lär du dig att identifiera dina resurser, hantera din förändrade livssituation och stärka din egen aktivitet med stöd av en multiprofessionell arbetsgrupp. Eftersom det är fråga om gruppverksamhet har också kamratstödet en betydande roll.

I rehabilitering som riktas till unga betonas färdigheter i att söka arbete och hantera livet, förmågan att klara sig i vardagen samt att stärka rutinerna. När det gäller vuxna syftar rehabiliteringen till att stärka orken i arbetet och möjligheterna att fortsätta arbeta samt ge anvisningar för att upprätthålla det egna hälsotillståndet.

– Det lönar sig att satsa på arbetsförmågan. Om du märker att någon i din närmaste krets skulle kunna ha behov av åtgärder som stöder arbetsförmågan, lönar det sig att föra saken på tal. En människa observerar inte nödvändigtvis själv att hen har behov av stöd. Vi lever i ett land med ett utmärkt servicesystem till exempel i fråga om rehabilitering, så det lönar sig att utnyttja det. Om du är bekymrad över din egen arbetsförmåga är ett sätt att utreda saken att fråga sig själv hur sannolikt det är att du kan arbeta om ett halvt år. Svaret på denna fråga förutspår i allmänhet ganska väl hur du kommer att orka arbeta, tipsar Ojala.