Min arbetslöshet har pågått länge

Känns det svårt att få ett jobb eller har det varit länge sedan din senaste anställning? Ett brett utbud av hjälp finns tillgängligt. Du hittar information om de olika alternativen på Jobbmarknaden.

En skada eller sjukdom påverkar i allmänhet inte utförandet av arbetet, möjligheterna att få en arbetsplats eller valet av bransch. Ibland kan de dock försämra dina möjligheter att få ett arbete eller behålla din arbetsplats. När du väljer yrke eller utbildning ska du förutom intresse och preferenser också beakta eventuella begränsningar som din funktionsnedsättning eller sjukdom medför.

En sjukdom eller funktionsnedsättning kan försämra din arbets- och funktionsförmåga, men det innebär inte nödvändigtvis att du är helt arbetsoförmögen. Dina möjligheter att arbeta och hitta en lämplig arbetsplats förbättras då 

  • arbetet har valts och dimensionerats på rätt sätt
  • arbetsuppgifterna och arbetsmiljön är skräddarsydd
  • kunnandet och utbildningen är tillräcklig
  • du får arbets- och näringstjänsternas eller kommunförsökets stöd för sysselsättning.

En expert på din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket hjälper dig när du behöver information om dina möjligheter att få arbete och behålla din arbetsplats trots funktionsnedsättning eller sjukdom. Vänd dig till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket när du funderar på svar på följande frågor.

  • Hurdant arbete eller hurdan utbildning passar mig?
  • Kan jag fortsätta i mitt arbete eller borde jag överväga att byta yrke?
  • Vilken instans är rätt för att erbjuda mig rehabilitering?
Mer information

Sysselsättningen och möjligheterna att stanna kvar i arbetslivet kan stödas på olika sätt

Ett särskilt servicebehov till följd av en funktionsnedsättning eller sjukdom kan beaktas i samband med alla offentliga arbetskraftstjänster. Du behöver inte vara ensam.

Du kan fundera på frågor som gäller din sysselsättning till exempel tillsammans med en arbetstränare. Även kommunens socialväsende kan tas med i diskussionerna.

Ifall din arbetslöshet har dröjt mer än sex månader, och du inte ännu har hittat passligt jobb, utbildning eller sysselsättningsfrämjande service, ordnar arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket samtal om jobbsökning med dig. Samtalens mening är att hitta de bästa tjänsterna som stöder din arbetssökan. Du får en aktiveringsplan, vars syfte är att förbättra dina sysselsättningsmöjligheter och förbättra din livskompetens. 

Den sakkunniga vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket ansvarar för att hänvisa dig till tjänster som är lämpliga för din arbets- och funktionsförmåga.

Vid arbets- och näringsbyråerna arbetar dessutom utsedda samordnare för arbetsförmågan som hjälper arbetsgivare att sysselsätta partiellt arbetsföra samt stöder arbetssökande i frågor som gäller arbetsförmåga och sysselsättning. Samordnaren för arbetsförmågan stöder dig alltså i alla skeden i anslutning till att få sysselsättning eller stanna kvar i arbetslivet.

Om du är kund inom det kommunala sysselsättningsförsöket stöder din hemkommun dig i frågor som gäller arbetsförmåga och sysselsättning.

Du har också tillgång till telefontjänsterna.

Kontaktuppgifter till samordnare för arbetsförmågan i AN-byråerna (toimistot.te-palvelut.fi)⁠

Ifall din arbetslöshet har dröjt mer än sex månader, och du inte ännu har hittat passligt jobb, utbildning eller sysselsättningsfrämjande service, ordnar arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket samtal om jobbsökning med dig. Samtalens mening är att hitta de bästa tjänsterna som stöder din arbetssökan. Du får en aktiveringsplan, vars syfte är att förbättra dina sysselsättningsmöjligheter och förbättra din livskompetens.

Yrkesval och karriärvägledning samt utbildningsrådgivning hjälper dig att utreda lämpliga alternativ till exempel när du är osäker på vilken bransch som skulle vara lämplig för din arbetsförmåga. Tjänsterna kan också vara till hjälp när ditt nuvarande arbete eller yrke inte längre lämpar sig för dig eller om du vill söka nya uppgifter av andra orsaker.

Om du är under 30 år kan ett besök vid Navigatorn hjälpa dig att börja kartlägga din arbetsförmåga. Navigatorn ger dig information och handledning till exempel i frågor som gäller studier, sysselsättning och en smidig vardag.

Navigatorn (ohjaamot.fi)⁠

Under jobbsökarträningen lär du dig söka jobb målinriktat och självständigt. Under karriärträningen får du information, rådgivning, handledning och stöd för att tydliggöra dina yrkesvals- och karriärsalternativ, söka till utbildningar och förbättra din arbetslivsberedskap.

Arbetstränaren hjälper dig personligen när du söker en lösning som passar din arbetsförmåga.

Arbetsträning

Med hjälp av arbetsprövning kan du känna efter hur belastande arbetet är och utreda om det är lämpligt för din arbetsförmåga.

Arbetsprövning

Lönesubvention är ett ekonomiskt stöd som arbets- och näringstjänsterna kan bevilja arbetsgivaren för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande och som ersättning för den tid som används för arbetshandledning. Arbetsgivaren kan beviljas lönesubvention också om du har en funktionsnedsättning eller sjukdom som påverkar förmågan att klara av uppgifterna.

Diskutera med en sakkunnig vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket om arbetsgivaren kan få lönesubvention för att anställa dig. Om subventionen kan beviljas lönar det sig att nämna detta för arbetsgivaren när du söker arbete.

När du avtalar om lönesubventionerat arbete med arbetsgivaren, berätta om du är kund hos arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket. Arbetsgivaren behöver informationen för att göra ansökan om lönesubvention.

Om får sysselsättning med lönesubventionsarbete i din hemkommun, dvs. kommunen ansöker om lönesubvention eller om lönesubventionen finansieras av Europeiska socialfonden, beviljas lönesubventionen av arbets- och näringsbyrån.

Lönesubvention som arbetssökningens stöd

Förmågaren eller Kykyviisari är en avgiftsfri självutvärderingsmetod av arbets- och funktionsförmågan för alla i arbetsför ålder. Med hjälp av Kykyviisari-förfrågan kan du utreda din egen situation, dina styrkor och dina utvecklingsobjekt.

Förmågaren

 

Dessutom kan du behöva annat stöd och rehabiliteringsalternativ för att komma in i arbetslivet eller stanna kvar i ditt arbete.

Det lönar sig för dig att utreda ditt hälsotillstånd om det inte har kontrollerats på länge eller om du tycker att det har skett förändringar i det. Om du är arbetslös ansvarar arbets- och näringstjänsterna eller kommunförsöket för att ordna bedömningen av din arbets- och funktionsförmåga. Du behöver ett läkarutlåtande för att kunna delta i tjänster som främjar arbetsförmågan.

Arbetslösa personers hälsotillstånd kan undersökas vid en hälsoundersökning för arbetslösa som anordnas av kommunen, hälsotillståndet för sysselsatta inom företagshälsovården och hälsotillståndet för studerande inom studenthälsovården.

Du kan ha möjlighet att få sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, dvs. TYP, om din sysselsättning försvåras av problem med livskompetensen, begränsningar i din funktionsförmåga eller om din arbetsförmåga annars är nedsatt.

Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP)

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan vara en lämplig lösning när du återvänder till arbetslivet efter långvarig arbetslöshet, inleder din karriär eller rehabiliteras på grund av sjukdom eller svåra tider. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte riktas till personer som varit arbetslösa under en lång tid, som erhållit utkomstskydd för arbetslösa eller utkomststöd under en viss tid och som inte kan delta i de tjänster som AN-byrån eller kommunförsöket erbjuder.  

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

Rehabilitering kan vara till hjälp för dig när en funktionsnedsättning eller sjukdom försvårar dina studier, ditt arbete eller din förmåga att klara dig i olika skeden av livet.

Rehabilitering ordnas av FPA, den offentliga hälso- och sjukvården, företagshälsovården, kommunens socialservice, handikapporganisationerna, trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna samt arbetspensionsbolagen. FPA och trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna kan också trygga din utkomst under den tid du deltar i rehabiliteringen. De kan också ersätta kostnader för deltagande i rehabilitering.

Yrkesinriktad rehabilitering kan hjälpa dig att välja en lämplig bransch, hitta sysselsättning, stanna kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet trots din sjukdom. Trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna, arbetspensionsbolagen och FPA ordnar lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering. För att man ska få rehabilitering ska vissa krav uppfyllas.

Av din läkare eller FPA kan du få reda på vilken rehabilitering du kan söka till. Även en sakkunnig vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket kan hjälpa dig att utreda dina möjligheter till rehabilitering.

Jobbkanalen är ett statsägt bolag, som anställer partiellt arbetsföra personer som har det allra svårast att få sysselsättning. De som anställs av bolaget står i arbetsavtalsförhållande till bolaget, som sedan förmedlar deras arbetsinsats vidare till företag, civilsamhällesorganisationer, offentliga samfund eller privata personer som behöver arbetskraft.

För att kunna söka dig till Jobbkanalen, ska du anmäla dig som arbetslös arbetssökande till arbets- och näringsbyrån. Experten på arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket bedömer din lämplighet enligt de lagstadgade kriterierna. Beslutet om din lämplighet för att anställas på Jobbkanalen fattas av arbets- och näringsmyndigheten. Du kan inte självständigt ansöka till Jobbkanalen.

Som kund hos arbets- och näringstjänsterna kan du be din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket om ett intyg över att du är införd i arbets- och näringstjänsternas kundregister som partiellt arbetsför arbetssökande. Syftet med intyget är att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra arbetssökande hos storarbetsgivare. När du har fått intyget ska du lämna det till arbetsgivaren.

 

Arbetsförhållandena kan ordnas så att de motsvarar din arbetsförmåga

Arbetsgivaren är både skyldig och ofta också villig att anpassa arbetet och arbetsförhållandena i rimlig utsträckning, om det eliminerar den olägenhet som funktionsnedsättningen eller sjukdomen förorsakar i arbetet.

Om en sjukdom eller en funktionsnedsättning hindrar dig från att utföra ditt arbete kan arbetet anpassas på arbetsplatsen. Med anpassningar avses ändringar i arbetet där din arbetsbeskrivning och dina uppgifter anpassas så att de bättre motsvarar och stöder din kompetens och arbetsförmåga.

Metoder för att anpassa arbetet till arbetstagaren

För att du ska få eller behålla en arbetsplats kan det krävas förändringar på arbetsplatsen. Det kan också hända att du behöver hjälp med vissa arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren kan också beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen. Diskutera med en sakkunnig vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket om arbetsgivaren kan få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om du anställs.

Du kan diskutera saken inom företagshälsovården om du redan arbetar och om ändringar borde göras på din arbetsplats för att stöda din arbetsförmåga. Om stöd kan beviljas lönar det sig att nämna detta för din arbetsgivare.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen

 

Arbete då du får stöd eller pension som har beviljats på grund av partiell invaliditet

Om du vill så kan du jobba och förtjäna samtidigt som du får pension eller stöd som har beviljats på grund av partiell invaliditet. I detta fall bör du ta reda på inkomstgränserna. Inkomstgränserna begränsar lönen som du kan förtjäna, så att lönen inte påverkar pensionen eller stödbeloppet. Om du vill prova att återgå till arbete på så sätt att din inkomstgräns överskrids kan du lämna pensionen vilande. Att lämna pensionen vilande betyder att utbetalningen av invalidpensionen eller delinvalidpensionen avbryts under den tid du arbetar.

Mer information
Innehållet kan inte visas på grund av inställningarna för cookies. Tillåt cookien för Marknadsföring för att se innehållet.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Om du håller på att återvända till arbetslivet, inleda din karriär eller återhämta dig från sjukdom eller svåra tider, kan arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte vara en lämplig lösning för dig. 

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte riktas till personer som varit arbetslösa under en lång tid, som erhållit utkomstskydd för arbetslösa eller utkomststöd under en viss tid och som inte kan delta i de tjänster som AN-byrån eller kommunförsöket erbjuder.  

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är verksamhet som ordnas av välfärdsområdet och som hjälper dig att komma tillbaka till arbetslivet. Verksamheten hjälper dig att hitta dina styrkor och få en rytm i vardagen. 

Det kan till exempel vara fråga om en workshop som ordnas av välfärdsområdet, en förening eller en stiftelse, eller om församlingens verksamhet. Syftet med verksamheten är att förbättra dina möjligheter att få arbete eller komma in på en utbildning samt att ge dig verktyg för att hantera ditt liv. 

Mängden arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och verksamhetens innehåll dimensioneras enligt dina behov. Perioden varar minst tre månader och antalet gånger i veckan är mellan en och fyra. Under arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte har du rätt till utkomstskydd för arbetslösa och dessutom kan du få kostnads- eller reseersättning. 

Du måste ha en aktiveringsplan för att få delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Du gör upp planen tillsammans med arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket och socialväsendet vid välfärdsområdet. Om du vill delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska du kontakta arbets- och näringsmyndigheterna på området där du bor. 

Mer information

TYP är en modell där närings- och arbetsbyrån, välfärdsområdet och FPA tillsammans söker en lösning på din situation och erbjuder hjälp.

Om du inte har arbetat på länge kan du få möjlighet att delta i sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, det vill säga TYP. TYP kan vara den rätta tjänsten för dig om svårigheterna i anslutning till din sysselsättning inte endast orsakas av brist på arbetsplatser eller kunnande, utan du har problem med din livskompetens eller begränsningar i din funktionsförmåga. Du kan också få hjälp om du av andra orsaker har nedsatt arbetsförmåga.  

TYP är en modell där närings- och arbetsbyrån, välfärdsområdet och FPA tillsammans söker en lösning på din situation. Du får med andra ord service av flera olika myndigheter på en och samma plats. Via TYP kan du få social- och hälsovårdstjänster, arbetskraftstjänster och rehabiliteringstjänster som passar just dig. Ni kan också fundera på möjligheterna till utbildning eller till exempel att delta i arbetsverksamhet. Dessutom upprättas en sektorsövergripande sysselsättningsplan för dig.  

Arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet eller FPA hänvisar dig till samservicen. Du kan också fråga din arbets- och näringsbyrå eller hemkommun om hur du får tillgång till servicen.  

Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Som arbetslös har du flera olika möjligheter att utveckla ditt kunnande eller prova på något alldeles nytt. Om du är arbetslös arbetssökande är det viktigt att du kommer överens om påbörjandet av dina studier med din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket innan du börjar studera.

Du kan under vissa villkor vara berättigad till utkomstskydd för arbetslösa under din studietid. Innan du börjar studera bedömer din arbets- och näringsbyrå eller en specialist inom kommunförsöket om förutsättningarna för utkomstskydd för arbetslösa fylls i ditt fall, därför ska du kontakta din specialist i ett så tidigt skede som möjligt. Om du är arbetslös arbetssökande ska du komma ihåg att meddela din specialist om alla dina begynnande studier. Meddela on studier även då du inte får studiestöd.

Arbetskraftsutbildning

I en yrkesinriktad arbetskraftsutbildning kan du avlägga en grundläggande examen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller en del av dessa examina. Därtill arrangeras det inom många branscher även fortsatt- och kompletterande utbildning. Gratis yrkesinriktad arbetskraftsutbildning arrangeras vid yrkesinriktade vuxenutbildningscentra, högskolor och privata läroanstalter.

Om du överväger att bli företagare eller tänker starta en företagsverksamhet kan du delta i företagarutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning. Om du startar en företagsverksamhet kan du kombinera detta på ett flexibelt sätt med företagarutbildningen.

Tjänster
Mer information

Frivilliga studier

Om du vill utveckla ditt kunnande under din arbetslöshet och du är över 25 år gammal ska du bekanta dig med frivilliga studier. Frivilliga studier innebär skolning som produceras av en läroanstalt, (dvs. inte arbets- och näringsbyrån) som även bestämmer över antagningen av studerande. Du ska själv komma överens om dina studier med din specialist.

Kortvariga studier och utkomstskydd för arbetslösa

Om du är över 25 år gammal, har tidigare studier men saknar endast en liten del av din examen eller om du vill avlägga en kort kompletterande kurs kan du ha möjlighet att göra kortvariga studier och få arbetslöshetsförmån för den tiden. Studierna kan vara i högst sex månader.

Frivilliga studier för invandrare

Frivilliga studier är ett alternativ till AN-tjänsternas integrationsutbildningar. Frivilliga studier är till nytta om arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket inte kan erbjuda dig en studieplats i integrationsutbildningen eller om du hittar någon annan utbildning som passar dina behov bättre. Ibland kan frivilliga studier försnabba din sysselsättning och integration.

Deltidsstudier

Deltidsstudier är studier som inte hindrar dig att utföra eller ansöka om heltidsarbete. Studierna kan handla om att till exempel lära sig en ny färdighet, utföra grundläggande studier i en öppen läroanstalt eller slutföra tidigare avbrutna studier för att sedan avlägga en examen.

Med lönesubvention kan du sysselsätta dig med arbetsuppgifter dina kompetenser inte ännu fullt räcker till

Om det är utmanande för dig att bli sysselsatt på grund av att du saknar en del kunnande som krävs för arbetet kan du sysselsätta dig med hjälp av lönesubvention. Med hjälp av lönesubvention kan du i ditt arbete utveckla yrkeskunnighet samtidigt som du arbetar.

Be din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket att ge dig information om dina möjligheter att få lönesubvention. Om du har möjlighet att få lönesubvention ska du ta kontakt med intressanta arbetsgivare och tala om för dem att det är möjligt att få lönesubvention med tanke på en anställning av dig.

Vill du utveckla din egen kunnighet? Du kan utveckla dina yrkesmässiga kvalifikationer på många olika sätt.

Känn igen dina kompetenser

Är du medveten om allt du kan? Om du letar efter ett nytt arbete eller om du vill utveckla din kunnighet är det viktigt att du själv vet vad du redan kan och vad du ännu kunde lära dig. Du kan komplettera din kunnighet och dina studier vid en högskola eller studera vid vilken läroanstalt som helst vid sidan om ditt arbete.

Komplettering av kunnighet och examen i en högskola

I en högskola kan du komplettera din tidigare högskoleexamen eller studera en helt ny bransch. Dessa separata studier kan utföras även vid sidan av ett arbete för att öka dina yrkesmässiga kompetenser.

Studier vid sidan om arbete

Om du är i arbetslivet kan du avlägga flerformsstudier eller så kan du be din arbetsgivare om möjlighet till alternerings- eller studieledighet.

Flerformsstudier är planerade så att du kan studera vid sidan om arbetet, och därför innehåller de mindre närundervisning och studierna är koncentrerade till kvällstid och veckoslut. Flerformsstudierna kombinerar olika studieformer, och kan således innehålla till exempel virtuella studier, studiegruppsverksamhet och självständiga studier.

Alterneringsledighet är en längre ledighet som du ska komma överens om med din arbetsgivare. Du kan använda din fritid till exempel till att studera.

Praxis för studieledighet varierar från arbetsplats till arbetsplats och därför lönar det sig att diskutera med din egen arbetsgivare.

Tjänster
Läs mer

Du kan utvecklas som arbetssökande, då du behärskar grunderna i jobbsökning.

Vi har samlat tips på den här sidan med hjälp av vilka du förbättrar dina chanser att bli sysselsatt. Vi berättar t.ex. på vilket sätt du gör upp dina jobbsökardokument och hur det lönar sig att förbereda sig inför en jobbsökarintervju.

Du kan automatisera din jobbsökning på Jobbmarknaden genom att skapa en jobbsökarprofil. I jobbsökarprofilen kan du presentera dig själv, berätta om din kompetens och göra upp en lista över din utbildning och arbetserfarenhet. Utgående från det som du fyllt i, får du förslag på jobb som är lämpliga för dig och arbetsgivare som är intresserade av ditt kunnande kan kontakta dig.

Innan du skickar iväg din arbetsansökan

Det finns flera olika skeden i jobbsökningen och det lönar sig att börja med att skaffa information. När du har hittat en intressant arbetsplats ska du försöka få en så bra uppfattning som möjligt om hurdan arbetsgivaren är och vad som ingår i det lediga jobbet. När du på förhand har skaffat information är det lättare för dig att söka jobbet.

När du hittar ett intressant ledigt jobb, bekanta dig noggrant med platsannonsen. I anslutning till det lediga jobbet lönar det sig att söka svar på åtminstone följande frågor.

  • Vilka huvudansvar innebär jobbet och vilka särskilda krav ställer det?
  • Kräver jobbet någon särskild examen eller arbetserfarenhet?
  • Motsvarar arbetsuppgifterna din kompetens?
  • Vilka av kraven för jobbet kan du lära dig?
  • Vilken typ av person söker man efter till jobbet?

Innan du skickar in din arbetsansökan lönar det sig också att bekanta sig med arbetsgivaren. Besök organisationens webbplats och ta åtminstone reda på organisationens verksamhetsområde, storlek och struktur samt vision, värderingar och mål.

När du har bekantat dig med både det lediga jobbet och arbetsgivaren och fortfarande vill söka jobbet lönar det sig att fundera på hur du ska gå vidare. Kontaktar du arbetsgivaren innan du skickar in din arbetsansökan? Hjälper det dig att skriva ansökan med att ringa, besöka arbetsplatsen eller skicka ett e-postmeddelande? Ibland uppger platsannonsen kontaktuppgifterna till den person som deltar i rekryteringen och tidpunkterna för när du kan kontakta arbetsgivaren. Om du verkligen har frågor om jobbet och upplever att det är nyttigt att kontakta arbetsgivaren kan du göra det innan du skickar in din arbetsansökan. Det lönar sig dock att noggrant fundera över vilket alternativ som passar din situation bäst och gå vidare enligt det.


Jobbsökningsdokument

Även om det kan kännas gammalmodigt att utarbeta traditionella jobbsökningsdokument, krävs fortfarande en jobbansökan och CV i nästan varje jobbsökningsprocess. En bra kombination är i allmänhet en enkelsidig ansökan och en högst två sidor lång meritförteckning.

Det kan vara utmanande att utforma den egna kompetensen på ett heltäckande men intressant sätt. Med hjälp av följande anvisningar kan du skapa en bra ansökan och ett intressant CV.

Det lönar sig att lägga ner tid och möda för att skriva en jobbansökan, eftersom du med hjälp av en bra text kan bli kallad på en arbetsintervju. Målet med en jobbansökan är att väcka rekryterarens intresse så att du får en kallelse till en arbetsintervju.

I ansökan berättar du

  • varför du söker det här jobbet,
  • hur du uppfyller urvalskriterierna för jobbet och
  • varför just du ska väljas till jobbet i fråga.

Det är bra om din jobbansökan är säljande, koncis och riktad till just den arbetsgivare vars arbetsplats du söker. I ditt CV beskriver du din bakgrund och arbetshistoria, men i ansökningsbrevet riktar du in dig på framtiden. 

Undvik att rada upp listor. I ansökan kan du berätta mer fritt om dig själv och dina färdigheter. Utöver sakkunskap lyfter du också fram andra styrkor som är till nytta i jobbet du söker. Förutom att beskriva styrkorna är det viktigt att i din jobbansökan berätta vad just du har att erbjuda organisationen.

Om du söker ett arbete som du inte har tidigare erfarenhet av, förtydliga hur din kompetens lämpar sig för arbetet och betona inlärningsförmåga, motivation och en god attityd.

Till sist lönar det sig att kontrollera att texten är korrekt skriven. En jobbansökan är en möjlighet att visa din förmåga och även små detaljer har betydelse. Kontrollera alltså att det inte finns skrivfel i texten.

När du gör en meritförteckning ska du sträva efter att göra den till en heltäckande men tydlig helhet. Du kan använda kreativitet för att skapa ditt CV, men det lönar sig inte att avvika från den allmänt använda strukturen. Det lönar sig att uttrycka sig koncist. Det är nämligen mycket viktigt att rekryteraren enkelt och snabbt hittar den väsentliga informationen, eftersom man inte nödvändigtvis ger varje meritförteckning särskilt mycket tid.

En bra meritförteckning är visuellt intressant, tydlig och lätt att förstå. Dessutom framgår det snabbt om du uppfyller arbetsuppgiftens krav.

I meritförteckningen lönar det sig att beskriva arbetserfarenhet och utbildningsuppgifter i kronologisk ordning så att den senaste erfarenheten nämns först. Berätta kort om varje arbetserfarenhet. Beskriv vad som har hört till dina arbetsuppgifter och vad du har lärt dig i arbetet. Förutom arbetserfarenhet kan du berätta om dina språkkunskaper och dina IT-färdigheter samt räkna upp referenser.

Kontrollera att dina kontaktuppgifter finns med i meritförteckningen.

En LinkedIn-profil har inte gjort ett traditionellt CV obetydligt, men en profil på tjänsten kan fungera som stöd för meritförteckningen i jobbsökningsprocessen.

Du kan också skriva en jobbansökan formen av ett e-postmeddelande. Fundera på e-postens text lika noggrant som om du skulle göra för en traditionell jobbansökan.

  • I rubriken skriver du ”Ansökan” och sedan titeln på jobbet du söker.
  • Ladda upp meritförteckningen som bilaga till meddelandet.
  • Inled med en hälsning.
  • Skriv din jobbansökan i textfältet. Du behöver inte följa layouten för en traditionell ansökan.
  • Berätta att ditt CV är bifogat till e-postmeddelandet.
  • Avsluta e-postmeddelandet med en hälsning och dina kontaktuppgifter.

Arbetsgivarnas egna elektroniska jobbsökartjänster har sina egna särdrag. Rekryteraren kan till exempel göra ordsökningar i dem. Sök alltså i annonsen fram nyckelord som beskriver uppgiftens karaktär och den sökandes egenskaper och utnyttja dem i din ansökan. Kom också ihåg att beskriva din egen specialkompetens.

När du gör en ansökan i en arbetsgivares webbtjänst, läs anvisningarna noggrant. Det lönar sig att skriva texter avsedda för öppna punkter färdigt i ett textbehandlingsprogram och sedan kopiera dem till blanketten.

Uppdatera ansökan regelbundet om det är frågan om en öppen ansökan.

Arbetsgivare ber allt oftare arbetssökande om en videoansökan. Videomaterialet underlättar för arbetsgivaren i förhandsgallringen av sökande. Via videon kan du ge en mer äkta bild av dig själv än genom en traditionell arbetsansökan.

Gör en kort 1–3 minuter lång video och ladda upp den till en videotjänst. Skicka länken till arbetsgivaren.

Lär dig din presentation utantill utan att läsa från papper. I videon kan du till exempel

  • beskriva din specialkompetens,
  • berätta om hur du är som person och om dina styrkor eller
  • ge prov på dina språkkunskaper.

En portfolio är en samling med dina bästa och viktigaste arbeten eller prestationer. Du kan sammanställa en portfolio på olika sätt. Det kan vara en mapp, en portfölj, ett provarbete, en plan, en teckning eller en fotosamling.

Inom kreativa branscher används ofta portfolior, men de passar även inom många andra branscher. Portfolion för en kock skulle till exempel kunna innehålla recept som hen tagit fram själv, foton på maträtter och kundkommentarer.

Det är bra att sammanställa en ny portfolio för varje sökomgång. Gör inte portfolion för omfattande.

Portfolion kan innehålla

  • intyg, rekommendationer och bedömningar,
  • prov på olika arbetsuppgifter, till exempel i form av broschyrer, affischer, programblad eller tidningsartiklar eller
  • vad som helst som hjälper dig att få jobbet.

Du kan skicka portfolion till din arbetsgivare eller visa den på arbetsintervjun. Om din portfolio finns på webben, kom ihåg att lägga till en länk till den i din jobbansökan.


Arbetsintervju

Tänk inte på arbetsintervjun som ett ensidigt förhör, utan som en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För arbetsgivaren är en intervju ett sätt att testa den arbetssökandes lämplighet för det lediganslagna arbetet och arbetsgemenskapen. Även den sökande bekantar sig med arbetsgivaren samt funderar på sin lämplighet för arbetet och sitt intresse för att bli en del av organisationen. Kom ihåg detta när du går på arbetsintervju.

När du utmanar intervjuaren och ställer frågor om arbetsgivaren och arbetsuppgiften skapar du ett motiverat intryck av dig själv och uttrycker ett genuint intresse för arbetet. Samtidigt får du information om huruvida platsen i fråga passar just dig.

Härnäst berättar vi om tips på hur du kan lyckas med en arbetsintervju.

Om du har förberett dig väl kan du slappna av och vara dig själv under intervjun. Men lite nervositet skadar inte.

Före intervjun lönar det sig att göra följande saker.

  • Skaffa information om arbetsgivaren.
  • Repetera uppgiftsbeskrivningen till jobbet du sökt och vad som berättats i annonsen.
  • Repetera ditt kunnande och förbered dig på att berätta om det.
  • Tänk efter vilka frågor du vill ställa om jobbet och arbetsgivaren.

Ett positivt första intryck har stor betydelse i möten mellan människor. Klä dig till intervjun på ett sätt som är lämpligt för arbetet du söker och för arbetsgivaren. Ta med din ansökan, din meritförteckning, dina arbets- och skolintyg, samt eventuell portfolio. Var på plats i tid.

Under intervjun bedömer rekryteraren om du är genuint intresserad av jobbet och om dina färdigheter och din kompetens passar arbetet du sökt. Under intervjun framgår framför allt din interaktionsförmåga och din inställning. Om du blir intervjuad av flera personer ska du ge alla lika mycket uppmärksamhet.

Kom ihåg att ditt kroppsspråk och sätt att tala berättar mycket om dig. Lyssna på frågorna och tänk igenom dina svar i lugn och ro. Var ärlig när du svarar, men du behöver inte heller avslöja allt.

En intervju består oftast av tre moment.

  • I början diskuterar man ofta allmänna frågor. Målet är att skapa en allmän bild av den som intervjuas.
  • I mitten av intervjun ställer de intervjuade frågor vars syfte är att ta reda på hur motiverad du är och hur du skulle lämpa dig för uppgiften. Frågorna handlar också om din karriär och förändringar i den. Dessutom vill de som intervjuar dig veta hur du är som person och vilka värderingar och inställningar du har.
  • Avslutningsvis går man igenom praktiska frågor som rör jobbet, till exempel lönen, arbetstiden och när du kan börja jobba. Ofta berättar man också hur rekryteringsprocessen kommer att gå vidare. Vid behov kan du också själv fråga om de följande momenten i processen.

Tänk igenom efter intervjun hur du tycker att det gick. Fundera på vad som gick bra och vad du kan förbättra.

Om du inte blir vald kan du fråga arbetsgivaren eller rekryteraren vilka faktorer som var avgörande vid valet och varför de inte valde dig.

Öva på att svara på frågorna och fundera på lämpliga svar på förhand. Ju mer du förbereder dig, desto säkrare känner du dig under intervjun.

  • Berätta kort om dig själv.
  • Beskriv din nuvarande eller senaste anställning.
  • Varför söker du det här jobbet?
  • Varför vill du byta jobb?
  • Vilka är dina framtidsmål?
  • Hur är du som kollega eller chef?
  • Vilka viktiga lärdomar har du fått på dina tidigare arbetsplatser?
  • Hur är din drömarbetsplats eller ditt drömjobb?
  • Vilka är dina styrkor och svagheter?
  • Hur hjälper dina styrkor dig att klara av ditt jobb? Vad har du gjort eller tänker du göra för att åtgärda dina svagheter?
  • Vad motiverar dig som arbetstagare?
  • På vilken slags arbetsplats trivs du?
  • Vad anser du är en bra arbetsplats?
  • Arbetar du helst ensam eller i grupp?
  • Varför söker du ett jobb som inte motsvarar din arbetserfarenhet och utbildning?
  • Hur arbetar du under press? Ge ett konkret exempel.
  • Kan du tänka dig att resa i jobbet?
  • Kan du tänka dig att vara flexibel med arbetstiderna?
  • Vilket är ditt löneanspråk?
  • Vad har du lärt dig på dina tidigare arbetsplatser?
  • Vilka prestationer är du extra stolt över?
  • Varför ska vi välja just dig?
  • Vad vill du veta om oss?
  • Vem kan rekommendera dig?
  • Om vi ringer till din referens, vad kommer hen att säga om dig?

Du kan få flera liknande frågor och ordningen på frågorna kan kännas slumpmässig. I själva verket kanske den som intervjuar dig testar din stresstålighet.


Annat om jobbsökningsprocessen

Kom ihåg att alla frågor som arbetsgivaren ställer inte behöver besvaras. Det är också bra att vara medveten om att arbetsgivaren utöver arbetsintervjun kan utreda din lämplighet för uppgiften genom personbedömningar och lämplighetstest.

Det finns ämnen som inte får påverka rekryteringsprocessen. Du behöver till exempel inte svara på frågor i samband med en arbetsintervju som handlar om

  • ålder,
  • hälsotillstånd,
  • familjeförhållanden eller familjeplaner,
  • sexuell läggning,
  • etnisk bakgrund,
  • religion eller
  • politisk övertygelse.

Arbetsgivaren får inte särbehandla arbetssökande på grund av ovan nämnda egenskaper.

Ett undantag kan vara få situationer där de uppräknade egenskaperna väsentligt påverkar utförandet av arbetsuppgiften.

Utöver arbetsintervjun kan din kompetens och lämplighet för jobbet utredas även på andra sätt.

Din yrkeskompetens kan testas på olika sätt. Man kan till exempel be dig lämna ett arbetsprov i en situation som påminner om ett arbete, delta i grupparbete eller hålla en liten presentation.

En psykologisk bedömning tar reda på eller förutser hur du klarar av arbetet genom att undersöka dina tankesätt, kunskaper, förmågor, egenskaper eller handlingsmönster.

Genom en psykologisk bedömning kan arbetsgivaren till exempel vilja utreda 

  • hur du löser problem,
  • hur du klarar av stress och
  • hur du interagerar med andra och vilken personlighet du har.

Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att testen baseras på tillförlitliga metoder och att testresultaten är felfria. De som utför testen måste ha rätt kompetens.

Det bästa du kan göra för att förbereda dig för testen är att vara dig själv och gå till testtillfället med ett öppet sinne. Du har alltid rätt att få en kopia av testrapporten eller muntlig respons om den.

Tjänster
Mer information

Jobbsökning kräver egen aktivitet, men allt behöver du inte göra själv. Olika tjänster hjälper dig i din arbetssökning i olika livssituationer.

Om du behöver hjälp med att fundera på utbildnings- och karriärmöjligheter eller förtydliga dina framtidsplaner, lönar det sig att delta i yrkesvals- och karriärvägledning, utbildningsrådgivning eller karriärträning. I början av din jobbsökning kan du behöva utveckla dina arbetssökningskunskaper, i vilket fall du kan delta i gruppliknande jobbsökarträning eller personlig arbetsträning. Genom arbetsprövning kan du lära känna en ny bransch, eller få stöd till din återkomst till jobbet efter en lång frånvaro. Om du behöver uppgradera dina färdigheter eller planerar att utbilda dig till en ny bransch kan arbetskraftsutbildning eller RekryteringsUtbildning vara ett bra alternativ.

Yrkesvals- och karriärvägledning samt utbildningsrådgivning hjälper dig att fundera på utbildnings- och karriäralternativ och förtydliga planerna.

Under karriärträningen får du information, rådgivning, handledning och stöd för att tydliggöra dina yrkesvals- och karriärsalternativ, söka till utbildningar och förbättra din arbetslivsberedskap.

Karriärträning

Genom jobbsökarträningen lär du dig söka jobb målinriktat och självständigt.

Jobbsökarträning

Arbetstränaren ger dig personlig hjälp när du letar efter ett jobb som passar dig. Med tränarens handledning kan du lyfta fram din kompetens och styrka på arbetsmarknaden. När du hittar ett lämpligt jobb kan arbetstränaren hjälpa dig att komma igång på arbetsplatsen.

Arbetsträning

Med hjälp av arbetsprövningen kan du bekanta dig med arbetslivet, olika arbetsuppgifter och yrkesområden. Genom arbetsprövning kan man också stöda din återgång till arbetslivet efter en lång frånvaro.

Arbetsprövning

Arbetskraftsutbildning är utbildning som AN-tjänsterna skaffar och som planeras och genomförs i samarbete med de läroanstalter som ordnar utbildningen. Utöver arbetskraftsutbildning kan du söka till Rekryterings-, Precisions- eller OmställningsUtbildning. De genomförs i samarbete mellan AN-tjänsterna och arbetsgivarna.

Arbetskraftsutbildningen erbjuder utbildning som främjar dina yrkesfärdigheter och din sysselsättning. Det kan vara mål för grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina, examensdelar, vidareutbildning eller fortbildning, företagarutbildning eller integrationsutbildning.

Söker du jobb men har inte passlig utbildning, och vill inte studera i flera år för att skaffa examina? I RekryteringsUtbildning skaffar du kompetens som arbetsgivaren behöver och får jobb i företaget efter utbildningen. Utbildningen ordnas i samarbete mellan arbetsgivaren och arbets- och näringstjänsterna. I utbildningen kombineras teoriundervisning med utbildning på arbetsplatsen i företaget som ordnar utbildningen.

RekryteringsUtbildningar ordnas inom olika yrken. Utbildningarna är riktade till arbetssökande som är passliga till arbetet och motiverade att utbilda sig till branschen. I en del av utbildningarna krävs det tidigare erfarenhet. Största delen av utbildningarna startar från grunderna inom branschen  och kräver inte tidigare kunskaper. Om du är nyexaminerad eller återkommer till arbetslivet från till exempel föräldraledighet, kan RekryteringsUtbildning vara ett passligt alternativ för dig.

Ta en titt på RekryteringsUtbildningar som just nu söker studeranden.

Om du är under 30 år kan ett besök vid Navigatorn hjälpa dig att komma i gång. Navigatorn ger dig information och handledning enligt dina behov, till exempel i frågor som gäller studier, sysselsättning och en smidig vardag.

Navigatorerna (ohjaamot.fi)⁠

Förmågaren eller Kykyviisari är en avgiftsfri självutvärderingsmetod av arbets- och funktionsförmågan för alla i arbetsför ålder. Med hjälp av Kykyviisari-förfrågan kan du utreda din egen situation, dina styrkor och dina utvecklingsobjekt.

Förmågaren

Om du är arbetslös arbetssökande vid AN-byrån eller i ett kommunförsök kan arbetsgivaren få lönesubvention för dina anställningskostnader. Om du är över 55 år och är arbetslös arbetssökande vid AN-byrån eller vid ett kommunförsök, kan arbetsgivaren få sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år. När du ansöker om arbete eller får arbete från en ort som ligger långt från din bostadsort kan det vara möjligt att få ersättning eller bidrag för rese- och övernattningskostnader eller arbetsresa- och flyttkostnader.

Lönesubvention är ett ekonomiskt stöd som arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket kan bevilja arbetsgivaren för lönekostnaderna för en arbetslös arbetssökande. Arbetsgivaren kan beviljas lönesubvention också om du har en funktionsnedsättning eller sjukdom som påverkar förmågan att klara av uppgifterna. 

Diskutera med en sakkunnig vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket om arbetsgivaren kan få lönesubvention för att anställa dig. Om subventionen kan beviljas lönar det sig att nämna detta för arbetsgivaren när du söker arbete. 

När du avtalar om lönesubventionerat arbete med arbetsgivaren, berätta om du är kund hos arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket. Arbetsgivaren behöver informationen för att göra ansökan om lönesubvention. 

Om får sysselsättning med lönesubventionsarbete i din hemkommun, dvs. kommunen ansöker om lönesubvention eller om lönesubventionen finansieras av Europeiska socialfonden, beviljas lönesubventionen av arbets- och näringsbyrån.

Lönesubvention som arbetssökningens stöd

Syftet med stödet är att främja sysselsättningen av personer som fyllt 55 år genom att förbättra deras yrkeskompetens eller företagarfärdigheter. Sysselsättningsstöd beviljas och betalas till arbetsgivaren, men vid beviljandet av stödet det väsentligaste är servicebehovet för en arbetslös arbetssökande.

Sysselsättningsstödet förutsätter att en arbetslös arbetssökande som anställs i anställningsförhållande har fyllt 55 år och varit arbetslös i minst 24 månader under de 28 månader som omedelbart föregår beviljandet av sysselsättningsstödet.

Diskutera med en sakkunnig vid din arbets- och näringsbyrå eller kommunförsöket om arbetsgivaren kan få sysselsättningsstöd för att anställa dig. Om subventionen kan beviljas lönar det sig att nämna detta för arbetsgivaren när du söker arbete. 

Sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år

Läs om vilka ersättningar du kan få för rese- och logikostnader som orsakas av arbetssökning och om understödet för rese- och flyttkostnader om du som arbetslös tar emot ett arbete som är långt borta från din nuvariga bostadsort.​​​

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)