Jag är arbetslös eller jag ska bli arbetslös

Registrera dig som arbetssökande i Mina e-tjänster senast den första arbetslöshetsdagen. Kolla jobbsökningstipsen och reglerna för att ansöka om arbetslöshetsförmån på Jobbmarknaden. Registrera dig och skapa din egen jobbsökningsprofil för att få jobbrekommendationer som passar dig bäst.

När du vet att du blir arbetslös ska du anmäla dig som arbetssökande i Mina e-tjänster senast den första dagen du är arbetslös. Därefter kan du ansöka om utkomstskydd för arbetslösa hos FPA eller din arbetslöshetskassa.

I kundservicemodellen får du som arbetssökande nära stöd redan från början av din jobbsökning i personliga och regelbundna möten.

Bekanta dig med Jobbmarknadens tips och anvisningar om jobbsökning. Logga in och skapa en egen jobbsökningsprofil så får du arbetsplatsrekommendationer som passar just dig och så kan arbetsgivarna kontakta dig.

Läs mer

Har din arbetslöshet fortsatt under lång tid?

Känns det svårt att få ett jobb eller har det varit länge sedan din senaste anställning? Ett brett utbud av hjälp finns tillgängligt. Du hittar information om de olika alternativen på Jobbmarknaden. Läs mer:

Min arbetslöshet har pågått länge

Är du arbetslös eller på väg att bli arbetslös?

Kolla jobbsökningstipsen och reglerna för att ansöka om arbetslöshetsförmån på Jobbmarknaden. Registrera dig och skapa din egen jobbsökningsprofil för att få jobbrekommendationer som passar dig bäst. Läs mer:

Jag är arbetslös eller jag ska bli arbetslös

Har du blivit permitterad?

När du är permitterad avbryts din anställning och lönebetalning för en bestämd period. Arbetslöshetsskyddet kan garantera din försörjning under permitteringstiden. Läs mer:

Jag har blivit permitterad

Vill du studera?

Om du är student eller vill söka utbildning kan du få råd om hur du organiserar ditt uppehälle och information om olika sätt att studera antingen heltidigt eller vid sidan av ett arbete. Läs mer:

Jag vill studera

Ansöker du om utkomstkydd för arbetslösa?

Syftet för utkomstskyddet för arbetslösa är att kompensera för de ekonomiska förluster som arbetslösheten orsakar dig. Det första du behöver göra är att registrera dig som arbetssökande i arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster. Läs mer:

Jag ansöker om utkomstkydd för arbetslösa

Behöver du hjälp för att stödja din arbetsförmåga?

Ibland kan du vara i en situation där dina chanser att få ett jobb eller behålla ditt jobb är nedsatt. Du kan få hjälp till din situation till exempel genom arbetsträning eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Läs mer:

Jag behöver hjälp för att stödja min arbetsförmåga

Anmäl dig som arbetssökande

Du kan anmäla dig som arbetssökande enkelt i Arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster.

Mina e-tjänster

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Eftersom utkomstskyddet för arbetslösa beviljas mot vederlag, har du som arbetssökande inte bara rättigheter, utan också skyldigheter.

Arbetslösa arbetssökandes rättigheter    

Med arbetslös arbetssökande avses förutom arbetssökande som inte har arbete, också bland annat permitterade och arbetssökande som är utanför arbetskraften.   

När du har anmält dig som arbetssökande har du rätt    

  • till offentliga sysselsättningstjänster enligt ditt servicebehov och 
  • utkomstskydd för arbetslösa, om du uppfyller villkoren för att få det. 

I samarbete med den sakkunniga på arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket, gör du upp en plan. I planen antecknas målen med din jobbsökning, och de uppgifter med hjälp av vilka du uppnår ditt mål. Du utvärderar planen och dess genomförande med din sakkunniga med tre månaders mellanrum.

Din rätt påverkas huruvida du arbetar som löntagare, företagare eller om du sysselsätter dig med eget arbete eller om du studerar. Även mängden arbete som du gör och arbetets längd har betydelse.

Din sakkunniga bedömer fall för fall arbetsmängden för din verksamhet, för det är den som påverkar ditt utkomstskydd. Det avgörande vid bedömningen av din sysselsättning är den mängd arbete som verksamheten kräver, inte de inkomster eller den vinst som du får. Bedömningen från arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket är inte nödvändigtvis i linje med besluten från betalaren av utkomstskyddet eller Skatteförvaltningen.

Om du får utkomstskydd för arbetslösa, kan du om förutsättningarna ifylls

  • studera i bisyssla,    
  • studera så kallade korta studier (högst 6 mån),
  • göra frivillig- eller talkoarbete som är oavlönat, sedvanligt och allmännyttigt,    
  • arbeta på deltid, 
  • verka som företagare i bisyssla eller arbeta kortvarigt i uppdragsförhållande eller   
  • inleda företagsverksamhet eller sysselsätta dig i eget arbete. Under de första fyra månaderna från inledandet av företagsverksamhet eller sysselsättning i eget arbete utvärderas inte huruvida verksamheten är i huvudsyssla eller bisyssla, om du inlett verksamheten som arbetslös. 

Du ska anmäla alla förändringar i förhand till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket, så att din rätt till utkomstskyddet blir kontrollerad.

Arbetslösa arbetssökandes skyldigheter  

Om du ansöker om eller får utkomstskydd för arbetslösa, ska du söka heltidsjobb. Endast personer som är berättigade till invalidpension som delpension har rätt till utkomstskydd för arbetslösa, utan att söka heltidigt jobb. Det är en absolut förutsättning att din jobbsökning är i kraft för att du ska få utkomstskydd för arbetslösa.  Din jobbsökning förblir i kraft när du sköter dina ärenden på det sätt och vid den tidpunkt som avtalats med arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket och iakttar de anvisningar och utsatta tider som meddelats dig i webbtjänsten Mina e-tjänster eller på annat sätt.    

Utöver detta måste du fullgöra följande skyldigheter. 

  • Var anträffbar och håll dina kontaktuppgifter uppdaterade. Du kan meddela om ändringar i webbtjänsten Mina e-tjänster eller ringa till telefontjänsten.  
  • Ta emot arbete, som din sakkunniga eller en arbetsgivare erbjuder. Ifall arbetserbjudandet din sakkunniga gett är förpliktande, kontakta arbetsgivaren och meddela om detta inom utsatt tid.
  • Ta emot den utbildning som din sakkunniga erbjuder. Utbildningserbjudandena förpliktar dig att ansöka till exempel till arbetskraftsutbildning och meddela att du ansökt inom utsatt tid.  
  • Delta i de avtalade intervjuerna, samtalen och kompletterande samtalen om jobbsökning samt i uppgörandet och kontroll av sysselsättnings-, aktiverings- eller integrationsplanen. 
  • Sök dig till och delta i alla sysselsättningsfrämjande tjänster som avtalas i sysselsättningsplanen och erbjuds dig, utför alla uppgifter som avtalas i planen och meddela om deras genomförande senast vid utsatt tid
  • Om du är under 25 år och inte har någon utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som ger yrkesskicklighet, ansök om minst två studieplatser under våren för att kunna få utkomstskydd för arbetslösa. Din rätt till utkomstskydd för arbetslösa kontrolleras när höstterminen börjar, alltså från 1.9 framåt. Tilläggsinformation och hjälp får du från din närmaste Navigator.
  • Anmäl till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket om förändringar i dina kontaktuppgifter.

Observera att om du försummar dina skyldigheter kan du gå miste om din rätt till utkomstskyddet för arbetslösa för viss tid eller tills vidare.

Tjänster
Läs mer
Mer information

Anmäl dig som arbetssökande

Du kan anmäla dig som arbetssökande enkelt i Arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster.

Mina e-tjänster

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Om du håller på att bli uppsagd av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, får du stöd från omställningsskyddet.

Omställningsskyddet är en tjänst som ger dig stöd så att du kan söka jobb och hitta ny sysselsättning så snart som möjligt efter uppsägningen. Vid uppsägning samarbetar en sakkunnig vid arbets- och näringsbyrån eller vid kommunförsöket med din arbetsgivare och företagets personalrepresentanter. De ordnar också bland annat informationsmöten om kundrelationen och tjänsterna hos arbets- och näringsbyrån. 

Du har rätt till en sysselsättningsplan redan under uppsägningstiden. I sysselsättningsplanen avtalas om de uppgifter och tjänster som bäst främjar din sysselsättning. När du är uppsagd har du rätt till betald ledighet medan du utarbetar sysselsättningsplanen eller deltar i jobbsökarträning, arbetskraftsutbildning eller omplaceringsträning som avtalas i planen. 

Vid arbets- och näringsbyråerna arbetar personal som är särskilt insatta i omställningsskyddet. De hjälper både arbetsgivare och arbetstagare i ärenden som gäller omställningsskyddet.  Du har dessutom tillgång till telefontjänster. 

Slå vakt om dina rättigheter och fullgör dina skyldigheter när det uppstår exceptionella situationer i din anställning! 

Utvidgat omställningsskydd för personer som fyllt 55 år

Det utvidgade omställningsskyddet är avsett för dig som har fyllt 55 år. Syftet med tjänsten är att främja din snabba sysselsättning och förbättra din ställning på arbetsmarknaden.

Du har rätt till omställningsskydd för personer som fyllt 55 år, om

  • du har fyllt 55 år senast på uppsägningsdagen,
  • ditt arbetsavtal har sagts upp av produktionsorsaker och/eller ekonomiska orsaker 1.1.2023 eller senare,
  • du har varit anställd hos den uppsägande arbetsgivaren i minst fem år med avbrott på högst 30 dagar,
  • du har anmält dig som arbetssökande vid AN-byrån inom 60 dagar från uppsägningen.

Omställningsskyddet för personer som fyllt 55 år omfattar

  • omställningspenning,
  • utbildning inom ramen för omställningsskyddet,
  • sysselsättningsledighet som är 5, 15 eller 25 dagar lång.

Omställningspenningen motsvarar din genomsnittliga månadslön. Kom ihåg att ansöka om omställningspenning hos din egen arbetslöshetskassa eller FPA senast tre månader efter att ditt anställningsförhållande upphört.

Utbildning inom ramen för omställningsskyddet är en tjänst som är avsedd för en person som fyllt 55 år och som blivit uppsagd från sitt anställningsförhållande. AN-byrån ska ordna och bevilja utbildning för personen när arbetsgivaren har meddelat om uppsägningen.

Du kan ha rätt till ledighet om du sägs upp antingen av produktionsrelaterade och ekonomiska orsaker eller på grund av omstrukturering av arbetsgivarens verksamhet och din arbetsgivare uppfyller skyldigheten att tillhandahålla anställning och utbildning. Du kan komma överens om sysselsättningsledighet med din arbetsgivare också ifall din uppsägning beror på konkurs. Du kan använda sysselsättningsledigheten under uppsägningstiden då du har rätt till att upprätta en sysselsättningsplan med AN-tjänsterna. Under sysselsättningsledigheten har du också rätt att delta i arbetskraftsutbildning, praktik och inlärning i arbetet om dessa åtgärder har avtalats i sysselsättningsplanen.

55 vuotta täyttäneiden laajennettu muutosturva — mitä se tarkoittaa työntekijän kannalta?
Innehållet kan inte visas på grund av inställningarna för cookies. Tillåt cookien för Marknadsföring för att se innehållet.
Tjänster
Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

När du anmäler dig som arbetssökande tillfrågas du om sådant som påverkar erhållandet av utkomstskydd för arbetslösa. När du får utkomstskydd för arbetslösa ska du meddela om din situation förändras.

Anmäl förändringar i din sysselsättningssituation i Mina e-tjänster, telefontjänsten eller på AN-byråns eller kommunförsökets verksamhetsställe.

Gör en anmälan till exempel när

  • du börjar arbeta, ditt arbete upphör eller din arbetstid ändras,
  • du bedriver företagsverksamhet i över två veckor (utöver din egen företagsverksamhet tolkas även arbete i familjeföretag som företagsverksamhet),  
  • du arbetar och får ersättning på annat sätt än som löntagare eller företagare, till exempel som närståendevårdare,  
  • du börjar studera,
  • ditt medborgarskap ändras eller ditt uppehållstillstånd ändras,   
  • du avbryter den sysselsättningsfrämjande servicen (meddela om enskilda frånvaron endast till arbetslöshetskassan eller FPA i ansökan om dagpenning eller arbetsmarknadsstöd) eller  
  • dina kontaktuppgifter ändras.  

Observera att ovan finns en förteckning över de vanligaste ändringarna som du ska meddela arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket om. Om du är osäker på hur din egen situation påverkar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa, lönar det sig att kontakta AN-byrån, kommunförsöket eller telefonservice för rådgivning om utkomstskydd för arbetslösa. Experten ger dig också närmare anvisningar om när du ska meddela om att arbetet inleds och avslutas till exempel när du regelbundet utför uppdragsarbete.

Tjänster
Läs mer

Ilmoita muutoksista Oma asioinnissa

Työttömyysturvan saajana sinun pitää ilmoittaa, jos tilanteesi muuttuu. Voit ilmoittaa muutoksista TE-palveluiden Oma asiointi -verkkopalvelussa. 

Oma asiointi

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

På Jobbmarknaden du kan anmäla dig som arbetssökande i Mina e-tjänster. Om du blir arbetslös eller permitterad ska du anmäla dig som arbetssökande så fort som möjligt.

Du kan anmäla dig som arbetssökande innan arbetslösheten eller permitteringen börjar, men gör det senast den första dagen du är arbetslös. Du kan få utkomstskydd för arbetslösa först från och med dagen du anmäler dig .

Du kan logga in på webbtjänsten Mina e-tjänster med nätbankskoder, mobilcertifikat eller ett chipförsett identitetskort. Ifall du inte kan logga in med hjälp av dessa eller inte är finsk eller EU-/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz kan du anmäla dig som arbetssökande via arbets- och näringstjänsternas rådgivningstjänst eller genom att besöka arbets- och näringsbyrån.

Tjänster
Mer information

Om du ansöker om utkomstskydd för arbetslösa får du efter att jobbsökningen har inletts ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om din rätt till utkomstskydd. Du ser utlåtandena som du fått i Mina e-tjänster. Utkomstskydd för arbetslösa betalas endast för den tid du är arbetslös arbetssökande. Många faktorer påverkar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Läs mer om dem i innehållet "Utkomstskydd för arbetslösa".

Anmäl dig som arbetssökande om du har deltagit i en arbetskraftsutbildning eller arbetat med lönesubvention och blir arbetslös på nytt.

Läs mer

Kom överens med din egen expert om fortsättningen  

I samband med att jobbsökningen inleds kommer du överens med arbets- och näringsbyrån eller en expert inom kommunförsöket om hur din kundrelation inom arbets- och näringstjänsterna framskrider.

Via Mina e-tjänster kan du hålla kontakt med din expert. Där ser du också alla dina öppna uppgifter.

I Mina e-tjänster kan du göra följande:

  • du ser dina jobbsökarskyldigheter enligt din sysselsättningsplan, dvs. uppgifter som främjar din sysselsättning, och du kan anteckna dem som utförda inom utsatt tid,
  • du ser dina egna uppgifter om utkomstskyddet, såsom utlåtanden och öppnade begäran om utredning,
  • du kan uppdatera ändringarna i din jobbsökningssituation eller meddela om sysselsättning,
  • du kan uppdatera dina kontaktuppgifter och
  • du kan lämna en kontaktbegäran till din egen expert.
Läs mer

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

När du är arbetslös arbetssökande säkerställer utkomstskyddet ekonomiskt dina möjligheter att söka arbete samt förbättra dina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden.

Anmäl dig som arbetssökande och börja söka jobb redan första dagen du är arbetslös så att du får utkomstskydd för arbetslösa genast från början av din arbetslöshet.

Efter anmälan får du ett arbetskraftspolitiskt utlåtande där det framgår om du har rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Om du ansöker om utkomstskydd för arbetslösa kan du få en begäran om tilläggsutredning för utlåtandet. 

Du kan få en förhöjningsdel för ditt utkomstskydd om du deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster. Du måste komma överens med din expert om att delta i servicen antingen i sysselsättningsplanen eller i en plan som ersätter sysselsättningsplanen.

Utkomstskyddet för arbetslösa betalas antingen av arbetslöshetskassan eller FPA

När du ansöker om utkomstskydd för arbetslösa ska du först ta reda på om utkomstskyddet betalas av arbetslöshetskassan eller FPA. Olika former av utkomstskydd för arbetslösa är inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.

  • Om du hör till en arbetslöshetskassa till exempel via ditt fackförbund ska du ansöka om inkomstrelaterad dagpenning från din kassa.
  • Om du inte hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd från FPA.  

Om du har frågor om utkomstskyddet för arbetslösa får du hjälp av experterna vid telefonservicen för information om utkomstskydd för arbetslösa.

Tjänster
Mer information

Anmäl dig som arbetssökande

Du kan anmäla dig som arbetssökande enkelt i Arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster.

Mina e-tjänster

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

 

 

Är du yngre än 25 år och saknar yrkesutbildning efter grundskolan eller gymnasiet? Du omfattas delvis av andra villkor än övriga arbetssökande när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa. Din situation förändras när du skaffar dig yrkesutbildning eller deltar i sysselsättningsfrämjande service.

Utkomstskydd för arbetslösa och arbetsmarknadsstöd för personer under 18 år

Om du är under 18 år och inte har genomgått en utbildning som leder till examen efter grundskolan eller gymnasiet och som ger yrkesfärdigheter, har du i allmänhet inte rätt till arbetsmarknadsstöd som betalas på grund av arbetslöshet.

Om du är en 17-årig arbetssökande kan du få  

  • utkomstskydd för arbetslösa, dvs. grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd, om du har fullgjort din läroplikt, dvs. skaffat en yrkesexamen eller studentexamen eller
  • arbetsmarknadsstöd under tiden du deltagit i sysselsättningsfrämjande service, om du har avlagt din läroplikt med studentexamen, även om du inte har yrkesutbildning efter gymnasiet.

Även en person under 18 år som har avbrutit sin läroplikt på grund av ett vägande skäl som nämns i läropliktslagen kan ha rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Sådana skäl är till exempel långvarig sjukdom, föräldraledighet eller vistelse utomlands.

Personer under 25 år är skyldiga att söka till utbildning   

Är du yngre än 25 år och saknar utbildning efter grundskolan eller gymnasiet? För att få utkomstskydd för arbetslösa måste du på våren ansöka om studieplats vid minst två utbildningar som leder till examen som ger yrkesfärdigheter och som inleds följande höst och där du uppfyller förutsättningarna för antagning som studerande.

  • Utbildningen behöver inte ingå i den gemensamma ansökan efter grundskolan. Du kan också söka till ett universitet eller en yrkeshögskola.   
  • Om du endast har gått grundskolan kan du också söka studieplatser i gymnasier avsedda för unga, där undervisningen omfattar minst 150 studiepoäng.
  • Om du är abiturient på våren måste du under samma vår söka till utbildning som börjar på hösten och ger yrkesfärdigheter. Du måste också söka till en utbildning om du tänker fullgöra värnplikt eller civiltjänst genast efter gymnasiet.
  • Om du kallas till inträdesprov ska du delta i inträdesprovet och i andra tillfällen som ingår i ansökningsförfarandet för utbildningen.   
  • Om du får en studieplats ska du ta emot den och inleda studierna.   

Om till exempel ditt hälsotillstånd eller dina språkkunskaper hindrar dig från att söka till utbildningen ska du diskutera saken med en expert vid arbets- och näringsbyrån eller inom kommunförsöket. Ni kan också komma överens om hur ansökningsskyldigheten kan uppfyllas på något annat sätt.

Förutsättningar för att få utkomstskydd för arbetslösa  

Om du fortfarande är arbetslös arbetssökande vid höstterminens början, dvs. 1.9, frågar en expert vid arbets- och näringsbyrån eller din hemkommun dig vilka utbildningar du sökt till.

Du förlorar din rätt till utkomstskydd för arbetslösa från början av höstterminen, dvs. från och med 1.9 tills vidare, om 

  • du utan giltig orsak har låtit bli att söka till minst två utbildningar, 
  • du gör att du inte blir antagen till utbildningen eller 
  • du utan giltig orsak vägrar att delta i utbildningen eller låter bli att påbörja den.

Om du avbryter studierna utan godtagbar orsak förlorar du rätten till utkomstskydd för arbetslösa från och med den dag då studierna avbryts.    

För att få utkomstskydd för arbetslösa krävs inte att du söker till utbildning som inleds på våren. Om du ändå söker till utbildningen på hösten och får en studieplats, men utan giltig orsak låter bli att inleda utbildningen på våren, förlorar du rätten till utkomstskydd för arbetslösa tills vidare.   

Din rätt till utkomstskydd för arbetslösa återställs när något av följande villkor uppfylls.

  • Du har avlagt en yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.
  • Du har i minst 21 kalenderveckor haft ett arbete som uppfyller arbetsvillkoret, dvs. du har arbetat minst 18 h/vecka, deltagit i sysselsättningsfrämjande tjänster, studerat på heltid eller varit sysselsatt på heltid som företagare eller i eget arbete.   
  • Du fyller 25 år.

FPA kan fastställa en väntetid för ditt arbetsmarknadsstöd. Då får du inte arbetsmarknadsstöd innan väntetiden löpt ut. Väntetidens längd är högst 21 veckor. Väntetiden avgörs av FPA.

Sysselsättningsfrämjande tjänster 

Om du inte kan få utkomstskydd för arbetslösa för att du inte deltar i någon utbildning eller har avbrutit dina studier, kan du ändå få utkomstskydd för den tid som du deltar i sysselsättningsfrämjande service. 

Sysselsättningsfrämjande service till exempel rehabiliterande arbetsverksamhet, jobbsökarträning, karriärträning, arbetsprövning och arbetskraftsutbildning.

Tjänster
Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Som heltidsstuderande får du i allmänhet din utkomst från studiestödet. I vissa fall kan du få utkomstskydd för arbetslösa under studietiden.

Studiestöd och utkomstskydd för arbetslösa 

Som heltidsstuderande får du din primära utkomst av studiestödet. FPA ansvarar för studiestödet.  
Du kan inte få studiestöd och utkomstskydd för arbetslösa samtidigt.

Studier med utkomstskydd för arbetslösa

Om du är arbetslös och vill inleda studier lönar det sig att bekanta sig med arbetskraftsutbildningar, möjligheten till kortvariga eller deltidsstudier samt frivilliga studier med arbetslöshetsförmån (inte för personer under 25 år). När du studerar på dessa sätt kan det vara möjligt för dig att få utkomstskydd för arbetslösa under studietiden.

Tjänster

Heltidsstudier  

Som heltidsstuderande har du i allmänhet inte rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Detta gäller även tiderna då det är lov från studierna.    

Heltidsstudier är studier för vilka målet är att avlägga

  • yrkeshögskoleexamen,
  • högre yrkeshögskoleexamen,  
  • lägre eller högre högskoleexamen på universitet eller 
  • gymnasiestudier vars omfattning enligt lärokursen är minst 150 studiepoäng, dvs. i praktiken gymnasiestudier riktade till unga samt gymnasiestudier som ordnas vid internat.

Heltidsstudier är studier enligt lagen om yrkesutbildning som syftar till att avlägga

  • yrkesinriktad grundexamen eller examensdel,
  • förberedande utbildning för yrkesutbildning eller  
  • förberedande utbildning för arbete och ett självständigt liv.  

Även andra studier är heltidsstudier när

  • studiernas omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng, tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad eller
  • studiernas omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar, om detta inte har definierats som studiepoäng, studieveckor eller kompetenspoäng.

Arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket utreder om dina studier är heltids- eller deltidsstudier.

Avslutande av studier  

Dina studier betraktas som heltidsstudier tills du visar att studierna har avslutats. Om du avlägger hela lärokursen för den grundläggande utbildningen eller gymnasiet betraktas du alltid som heltidsstuderande fram till terminens slut.  

Vid behov kan du visa att dina studier har avslutats till exempel med  

  • examensbetyg,
  • skiljebetyg eller
  • en utredning som visar att en utbildning som förbereder för ett yrkesprov har avslutats.  

Dina studier betraktas också som avslutade om de har varit avbrutna i minst ett år. Att studierna är avbrutna innebär att du inte har avlagt studieprestationer, deltagit i undervisningen eller under handledning förberett till exempel ditt slutarbete.

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Om du har permitterats kan du ha rätt till utkomstskydd för arbetslösa under permitteringen.

Om du permitteras ska du anmäla dig som arbetssökande så att arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket kan ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om din rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Därefter kan du ansöka om utkomstskydd för arbetslösa antingen hos arbetslöshetskassan eller FPA. Närmare anvisningar om att anmäla sig som arbetssökande och ansöka om utkomstskydd för arbetslösa finns på sidan "Så här ansöker du om utkomstskydd för arbetslösa".

Med permittering avses enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa en av arbetsgivaren verkställd permittering som skett av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker. På grund av detta har de som är permitterade till exempel av disciplinära orsaker inte rätt till arbetslöshetsförmåner.

Tjänster
Läs mer

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Om du är medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz, är familjemedlem till en sådan medborgare eller har uppehållstillstånd och blir arbetslös eller permitteras, kan du få utkomstskydd för arbetslösa.

Om du blir arbetslös ska du anmäla dig som arbetssökande. Du kan göra det i Mina e-tjänster, i telefontjänsten eller vid verksamhetsstället för arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket.

För att kunna anmäla dig som arbetssökande måste du vara medborgare i ett EU- eller EES-land eller Schweiz, dennes familjemedlem eller så måste du ha uppehållstillstånd. Om det i ditt uppehållstillstånd står att du endast får arbeta hos en viss arbetsgivare, kan du inte anmäla dig som arbetssökande. Andra begränsningar som antecknats i uppehållstillståndet, såsom tillstånd att arbeta endast inom en viss bransch, hindrar dig inte från att anmäla dig som arbetssökande.

När du har anmält dig som arbetssökande kan du ha rätt till utkomstskydd för arbetslösa om

  • du är redo att söka och ta emot heltidsarbete,
  • du är beredd att delta i tjänster som främjar sysselsättning och integration och
  • du har arbetserfarenhet från Finland.

För att få utkomstskydd för arbetslösa måste du delta i den inledande kartläggningen och de tjänster som överenskommits i din plan, till exempel integrationsutbildning.

Du har inte rätt till utkomstskydd för arbetslösa om du studerar som huvudsyssla eller om du inte kan ta emot heltidsarbete till exempel på grund av vård av barn. Din verksamhet som företagare kan också påverka möjligheterna att få utkomstskydd för arbetslösa.

Om du har anslutit dig till en arbetslöshetskassa och arbetsvillkoret uppfylls, betalar arbetslöshetskassan utkomstskyddet för arbetslösa. Om du inte hör till en arbetslöshetskassa eller om arbetsvillkoret inte uppfylls, betalas utkomstskyddet för arbetslösa av FPA. Du kan ansöka om arbetsmarknadsstöd från FPA även när du ännu inte har tillräcklig arbetserfarenhet i Finland. Observera dock att du inte kan få arbetsmarknadsstöd om du har ett tillfälligt B-uppehållstillstånd. Dessutom kan du ha rätt till utkomststöd från FPA.

Utkomstskyddet för arbetslösa påverkas också av om du har rätt till socialskydd i Finland. FPA beslutar om rätten till socialskydd i Finland.

Tjänster
Läs mer
Mer information

Anmäl dig som arbetssökande

Du kan anmäla dig som arbetssökande enkelt i Arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster.

Mina e-tjänster

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Om din arbetsgivare har gått i konkurs eller av någon annan orsak inte kan betala din lön, kan du ansöka om lön eller andra betalningar som inte betalats som lönegaranti.

Lönegarantisystemet tryggar dina möjligheter att få lön och andra avgifter om din arbetsgivare är oförmögen att betala dem. Du får ersättning enligt lönegarantin för avgifter vars grund och belopp har kunnat utredas.

Som privatperson kan du ansöka om lönegaranti i NTM-centralens e-tjänst. För att använda tjänsten behöver du bankkoder, mobilcertifikat eller ett chipförsett identitetskort som lämpar sig för identifiering. Anvisningar för ansökan om lönegaranti finns på NTM-centralens webbplats.

Tjänster
Mer information

Funderar du på om du behöver meddela arbets- och näringsbyrån, kommunförsöket eller den som betalar ut utkomstskyddet att arbetet inleds eller avslutas? Det avgörande är om arbetet varar mer eller mindre än två veckor.

Om du är kund hos arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket ska du alltid meddela om förändringar i din arbetssituation. Du kan göra en anmälan i Mina e-tjänster eller ringa telefontjänsten.

Meddela samtidigt om du tänker ansöka om utkomstskydd för arbetslösa efter att din arbetssituation har förändrats. Vid behov får du ett nytt arbetskraftspolitiskt utlåtande om din rätt till utkomstskydd för arbetslösa.

Du kan få utkomstskydd för arbetslösa endast för den tid du är arbetssökande och söker heltidsarbete. Om du är arbetssökande som får invalidpension som delpension behöver du inte söka heltidsarbete.

Anmäl dig som arbetssökande

Du kan anmäla dig som arbetssökande enkelt i Arbets- och näringstjänsternas Mina e-tjänster.

Mina e-tjänster

Avslutande av en enskild näringsidkares företagsverksamhet

Om du är enskild näringsidkare tillämpas andra nedläggningskriterier för din företagsverksamhet än för företagsverksamhet i bolagsform. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en enskild näringsidkares företagsverksamhet ha upphört när produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har upphört enligt en sådan redogörelse av arbetssökanden som kan anses vara tillförlitlig eller när det annars är uppenbart att verksamheten inte fortsätter. Dessutom förutsätts att du har avstått från en eventuell FöPL- eller LFöPL-försäkring, med undantag av en LFöPL-försäkring som tecknats på basis av en stipendieperiod.

Innan ärendet avgörs skickar arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket en skriftlig begäran om utredning av din företagsverksamhet.

När du inleder ett anställningsförhållande som varar högst två veckor,

  • meddela den instans som betalar ut utkomstskyddet för arbetslösa att du fått sysselsättning.  

När du inleder företagsverksamhet som varar högst två veckor,

  • meddela den instans som betalar ut utkomstskyddet för arbetslösa att du fått sysselsättning och
  • meddela också arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket ifall din företagsverksamhet tidigare har ansetts vara en bisyssla och din företagsverksamhet utvidgas eller om du inte är säker på företagsverksamhetens längd.

När du avslutar ett anställningsförhållande eller en företagsverksamhet som varat högst två veckor ska du meddela detta till den som betalar ut utkomstskyddet för arbetslösa.

När du inleder ett anställningsförhållande eller en företagsverksamhet som varar över två veckor ska du meddela detta

  • till arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket och
  • till den som betalar ut ditt utkomstskydd för arbetslösa.

Om du vill kan du fortsätta som arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna eller avsluta din jobbsökning helt.  

  • Om du avslutar din jobbsökning har du inte rätt till utkomstskydd för arbetslösa.  
  • Om du fortsätter som arbetssökande, utreder arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket om du har rätt till utkomstskydd för arbetslösa. För att du ska kunna få utkomstskydd för arbetslösa ska du bland annat hålla din jobbsökning i kraft och söka heltidsarbete.
  • Som arbetssökande kan du ha rätt till utkomstskydd för arbetslösa under fyra månader när du är företagare eller sysselsätter dig själv i eget arbete om den nya verksamheten inleds under din arbetslöshet.
  • Du kan också ha rätt till jämkat utkomstskydd för arbetslösa om det är fråga om ett anställningsförhållande på deltid som varar över två veckor.

När du avslutar ett anställningsförhållande eller en företagsverksamhet som pågått i mer än två veckor ska du följa upp om din jobbsökning är i kraft.   

  • Om din jobbsökning inte är i kraft ska du anmäla dig som arbetssökande.
  • Om din jobbsökning redan är i kraft ska du meddela arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket om att din situation förändras.

Arbets- och näringsbyrån eller kommunförsöket utreder om du har rätt till utkomstskydd för arbetslösa och kan be dig lämna in intyg över din företagsverksamhet eller ditt anställningsförhållande.

Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)

 

Du kan utvecklas som arbetssökande, då du behärskar grunderna i jobbsökning.

Vi har samlat tips på den här sidan med hjälp av vilka du förbättrar dina chanser att bli sysselsatt. Vi berättar t.ex. på vilket sätt du gör upp dina jobbsökardokument och hur det lönar sig att förbereda sig inför en jobbsökarintervju.

Du kan automatisera din jobbsökning på Jobbmarknaden genom att skapa en jobbsökarprofil. I jobbsökarprofilen kan du presentera dig själv, berätta om din kompetens och göra upp en lista över din utbildning och arbetserfarenhet. Utgående från det som du fyllt i, får du förslag på jobb som är lämpliga för dig och arbetsgivare som är intresserade av ditt kunnande kan kontakta dig.

Innan du skickar iväg din arbetsansökan

Det finns flera olika skeden i jobbsökningen och det lönar sig att börja med att skaffa information. När du har hittat en intressant arbetsplats ska du försöka få en så bra uppfattning som möjligt om hurdan arbetsgivaren är och vad som ingår i det lediga jobbet. När du på förhand har skaffat information är det lättare för dig att söka jobbet.

När du hittar ett intressant ledigt jobb, bekanta dig noggrant med platsannonsen. I anslutning till det lediga jobbet lönar det sig att söka svar på åtminstone följande frågor.

  • Vilka huvudansvar innebär jobbet och vilka särskilda krav ställer det?
  • Kräver jobbet någon särskild examen eller arbetserfarenhet?
  • Motsvarar arbetsuppgifterna din kompetens?
  • Vilka av kraven för jobbet kan du lära dig?
  • Vilken typ av person söker man efter till jobbet?

Innan du skickar in din arbetsansökan lönar det sig också att bekanta sig med arbetsgivaren. Besök organisationens webbplats och ta åtminstone reda på organisationens verksamhetsområde, storlek och struktur samt vision, värderingar och mål.

När du har bekantat dig med både det lediga jobbet och arbetsgivaren och fortfarande vill söka jobbet lönar det sig att fundera på hur du ska gå vidare. Kontaktar du arbetsgivaren innan du skickar in din arbetsansökan? Hjälper det dig att skriva ansökan med att ringa, besöka arbetsplatsen eller skicka ett e-postmeddelande? Ibland uppger platsannonsen kontaktuppgifterna till den person som deltar i rekryteringen och tidpunkterna för när du kan kontakta arbetsgivaren. Om du verkligen har frågor om jobbet och upplever att det är nyttigt att kontakta arbetsgivaren kan du göra det innan du skickar in din arbetsansökan. Det lönar sig dock att noggrant fundera över vilket alternativ som passar din situation bäst och gå vidare enligt det.


Jobbsökningsdokument

Även om det kan kännas gammalmodigt att utarbeta traditionella jobbsökningsdokument, krävs fortfarande en jobbansökan och CV i nästan varje jobbsökningsprocess. En bra kombination är i allmänhet en enkelsidig ansökan och en högst två sidor lång meritförteckning.

Det kan vara utmanande att utforma den egna kompetensen på ett heltäckande men intressant sätt. Med hjälp av följande anvisningar kan du skapa en bra ansökan och ett intressant CV.

Det lönar sig att lägga ner tid och möda för att skriva en jobbansökan, eftersom du med hjälp av en bra text kan bli kallad på en arbetsintervju. Målet med en jobbansökan är att väcka rekryterarens intresse så att du får en kallelse till en arbetsintervju.

I ansökan berättar du

  • varför du söker det här jobbet,
  • hur du uppfyller urvalskriterierna för jobbet och
  • varför just du ska väljas till jobbet i fråga.

Det är bra om din jobbansökan är säljande, koncis och riktad till just den arbetsgivare vars arbetsplats du söker. I ditt CV beskriver du din bakgrund och arbetshistoria, men i ansökningsbrevet riktar du in dig på framtiden. 

Undvik att rada upp listor. I ansökan kan du berätta mer fritt om dig själv och dina färdigheter. Utöver sakkunskap lyfter du också fram andra styrkor som är till nytta i jobbet du söker. Förutom att beskriva styrkorna är det viktigt att i din jobbansökan berätta vad just du har att erbjuda organisationen.

Om du söker ett arbete som du inte har tidigare erfarenhet av, förtydliga hur din kompetens lämpar sig för arbetet och betona inlärningsförmåga, motivation och en god attityd.

Till sist lönar det sig att kontrollera att texten är korrekt skriven. En jobbansökan är en möjlighet att visa din förmåga och även små detaljer har betydelse. Kontrollera alltså att det inte finns skrivfel i texten.

När du gör en meritförteckning ska du sträva efter att göra den till en heltäckande men tydlig helhet. Du kan använda kreativitet för att skapa ditt CV, men det lönar sig inte att avvika från den allmänt använda strukturen. Det lönar sig att uttrycka sig koncist. Det är nämligen mycket viktigt att rekryteraren enkelt och snabbt hittar den väsentliga informationen, eftersom man inte nödvändigtvis ger varje meritförteckning särskilt mycket tid.

En bra meritförteckning är visuellt intressant, tydlig och lätt att förstå. Dessutom framgår det snabbt om du uppfyller arbetsuppgiftens krav.

I meritförteckningen lönar det sig att beskriva arbetserfarenhet och utbildningsuppgifter i kronologisk ordning så att den senaste erfarenheten nämns först. Berätta kort om varje arbetserfarenhet. Beskriv vad som har hört till dina arbetsuppgifter och vad du har lärt dig i arbetet. Förutom arbetserfarenhet kan du berätta om dina språkkunskaper och dina IT-färdigheter samt räkna upp referenser.

Kontrollera att dina kontaktuppgifter finns med i meritförteckningen.

En LinkedIn-profil har inte gjort ett traditionellt CV obetydligt, men en profil på tjänsten kan fungera som stöd för meritförteckningen i jobbsökningsprocessen.

Du kan också skriva en jobbansökan formen av ett e-postmeddelande. Fundera på e-postens text lika noggrant som om du skulle göra för en traditionell jobbansökan.

  • I rubriken skriver du ”Ansökan” och sedan titeln på jobbet du söker.
  • Ladda upp meritförteckningen som bilaga till meddelandet.
  • Inled med en hälsning.
  • Skriv din jobbansökan i textfältet. Du behöver inte följa layouten för en traditionell ansökan.
  • Berätta att ditt CV är bifogat till e-postmeddelandet.
  • Avsluta e-postmeddelandet med en hälsning och dina kontaktuppgifter.

Arbetsgivarnas egna elektroniska jobbsökartjänster har sina egna särdrag. Rekryteraren kan till exempel göra ordsökningar i dem. Sök alltså i annonsen fram nyckelord som beskriver uppgiftens karaktär och den sökandes egenskaper och utnyttja dem i din ansökan. Kom också ihåg att beskriva din egen specialkompetens.

När du gör en ansökan i en arbetsgivares webbtjänst, läs anvisningarna noggrant. Det lönar sig att skriva texter avsedda för öppna punkter färdigt i ett textbehandlingsprogram och sedan kopiera dem till blanketten.

Uppdatera ansökan regelbundet om det är frågan om en öppen ansökan.

Arbetsgivare ber allt oftare arbetssökande om en videoansökan. Videomaterialet underlättar för arbetsgivaren i förhandsgallringen av sökande. Via videon kan du ge en mer äkta bild av dig själv än genom en traditionell arbetsansökan.

Gör en kort 1–3 minuter lång video och ladda upp den till en videotjänst. Skicka länken till arbetsgivaren.

Lär dig din presentation utantill utan att läsa från papper. I videon kan du till exempel

  • beskriva din specialkompetens,
  • berätta om hur du är som person och om dina styrkor eller
  • ge prov på dina språkkunskaper.

En portfolio är en samling med dina bästa och viktigaste arbeten eller prestationer. Du kan sammanställa en portfolio på olika sätt. Det kan vara en mapp, en portfölj, ett provarbete, en plan, en teckning eller en fotosamling.

Inom kreativa branscher används ofta portfolior, men de passar även inom många andra branscher. Portfolion för en kock skulle till exempel kunna innehålla recept som hen tagit fram själv, foton på maträtter och kundkommentarer.

Det är bra att sammanställa en ny portfolio för varje sökomgång. Gör inte portfolion för omfattande.

Portfolion kan innehålla

  • intyg, rekommendationer och bedömningar,
  • prov på olika arbetsuppgifter, till exempel i form av broschyrer, affischer, programblad eller tidningsartiklar eller
  • vad som helst som hjälper dig att få jobbet.

Du kan skicka portfolion till din arbetsgivare eller visa den på arbetsintervjun. Om din portfolio finns på webben, kom ihåg att lägga till en länk till den i din jobbansökan.


Arbetsintervju

Tänk inte på arbetsintervjun som ett ensidigt förhör, utan som en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För arbetsgivaren är en intervju ett sätt att testa den arbetssökandes lämplighet för det lediganslagna arbetet och arbetsgemenskapen. Även den sökande bekantar sig med arbetsgivaren samt funderar på sin lämplighet för arbetet och sitt intresse för att bli en del av organisationen. Kom ihåg detta när du går på arbetsintervju.

När du utmanar intervjuaren och ställer frågor om arbetsgivaren och arbetsuppgiften skapar du ett motiverat intryck av dig själv och uttrycker ett genuint intresse för arbetet. Samtidigt får du information om huruvida platsen i fråga passar just dig.

Härnäst berättar vi om tips på hur du kan lyckas med en arbetsintervju.

Om du har förberett dig väl kan du slappna av och vara dig själv under intervjun. Men lite nervositet skadar inte.

Före intervjun lönar det sig att göra följande saker.

  • Skaffa information om arbetsgivaren.
  • Repetera uppgiftsbeskrivningen till jobbet du sökt och vad som berättats i annonsen.
  • Repetera ditt kunnande och förbered dig på att berätta om det.
  • Tänk efter vilka frågor du vill ställa om jobbet och arbetsgivaren.

Ett positivt första intryck har stor betydelse i möten mellan människor. Klä dig till intervjun på ett sätt som är lämpligt för arbetet du söker och för arbetsgivaren. Ta med din ansökan, din meritförteckning, dina arbets- och skolintyg, samt eventuell portfolio. Var på plats i tid.

Under intervjun bedömer rekryteraren om du är genuint intresserad av jobbet och om dina färdigheter och din kompetens passar arbetet du sökt. Under intervjun framgår framför allt din interaktionsförmåga och din inställning. Om du blir intervjuad av flera personer ska du ge alla lika mycket uppmärksamhet.

Kom ihåg att ditt kroppsspråk och sätt att tala berättar mycket om dig. Lyssna på frågorna och tänk igenom dina svar i lugn och ro. Var ärlig när du svarar, men du behöver inte heller avslöja allt.

En intervju består oftast av tre moment.

  • I början diskuterar man ofta allmänna frågor. Målet är att skapa en allmän bild av den som intervjuas.
  • I mitten av intervjun ställer de intervjuade frågor vars syfte är att ta reda på hur motiverad du är och hur du skulle lämpa dig för uppgiften. Frågorna handlar också om din karriär och förändringar i den. Dessutom vill de som intervjuar dig veta hur du är som person och vilka värderingar och inställningar du har.
  • Avslutningsvis går man igenom praktiska frågor som rör jobbet, till exempel lönen, arbetstiden och när du kan börja jobba. Ofta berättar man också hur rekryteringsprocessen kommer att gå vidare. Vid behov kan du också själv fråga om de följande momenten i processen.

Tänk igenom efter intervjun hur du tycker att det gick. Fundera på vad som gick bra och vad du kan förbättra.

Om du inte blir vald kan du fråga arbetsgivaren eller rekryteraren vilka faktorer som var avgörande vid valet och varför de inte valde dig.

Öva på att svara på frågorna och fundera på lämpliga svar på förhand. Ju mer du förbereder dig, desto säkrare känner du dig under intervjun.

  • Berätta kort om dig själv.
  • Beskriv din nuvarande eller senaste anställning.
  • Varför söker du det här jobbet?
  • Varför vill du byta jobb?
  • Vilka är dina framtidsmål?
  • Hur är du som kollega eller chef?
  • Vilka viktiga lärdomar har du fått på dina tidigare arbetsplatser?
  • Hur är din drömarbetsplats eller ditt drömjobb?
  • Vilka är dina styrkor och svagheter?
  • Hur hjälper dina styrkor dig att klara av ditt jobb? Vad har du gjort eller tänker du göra för att åtgärda dina svagheter?
  • Vad motiverar dig som arbetstagare?
  • På vilken slags arbetsplats trivs du?
  • Vad anser du är en bra arbetsplats?
  • Arbetar du helst ensam eller i grupp?
  • Varför söker du ett jobb som inte motsvarar din arbetserfarenhet och utbildning?
  • Hur arbetar du under press? Ge ett konkret exempel.
  • Kan du tänka dig att resa i jobbet?
  • Kan du tänka dig att vara flexibel med arbetstiderna?
  • Vilket är ditt löneanspråk?
  • Vad har du lärt dig på dina tidigare arbetsplatser?
  • Vilka prestationer är du extra stolt över?
  • Varför ska vi välja just dig?
  • Vad vill du veta om oss?
  • Vem kan rekommendera dig?
  • Om vi ringer till din referens, vad kommer hen att säga om dig?

Du kan få flera liknande frågor och ordningen på frågorna kan kännas slumpmässig. I själva verket kanske den som intervjuar dig testar din stresstålighet.


Annat om jobbsökningsprocessen

Kom ihåg att alla frågor som arbetsgivaren ställer inte behöver besvaras. Det är också bra att vara medveten om att arbetsgivaren utöver arbetsintervjun kan utreda din lämplighet för uppgiften genom personbedömningar och lämplighetstest.

Det finns ämnen som inte får påverka rekryteringsprocessen. Du behöver till exempel inte svara på frågor i samband med en arbetsintervju som handlar om

  • ålder,
  • hälsotillstånd,
  • familjeförhållanden eller familjeplaner,
  • sexuell läggning,
  • etnisk bakgrund,
  • religion eller
  • politisk övertygelse.

Arbetsgivaren får inte särbehandla arbetssökande på grund av ovan nämnda egenskaper.

Ett undantag kan vara få situationer där de uppräknade egenskaperna väsentligt påverkar utförandet av arbetsuppgiften.

Utöver arbetsintervjun kan din kompetens och lämplighet för jobbet utredas även på andra sätt.

Din yrkeskompetens kan testas på olika sätt. Man kan till exempel be dig lämna ett arbetsprov i en situation som påminner om ett arbete, delta i grupparbete eller hålla en liten presentation.

En psykologisk bedömning tar reda på eller förutser hur du klarar av arbetet genom att undersöka dina tankesätt, kunskaper, förmågor, egenskaper eller handlingsmönster.

Genom en psykologisk bedömning kan arbetsgivaren till exempel vilja utreda 

  • hur du löser problem,
  • hur du klarar av stress och
  • hur du interagerar med andra och vilken personlighet du har.

Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att testen baseras på tillförlitliga metoder och att testresultaten är felfria. De som utför testen måste ha rätt kompetens.

Det bästa du kan göra för att förbereda dig för testen är att vara dig själv och gå till testtillfället med ett öppet sinne. Du har alltid rätt att få en kopia av testrapporten eller muntlig respons om den.

Tjänster
Mer information

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte? Ge respons! (europa.eu)